Jaha, återigen söndag och vecka 42 är nu tillända. Jag anammar inte själv det där med vilodag riktigt, utan håller på att påtar hemma med lite av varje för att få tiden att gå. Imorgon börjar veckan igen och för de flesta börjar arbetsveckan som vanligt. Själv har jag jobbat delar av den gångna helgen och som det verkar just nu, behöver jag inte gå till jobbet imorgon. Istället kommer jag ha uppdrag på firman under måndag och tisdag, vilket känns jättekul och spännande. Som vanligt kan jag inte säga särskilt mycket om inspelningen, utan den omgärdas av strikt sekretess. Själv vet jag var jag ska vara, vad jag ska göra och vad som förväntas av mig under det kommande uppdraget, men kan inte säga något. Det känns som vanligt lite frustrerande, men det är så tillvaron är inom filmbranschen – den omgärdas av väldigt mycket hemlighetsmakeri. Det jag kan säga är att det inte är i Stockholm, utan jag kommer ha en bit att åka med bil. Men det gör mig inte särskilt mycket, jag tycker om att köra bil och åker gärna en bit för inspelningar. Har man varit i Växjö och Köpenhamn för att filma, så går det att köra någon dryg timme med bil också för att vara med på en inspelning.
Den gångna veckan har annars tett sig som en ganska normal vecka i min tillvaro. Jag har jobbat några skift och i övrigt pluggat ryska och jobbat lite hemifrån. Sedan har jag återigen haft en filminspelning med mycket hemlighetsmakeri, denna gång under helgens gång vilket är väldigt ovanligt när det kommer till just filminspelningar. De allra flesta förläggs på vardagar och det är sällan man blir inkallad en helg – men den här helgen var alltså ett undantag. Dock var det en rolig inspelning, så det var värt att offra några timmar av sin lördag för att vara där. Dessutom är alla uppdrag välkomna just nu med tanke på ekonomin, även om vissa uppdrag inte är särskilt välbetalda så är det i alla fall ett uppdrag som ger någon form av inkomst.

Som alltid är snabba puckar och kort varsel i min tillvaro just nu – både på jobbet och firman. På gott och ont vet jag sällan hur en kommande vecka kommer att se ut när den börjar, även om jag fått någon form av schema till en början. Vilka pass jag ska jobba kan komma att ändras med kort varsel och jag kan få nya pass eller en filminspelning med alltifrån någon dags till några timmars varsel. Oftast gör det mig ingenting, utan det sätter bara lite krydda på tillvaron. Däremot blir det ju svårt att planera sin fritid när arbetslivet ser ut på detta vis, det är ju trots allt den stora nackdelen. Men jag börjar lära mig att det är så tillvaron ser ut för ögonblicket och försöker också att planera fritiden därefter. Hittills har jag inte känt att fritiden blivit alltför lidande på grund av min arbetssituation, utan jag har i princip kunnat ägna mig åt det jag vill utanför jobbet. Jag har inte behövt göra några större förändringar i min fritid och har kunna planera in det jag vill – men har försökt att planera in med kortare varsel än tidigare. Men i övrigt känner jag att jag kan ha i princip den fritid jag vill ha, vilket känns väldigt skönt.
Just nu har jag en uppfattning om hur den kommande veckan kommer att se ut, men det kan som sagt ändras väldigt fort. Sen är det ju så att jag oftast tjänar bättre på att ta ett arbetspass på jobbet än att ta en filminspelning, så krockar dessa två blir det generellt sett jobbet som har företräde. Någonstans måste jag låta ekonomin styra det hela och kan inte bara göra sådant jag tycker är roligt. Om det inte vore för pengarna skulle jag förmodligen prioritera firman, men det funkar inte ekonomiskt. Sedan trivs jag så pass bra på jobbet att det inte gör mig något att gå dit, det är inte som det varit på många tidigare arbetsplatser där jag inte trivts något vidare. Här tycker jag det är roligt att gå till jobbet och hoppas innerligt på att bli kvar ett bra tag framöver. Man kommer utlysa en fast tjänst snart, som jag naturligtvis kommer att söka – sen återstår att se om jag får den eller ej, det är sådant man aldrig vet i förväg. Men söka kan man alltid, sedan återstår att se vad arbetsgivaren beslutar sig för.

Jag har reflekterat lite över hur olika avtal man lyckats förhandla fram på olika arbetsplatser när det kommer till det där med lön och OB-tillägg. Skillnaden kan vara milsvid – och ska jag säga något negativt om Polismyndigheten efter alla mina år som civilanställd där, så är det att man inte är särskilt duktigt på att betala drägliga löner. Det gäller oavsett om du är polis eller civilanställd. Vad gäller i princip alla jobb jag haft efter att jag slutade på Polisen, så har jag haft flera tusen mer i månaden – trots att jag jobbat 15 år inom myndigheten. Men sen ska vi inte tala om det OB-tillägg man fick för att jobba obekväma arbetstider inom Polisen. Jag minns den senaste nyårshelgen jag jobbade, då jobbade jag nyårsnatten – och fick cirka 350 kronor före skatt i OB-tillägg för att ha spenderat nyårsnatten på jobbet. Och då blir det liksom inte värt det, då avstår i alla fall jag själv hellre att jobba storhelger om min tid inte värderas bättre än så. Sedan fick man inte OB-tillägg om man jobbade övertid, utan då var det bara övertidsersättning. Det gjorde att man fick lika mycket betalt oavsett om man hoppade in en lugn måndagsmorgon, en hektisk lördagskväll eller på nyårsnatten. Vilket också känns lite vrickat, eftersom jag anser att man – även OB-tillägget är dåligt – ska få några kronor mer för en lördagskväll än en måndagsmorgon.
När jag några år senare började jobba på Stockholm stad, var förutsättningarna helt annorlunda. Man fick bättre OB-tillägg – och dessutom OB-tillägg om man jobbade övertid. Vilket förstås gjorde att jag fick bättre betalt om jag gjorde en större uppoffring – det vill säga jobbade en lördagskväll eller storhelg. Vilket ju är helt i sin ordning, det är klart att man ska ha betalt efter uppoffring – och om jag hoppar in julaftons kväll på övertid, ska jag förstås ha bättre betalt än någon som hoppar in på övertid i mellandagarna. Slutligen är jag nu på Sjöfartsverket, där man har ett helt annat system. Åtminstone på avdelningen där jag är, får alla en fast summa i OB varje månad – oavsett hur många kvällar, nätter, helger eller storhelger man jobbar. Visserligen är det en ganska bra tilltagen summa och förmodligen mer än man skulle fått om man fick ett rörligt tillägg, men jag kan någonstans tycka att den som till exempel jobbar en storhelg ska ha bättre betalt än någon som inte gör det. Undantaget från systemet med fast OB är dock vi som går på timanställning – vi har istället ett rörligt OB-tillägg och får alltså betalt just för den obekväma arbetstid vi faktiskt jobbar. Där är säkerligen förklaringen att jag som timanställd potentiellt kan jobba ett pass på en månad – och då ska jag förstås inte ha lika mycket i OB som någon som jobbat heltid. Nåja, nu är det det avtal man har avtalat fram och då rättar jag mig i ledet och godtar att man har det systemet.

Sakta börjar vi i familjen planera det där med årets julfirande. Att det kommer bli Stockholm är klart, men de exakta formerna är inte klara ännu. Vi har inte bestämt var vi ska vara eller något system för det där med julklappar – men det är å andra sidan heller ingen panik ännu, trots allt är det drygt två månader kvar tills det är dags. Det känns lite konstigt att det ändå är relativt kort tid kvar till julen, att vi snart är där. På somliga håll är julskyltningen i full gång och på andra håll kan man köpa julmust, skumtomtar och pepparkakor. Jag är en stor julfanatiker och det gör mig egentligen ingenting att man drar ut på högtiden och börjar tämligen tidigt med julskyltningen. Dock känns det lite konstigt att det snart är jul, när det känns som att det nyss varit sommar. Tiden går så fort att det ibland är svårt att hänga med i svängarna. Om lite drygt sex veckor är det första advent, därefter är det både jul och nyår – och en börjar 2025. Hur absurt är det inte att det gått 25 år sedan millennieskiftet?! Det går liksom inte att fatta, tycker åtminstone jag själv – jag minns millennienatten som om det vore igår. Jag var bjuden på maskerad i Vasastan och var sedan på tolvslaget vid Slussen för att se fyrverkerierna, vilket var minst sagt häftigt. Nu är millenniet nästan 25 år gammalt och det känns mer eller mindre absurt att det gått så många år.
Och vad händer under 2025? Jag fyller inte mindre än 48 år, vilket i sig känns väldigt konstigt. Jag har med andra ord två år kvar till 50 – och minns när mina egna föräldrar fyllde 50 år. Då tyckte jag de var jättegamla och ifrågasatte nästan varför de inte fick rullator eller åtminstone en käpp i födelsedagspresent. Nu är jag själv snart där – och äger faktiskt en käpp. Den är i mahogny och har en dödskalle i silver som handtag – lite klass ska det väl ändå vara, eller hur? Nu är det dock länge sen jag behövde använda käppen, jag köpte den i samband med att jag var sjuk för tio år sedan och gick dåligt – och har sedan använt den när jag ibland haft problem med mina höfter. Numera är jag frisk, har inte ont i höfterna och behöver därmed inte käppen. Men den står i paraplystället i hallen och väntar på att bli använd igen, vilket förhoppningsvis tar några år till.

Nu får man börjar fundera på vad man ska önska sig i julklapp, var vi ska fira julafton och hur man sedan ska spendera nyårshelgen. Det kommer inte bli några dyra utsvävningar detta år, men självklart ska det bli firande av såväl jul som nyår. Förra året bjöd jag sambon på kryssning till Helsingfors över nyårshelgen som julklapp, men sådana utsvävningar har jag inte råd med denna gång. Sen brukar vi ha lite system för att begränsa antalet julklappar, vi brukar kunna vara ganska många på julafton och det blir tämligen dyrt om alla ska köpa klappar till alla. Därför brukar vi lotta att man får köpa till en person, så att alla får en julklapp var – och sedan har vi en julklappslek, där alla köper en billigare julklapp och så har man en lek där var och en i slutändan får en liten julklapp. På så vis får var och en två paket var, vilket väl egentligen är ganska lagom. Sedan är undantaget om man vill köpa till sina respektive och till barnen – så det brukar bli lite fler klappar trots allt. Men är man 10-15 personer och alla ska köpa klappar till alla, blir det extremt många paket och dessutom ganska dyrt vilket är tämligen onödigt. Förra året var vi bara fyra personer på julafton, vilket gjorde att alla köpte till alla – men då är det ju också görligt både praktiskt och ekonomiskt.
Fördelen som timanställd är att jag till viss del kan styra hur jag ska jobba, jag har trots allt rätt att säga nej till arbetspass. Och eftersom mycket av julaftonen redan är planerad, så har jag sagt att jag inte kan jobba julafton. Däremot jobbar jag kvällspasset på juldagen, vilket inte gör mig särskilt mycket. Det blir trots allt några kronor extra i OB också eftersom det blir storhelgstillägg en sådan dag – och man får göra vad man kan för att dra in pengar. Mig veterligen är det ingen som sökt ledigt för nyårshelgen än, så med lite flax får jag vara ledig över nyår. Å andra sidan gör det mig inte så mycket att jobba över nyår, men det är klart att man helst är ledig om man får välja.

Som så många tidigare år, tänker jag i år att jag ska försöka passa på att njuta av tiden innan jul, att jag ska försöka ta tillvara på den tid som är innan helgerna – för sen går det så jäkla fort innan allt är över. som liten var julafton en enda långa väntan på jultomten, men nu som vuxen uppskattar man trots allt samvaron, maten, drickat och allt annat som hör julaftonen till. Och dagen blir därför oerhört intensiv och brukar vara över på ett litet huj. Alltmedan vi har några veckor innan jul, då det är advent och man kan passa på att njuta av alla ljus, alla prydnader, glögg, lussekatter, pepparkakor och allt annat som hör advent till. Och sen är det roligt med alla julförberedelser som bak, julklappsinköp, prov av årets glögg – ja, ni vet alla vad som hör advent till. Så ska det ju ätas julbord förstås, vilket vi brukar försöka göra någon gång under decembers gång. När det kommer till julbord, är vi mer eller mindre stammisar hos Hasselbacken där vi brukar mycket nöjda med maten. Ibland kombinerar vi julbordet med en hotellövernattning för att sätta lite extra krydda på det hela, men där återstår att se hur vi gör i år med tanke på att det varit lite knackigt ekonomiskt på sistone. Jag tror vi prioriterar ett nyårspaket med hotell i så fall, men det återstår att se om man hittar något bra erbjudande. Annars blir det ett enkelt nyårsfirande hemmavid, vilket funkar alldeles utomordentligt bra det med.
Jag kan njuta av att gå på stan i juletid med alla julprydnader överallt, med all julskyltning och allt annat som man kan se på stan under den här delen av året. Ibland kan jag tycka det är lite trist med vårat system för julklappar, jag kan sakna att titta på julklappar och att köpa riktigt många sådana. Men ni skulle se berget av paket under granen på den tiden vi hade det systemet – det var ju nästan groteskt många paket. Så visst är det egentligen vettigt att inte köpa så mycket, av flera anledningar.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa