Brist på pengar är roten till allt ont

Saker och ting har en tendens att gå sönder när det som minst passar sig, är det inte lika för er?! Antingen är det flera saker som går sönder ungefär samtidigt, eller så går något dyrt sönder just när man har som allra sämst med pengar för att kunna ersätta prylen ifråga. Den slår liksom aldrig fel, den där lagen om alltings jävlighet. Och det sistnämnda är just vad som hänt mig nu. Jag har två datorer – och jag vet att det är lite väl att ta i, att det förmodligen är totalt onödigt. Men jag har en vanlig PC och sedan en mindre dator som jag har med mig när jag reser och andra gånger jag behöver ta med mig en dator. Den stora datorn hemma gav upp för något drygt halvår sedan och jag valde att byta ut den. Nu är det resedatorn som börjar ge upp och leva sitt eget liv. Precis lagom tills jag blivit av med jobbet och därmed inte riktigt har råd att köpa en ny dator. Jag har haft den på reparation vid ett tillfälle tidigare, och då fick jag rådet att inte lägga alltför mycket pengar på den. Det är en billig dator som jag köpt för några få tusenlappar för några år sedan, så den är inte värd många kronor idag. Och en ny motsvarande dator kan jag får för 2.000-3.000 kronor, så det känns bättre att köpa en ny än att lägga en massa pengar på att laga den trilskande datorn.
Sen är jag fullt medveten om att det kanske är onödigt med två datorer, egentligen klarar man sig ypperligt med en. Framförallt med tanke på att datorn jag har hemma också är en bärbar dator, som lätt går att ta med vid behov. Dock har jag nu vant mig vid att ha två, att ha en mindre dator att ta med när jag reser till exempel. Den är oerhört smidig och jag behöver ingen extra väska för att få med mig datorn. Resedatorn är så pass liten att den lätt går ner i min vanliga väska bland matlådor och annat jag behöver ha med mig under en dag.

Jag har – trots att jag egentligen inte har råd – så smått ändå börjat titta på en ny resedator. Och små datorer är tämligen svåra att få tag i numera. Jag ville inte ha en padda, utan just en dator på cirka elva tum – och de verkar knappt säljas längre. Säkerligen är det en fråga om efterfrågan, det kanske inte längre är så poppis med små datorer när det finns paddor. Jag vill helst inte lägga pengar på något begagnat, utan ska jag köpa något ska det vara en helt ny dator. Det har med att göra att jag vill veta vad jag får, jag vill ha garanti och allt annat som hänger med med att köpa nytt. Framförallt när man köper något så pass dyrt som en dator, då vill jag ha just saker som garanti och ett kvitto på köpet så man har ångerrätt och allt liknande. Kvitto kan man visserligen begära även vid köp av något begagnat, men man får ingen garanti eller ångerrätt.
Jag minns så väl när jag bytte säng för väldigt många år sedan och köpte min första dubbelsäng. Den gamla enkelsängen var det egentligen inget fel på och jag sålde den därför via en annons på Blocket. Jag fick sängen såld tämligen omgående, men efter ett par dagar ringde köparen och var inte nöjd med sitt köp, han hävdade att han hade ångerrätt och ville lämna tillbaka sängen. Dessutom var han ganska otrevlig, så jag tappade liksom lusten att vara det minsta tillmötesgående. Och jag hade dessutom ingen som helst lust (eller skyldighet för den delen) att ta tillbaka sängen och genomföra hela proceduren igen med att sälja den. Så jag sa i – till en början – lugn ton att man inte har någon ångerrätt när man köper begagnat. När köparen fortfarande inte gav med sig, meddelade jag i mer irriterad ton att han köpt sängen i befintligt skick, såsom är normalt på annonsmarknaden – och var han inte nöjd, fick han sälja sängen vidare eller köra den till tippen. Då slängde han på luren utan att säga något. Tilläggas ska, att jag sålt sängen för 400 kronor, så det var inte direkt en dyr säng.

Det är bara så surt när dyra ägodelar ger upp och behöver bytas ut, det känns som att mycket elektronik görs att för att bara hålla en kortare tid, sedan skall det bytas ut. Där har vi nånting som jag faktiskt tror var bättre för, då prylar gjordes för att hålla så länge som möjligt. Jag kan som exempel att jag ärvde en matberedare efter min morfar, en matberedare som måste blivit inköpt i början av 90-talet, och som fortfarande fungerar hur bra som helst. Det enda är att knivarna och rivjärnen börjar bli lite slöa, men i övrigt funkar den 30 år gamla maskinen hur bra som helst. Jag tror inte att någon av de datorer som tillverkas idag och används på ett normalt sätt kommer att fungera om 30 år. Inte heller en enda köksmaskin. I tider då vi ska tänka miljö- och klimatvänligt funkar det tyvärr inte med prylar som är konstruerade för att inte hålla mer än en viss tid. Det är inte riktigt okej att behöva byta mobiltelefon med 3-4 års mellanrum som max, byta dator ungefär lika ofta och ständigt behöva köpa nytt. Jag har försökt vara klimatsmart nog att laga resedatorn när den krånglade förra gången. Men en så billig dator är det heller inte ekonomiskt försvarbart att lägga en massa pengar på. Så nu tvingas jag mer eller mindre vara lite omiljövändlig och köpa en ny dator helt enkelt. När ekonomin tillåter i alla fall.
Ett par tusen är i normala fall ingen större fara, det svider men man kan leva med en sådan utgift. Men som arbetssökande är det värre och man får hålla lite mer i slantarna. Plötsligt blir ett par tusen väldigt mycket pengar, som man inte bara pungar ut med hur som helst. Även om jag tittar efter ny dator, så betyder det inte att jag kommer köpa en just nu. Men jag vill i alla fall få en uppfattning tillgång och pris. Och för runt 2.500 går det att hitta en liten dator, så så långt är ju allt bra – det är en överkomlig summa. Jag ska bara avvakta lite tills ekonomin tillåter en sådan utgift.