Jag har tagit det första steget till en ny tillvaro och det har gått förvånansvärt bra. Sedan en tid låter jag bli socker med några ytterst få undantag. Jag trodde någonstans att det skulle bli en tuff omställning, att det skulle kännas jobbigare än vad det faktiskt har gjort. Men med några få undantag har det inte varit några konstigheter att låta bli sötsakerna. Jag har tagit lite godis på helgerna, men inga mängder. Läsk dricker jag i princip aldrig som det redan är, så just det har det inte varit några problem att låta bli. Sen är socker inte det stor bekymret för min del, det är någonstans det allra minst bekymret när det kommer till vikten. Men jag har bestämt att försöka lägga om en vana i taget, det blir för jobbigt att ta allt på en gång. Nästa steg blir att börja tänka över mängden mat och försöka dra ner på portionsstorlekarna liksom hur många portioner jag tar.
Mitt stora problem är att jag har svårt för det där med att vara måttlig med sådant jag tycker om. Jag har svårt för att bara ta en godis, en kaka eller bulle, en öl eller en måttlig portion när det serveras god mat. Är det något jag tycker mycket om, är det nästintill en omöjlighet att vara måttlig. Men jag måste helt enkel vänja om mig, midjemåttet måste ner en gång för alla. Problemet därefter blir förstås att bibehålla vikten och midjemåttet när man väl nått sin marschvikt. Jag tror egentligen inte på det där med dieter, framförallt inte i långa loppet. Självklart kan du gå ner i vikt med hjälp dieter, men jag är tveksam till att plocka bort ämnen ur kosten mer eller mindre helt och hållet. Vi behöver fett, kolhydrater, salt och så vidare – men ingenting är bra att överkonsumera. I långa loppet tror jag mer på att vara måttlig med vad man stoppar i sig, äta så allsidigt som möjligt och samtidigt träna regelbundet.
