Min karaktär har börjat sättas på prov de senaste dagarna, men nu har jag gett mig fasen på att lägga om livsstilen så det är bara att bita i det sura äpplet. Jag måste helt enkelt gå ner i vikt och måste duktigt börja tänka på vad jag faktiskt stoppar i mig. Ett första steg hat varit att vänja sig av med socker och dra ned sockerkonsumtionen till ett minimum. Det är svårt att helt låta bli socker, men jag tänker i alla fall låta bli godis, kakor, bullar och annat onödigt sött.
Det är liksom första steget i min nya, förhoppningsvis något bättre livsstil. Jag har svårt för det där med att vara måttlig, något som även involverar mitt sockerintag. Jag har svårt att bara ta litegrann när det kommer till godis och bakverk, utan ofta blir det ganska stora mängder. Vilket varken är bra för tänder eller midjemått. Tänderna har jag egentligen aldrig haft några problem med, mitt sockerintag till trots. Jag har en enda lagning och den nivån tänker jag hålla det på så länge det bara går. Men däremot ha jag desto större problem med midjemåttet och det är det jag vill komma åt genom lite nya vanor.

Jag har börjat konstatera att det är jobbigt att böja sig ner, jobbigt att knyta skorna, jobbigt att röra sig i största allmänhet. Jag börjar även känna av rygg, knän och höfter som tycks ta en hel del stryk av alla de extrakilon som kroppen tvingas att släpa runt på dagarna i ända. Och det är totalt ungefär 25 kilo jag ska försöka bli av med, vilket är ganska mycket. Jag vet ungefär vari problemet ligger, så jag vet vad det är jag behöver ändra på för att komma tillrätta med vikten. Sockret är nog egentligen det minsta problemet, men i någon ände måste man ju börja, eller hur?!
Jag har alltid varit väldigt svag för snabbmat som hamburgare och pizza, något jag skulle kunna leva på som enda diet om det inte vore så förbaskat illa för hälsan. Jag har medvetet hållit nere på snabbmaten genom åren, men kan absolut dra ner ännu mer utan att det skadar. Att jag sedan gärna sköljer ner maten med en öl eller två är förstås inte så gynnsamt för vikten det heller.

I ärlighetens namn tror jag sockret är den “last” som är enklast att sluta med och hålla sig ifrån. Matvanorna är däremot mer inpräntade i ryggmärgen och lite svårare att ändra på. Till det tycker jag till exempel att frukt och grönsaker är vanvettigt tråkigt att äta. Jag ska inte säga att jag ogillar det, men det är inte långt ifrån. Jag har verkligen försökt att få till att äta mer frukt och grönt, men lyckas inte få till det som en naturlig del av mina matvanor. Så jag har lite utmaningar att jobba med, det är en sak som är säker.
Det var nog därför jag av ren lathet började med att skära ner på sockret, eftersom jag visste med mig att det skulle bli enklast. Det är nog den av mina ovanor som är minst rotad i mig. Under många år åt jag knappt något godis eller fikabröd överhuvudtaget, jag höll mig i princip helt ifrån sådant. Det är först på senare tid som jag börjat falla till föga och ätit allt mer sötsaker. I större utsträckning finns det sötsaker hemma, så det är lättare att faktiskt ta något när sötsuget pockar på. Nu får det bli andra bullar (bokstavligt talat) och man får kanske helt enkelt se till att det inte finns sötsaker hemma i samma utsträckning som på sistone.

Slutligen – bland det viktigaste nästan – ska jag återuppta träningen igen. Jag har inte varit på gymmet på cirka tre månader, mycket av ren lathet. Men nu i september ska det bli dags igen. Den absolut närmsta tiden vet jag att tiden helt enkelt inte kommer att finnas, men jag har satt ett datum då jag ska bege mig till gymmet och köpa ett nytt gymkort.
Träning har aldrig hört till mina favoritsysslor, utan mer varit något av ett ont måste. Jag kan ibland känna att jag avundas alla dem som älskar att träna, som tycker att man “unnar sig” ett träningspass. Tänk vad mycket lättar allt skulle vara isåfall! Själv får jag tvinga mig iväg till gymmet, tvinga mig själv att inte lyssna på alla de undanflykter jag kan komma på till att inte träna.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

1 kommentar

Kommentera

%d