allkonstnarenJag har tagit det första steget till en ny tillvaro och det har gått förvånansvärt bra. Sedan en tid låter jag bli socker med några ytterst få undantag. Jag trodde någonstans att det skulle bli en tuff omställning, att det skulle kännas jobbigare än vad det faktiskt har gjort. Men med några få undantag har det inte varit några konstigheter att låta bli sötsakerna. Jag har tagit lite godis på helgerna, men inga mängder. Läsk dricker jag i princip aldrig som det redan är, så just det har det inte varit några problem att låta bli. Sen är socker inte det stor bekymret för min del, det är någonstans det allra minst bekymret när det kommer till vikten. Men jag har bestämt att försöka lägga om en vana i taget, det blir för jobbigt att ta allt på en gång. Nästa steg blir att börja tänka över mängden mat och försöka dra ner på portionsstorlekarna liksom hur många portioner jag tar.
Mitt stora problem är att jag har svårt för det där med att vara måttlig med sådant jag tycker om. Jag har svårt för att bara ta en godis, en kaka eller bulle, en öl eller en måttlig portion när det serveras god mat. Är det något jag tycker mycket om, är det nästintill en omöjlighet att vara måttlig. Men jag måste helt enkel vänja om mig, midjemåttet måste ner en gång för alla. Problemet därefter blir förstås att bibehålla vikten och midjemåttet när man väl nått sin marschvikt. Jag tror egentligen inte på det där med dieter, framförallt inte i långa loppet. Självklart kan du gå ner i vikt med hjälp dieter, men jag är tveksam till att plocka bort ämnen ur kosten mer eller mindre helt och hållet. Vi behöver fett, kolhydrater, salt och så vidare – men ingenting är bra att överkonsumera. I långa loppet tror jag mer på att vara måttlig med vad man stoppar i sig, äta så allsidigt som möjligt och samtidigt träna regelbundet.
Så jag kommer inte anamma någon av alla de dieter som cirkulerar sedan många år tillbaka. Istället gäller målsättningen att vara måttlig, framförallt med socker, fett och alkohol. Och så förstås lite mindre och färre portioner när jag väl äter.
Jag är fullt medveten om att jag slarvar rejält med vad jag stoppar i mig – och jag lever långt ifrån de rekommendationer som finns. Jag har alltid fått lära sig att man ska äta på regelbundna tider, liksom äta lite men ofta. Gärna frukost, lunch och middag med ett mindre mellanmål däremellan. Jag slarvar inte bara med vad jag stoppar i mig, utan även med vilka tider jag äter på. Det där med lunch blir ytterst sällan av och jag äter alldeles för mycket när jag väl äter. Att jag sedan ofta jobbar nattetid, vänder man helt upp och ner på alla rutiner. Äta nattetid är inte bra för midjemåttet har man ju fått inpräntat i sig och jag försöker verkligen tänka på vad och hur mycket jag äter när jag gör mina nattpass. Jag försöker att inte något efter midnatt, utan tar min matlåda innan tolv för att sedan äta lite frukost innan jag går och lägger mig på morgonen.
Däremot fixar jag inte – som många andra nattarbetare – att inte äta alls eller möjligen bara äta något lätt. Jag måste helt enkelt ha ett ordentligt mål mat för att klara av mina tolvtimmarspass. Många jag jobbet med under mina år som skiftarbetare, tar bara lite yoghurt eller en macka under nattpassen – vilket skulle få mig att krevera. För mig är det uteslutet att jobba ett helt pass utan att äta något ordentligt. Och det talar väl till min nackdel när det kommer till vikt och midjemått.
Men någonstans kommer jag förhoppningsvis hitta en väg att gå. För midjemåttet ska krympas avsevärt. Jag har fått rekommendationen från flera läkare att göra något åt mitt midjemått för att inte få problem med hälsan och kroppen. Jag har redan börjat känna av såväl rygg som höfter och knän och mycket av det går säkert att relatera till att jag väger alldeles för mycket. Jag vill gärna undvika att få mer problem, så nu gäller det att vara målmedveten.
Jag har inte vågat väga mig på ett tag, mycket på grund av att jag legat nere med träningen under sommaren och hösten. Jag tror inte att jag gått upp jättemycket i vikt av att inte träna, men självklart har det säkerligen påverkat. Jag har senaste veckorna helt enkelt inte haft tid att gå till gymmet, vilket inte ens har varit en undanflykt. Jag har verkligen jobbat mer än heltid och egentligen bara varit hemma för att sova några timmar mellan passen på jobbet och/eller filminspelningar. Så det där med att träna har kommit lite i skymundan. Men efter nästa vecka kommer tempot vara lite lugnare igen och jag kan återuppta träningen igen.
