Din tankesmedja i etern
Ibland blir jag så trött på att vara statist, så trött att jag är beredd att lägga ner hela projektet helt och hållet. För en vecka sedan blev jag kontaktad av ett produktionsbolag och inbokad för en inspelning söndag och idag måndag. Söndag skulle vara repetition och sedan inspelning idag måndag. Totalt skulle jag få fakturera 2500 kronor per dag för detta, exklusive moms.
Så var det det där med livspusslet ni vet, att få vardagen att gå ihop. Jag har faktiskt svårt att förstå hur man får det gå ihop när man har barn, husdjur och annat som ska hinnas med. För vår del har vi fullt upp med att få vardagen att fungera när vi är tå vuxna utan barn eller djur. Jag ska villig erkänna att jag jobbar långt mer än heltid, det har jag gjort sedan flera år sedan jag startade min firma för några år sedan. Men jag har gjort mig smått beroende av den extra inkomst som företaget inbringar, så det skulle vara svårt att sluta med den bisysslan. Ibland krockar det rejält och det blir ett pusslande för att tillvaron ska gå ihop. Man har haft ett fantastiskt tålamod mig på planeringen, dit jag ofta ringt och mejlat för att flytta på arbetspass när det inte går ihop med allt annat jag vill hinna med.
Sommaren har kommit på allvar, åtminstone till Stockholm. Vi har haft temperaturer på uppåt 30 grader somliga dagar och det torrt som fnöske ute enligt meteorologerna. Vi har inte haft regn på över en månad så man behöver inte vara meteorolog för att förstå att det blir väldigt torrt. Det pratas om ytterligare en sommar likt den 2018 med högra temperaturer och svår torka. Jag har inte så mycket emot värme, men det behöver inte vara något extremt. Jag minns hur jobbig sommaren 2018 var, med temperaturer över 30 grader om dagarna. Det var skogsbränder som var svårsläckta, det var solkurvor som gjorde att tågen inte kunde gå som planerat och skördar som slog fel till följd av torkan. Och det är klart att man inte vill ha några naturkatastrofer eller andra problem som en följd av vädret.
Jag har ibland fått frågan om jag inte skulle vilja gå över till helt leva på mitt statistskap, att livnära mig på att gå på filminspelningar. Svaret är ganska enkelt: jag skulle gärna göra det, men det finns inte de pengarna i att vara statist för att man skulle kunna leva på det. Åtminstone inte i Sverige, utan man är helt enkelt tvungen att ha ett vanligt jobb också. Som det är idag kan jag en bra månad dra in 10-12.000 kronor på en månad på mina statistuppdrag, men det är ovanligt bra och händer inte så ofta.
Jag har vid det här laget hunnit skriva ett antal inlägg om Ytterbyfilm – som egentligen inte existerar – och personen bakom, som kallar sig Ronald. För ett antal år sedan blev jag kontaktad via min hemsida av Ronald, som frågade om jag ville vara med vid en filminspelning i Göteborg. Produktionen skulle stå för resa och hotell samt arvode för den inspelningsdag som filmen krävde.
Jag fick lite vaga, negativa vibbar av det hela och krävde att vi skulle skriva kontrakt på vad vi kommit överens om. Det gick Ronald med på och kontrakt skrevs. Enligt kontraktet avgjorde jag själv på vilket sätt jag skulle ta mig till Göteborg och vilket hotell jag skulle välja. Självklart valde jag inte de dyraste alternativen, men det blev ändå några tusenlappar jag fakturerade.
För en tid sedan kom en reklamfilm, där jag syntes lite extra – eller rättare sagt hade huvudrollen och var helt ensam skådespelare i filmen. Det är alltid lika roligt när man får roller, där man syns lite extra och man får mycket utrymme i rutan.
Ytterligare en reklamfilm har visats på sistone, där jag också syns mycket (ni kan se den här nedan). Jag minns inspelningen väldigt väl, den var en svinkall dag i höstas. Jag blev påbyltad tunna cykelkläder och ett par cykelskor som var glashala att gå i. Det gick inte bättre än att jag halkade omkull ett par gånger i de hala skorna. Omklädningsrummet hade vi i en kyrka, där en grinig kyrkoherde knappt ville låna ut toaletten till oss. Men själva inspelningen i sig var ändå rolig, det var ett roligt gäng och vi fick relativt snabbt ihop det material som behövdes för filmen.
Tänk vad många reklamfilmer man varit med i och slitit och släpat under många timmar – och så syns man knappt alls i slutresultatet. Men sen får man någon enstaka roll, där man syns lite extra eller till och med väldigt mycket i form av en huvudroll.
Den här filmen var det väldigt länge sen som den spelades in. Jag vet att filmen legat på företagets hemsida en längre tid, men den har hittills inte sänts på TV. Förrän nu, då den faktiskt ploppat upp i reklampauserna.
Den 16 juni är det dags för säsong två av Kärlek & Anarki. Och precis som i förra säsongen, är jag med även denna gång! Här kommer trailern, där jag syns om man tittar extra noga precis i början. Det är alltid kul när man syns lite extra – och det gör jag i den här serien. Så bänka er framför TV:n den 16:e juni vettja! 😁
Filmstadens beslut att förbjuda medhavt godis och dryck i samband med biobesök tycks inte ha fallit i särskilt god jord, utan snarare väckt ett ramaskri av protester hos många biobesökare. Det har varit ganska roande att följa kommentarerna under somliga av nyhetsartiklarna som har berättat om nyheten idag. Många tror att nyheten är ett försenat aprilskämt medan andra hotar med bojkott av Filmstaden och att helt övergå till att streama filmer framöver.
Jag vet inte om jag är fel person att ha en åsikt i frågan överhuvudtaget egentligen. Det är rätt sällan jag går på bio, det blir kanske i bästa fall någon gång per år. Sen äter jag ytterst lite godis, så oftast har jag inte ens med mig godis till biografen. Läsk dricker jag inte alls, eftersom jag tycker det är alldeles för sött. Så oftast köper jag bara en flaska vatten att ha med under filmen. Möjligen kan jag köpa lite popcorn – och det är ju något som är svårt att köpa någon annanstans än just på biografen. Så jag drabbas egentligen inte särskilt hårt av beslutet att inte få ha med godis och dryck till biografen, det är en sak som är säker. Men en åsikt om det har jag ändå, det kommer jag inte ifrån.
Som statist är det inte alltid man syns särskilt mycket i slutprodukten av en film, ibland ser man sig själv svischa förbi enkom på grund av att man vet att man är på en viss position i scenen. Men någon gång då och då kommer produktioner där man syns lite mer. På sistone är det inte mer än två reklamfilmer där jag syns väldigt väl, vilket är jättekul. Äntligen kan man visa upp att ”detta är vad jag gör när jag är på filminspelning”. 😁