På vinst och förlust har jag sökt två universitetskurser till hösten, i estniska och ryska. Och för ett tag sedan kom ju antagningsbeskedet, som visade att jag kommit in på båda utbildningarna. Något jag nog inte riktigt hade räknat med i ärlighetens namn. Eftersom jag skulle ha svårt att mäkta med att läsa två språk parallellt med varandra – av flera olika anledningar – så bestämde jag mig för att jag skulle välja bara en av kurserna. Tanken är att jag ska fortsätta jobba heltid parallellt med studierna (ingen av kurserna är på heltid ska tilläggas), så det blir svårt att få tiden att räcka till för att läsa två kurser. Sen ska man ju orka också, vilket förstås är ett kapitel för sig.
Efter viss beslutsvånda har jag till sist bestämt mig för att det fick bli ryska jag ska läsa, det känns ändå som att det lockar allra mest på något vis. Och ska man ranka vilket språk man kan tänkas ha mest nytta av, tror jag att jag har mer nytta av att kunna prata ryska än att kunna estniska. Sen ska jag inte neka till att det vore kul att kunna lite estniska med tanke på att jag har en del av min rötter där, i och med att min morfar kom därifrån. Men estniska får bli en senare fråga, kurserna kommer ju förmodligen att erbjudas även längre fram och det är inte omöjligt att jag tar tag i att lära mig även estniska så småningom.
