Den som inte har julen i sitt hjärta hittar den aldrig under granen

Igår morse gick jag av sista passet inför jul och när jag gick till bussen för att bege mig hemåt, föll snö från himlen. Sakta började jag hoppas på att det kanske ändå skulle bli en vit jul, att vi trots allt skulle få lite snö lagom till denna storhelg. Jag åkte hem, sov några timmar och när jag kom upp hade snövädret lagt sig och solen kommit fram. Och tro det eller ej – men lite här och där låg snön kvar och utgjorde ett tunt, tunt vitt täcke på någon millimeter. Så man får sakta en liten julkänsla så här på julafton – även om snön nu är borta igen och vi är tillbaka till barmark och grått, trist väder. Precis så som det har varit de senaste så kallade vinterveckorna, åtminstone här i Stockholm. Det är inte mycket julkänsla man fått tidigare i december åtminstone ur vädersynpunkt tyvärr, utan vädergudarna har haft andra planer för oss i södra Sverige. Nu fick vi en liten föraning av en vit jul när snön kom igår morse, men de blev kortvarigt som vanligt. Och då snöade det ändå ganska intensivt under de tidiga morgontimmarna igår – men det hjälpte inte långt.
Jaja, vi har klarat oss utan snö under ganska många jular tidigare år, så det ska nog gå även 2025. I norra Sverige har man utfärdat varningar för ymnigt snöfall, men vi klarar oss ifrån snön här nere i Stockholm som det verkar. Vi har i alla fall anat solen litegrann under denna julafton och det är alltid något – vi har haft så grått och trist väder under de gångna veckorna att det känns fantastiskt när solen faktiskt kikar fram någon gång här och där. Bara att ha vintersolen skinande genom fönstren ger en fantastisk känsla så här på julafton. Man piggnar liksom till av ljuset och den energi som det trots allt ger.

Julfirandet i år har hängt lite på en skör tråd de senaste dagarna med anledning av sjukdomar i familjen. Men i slutändan blev det som planerat, med julfirande hos mina svärföräldrar. Det hade självklart inte varit några som helst problem om det inte blev något firande där, utan då hade jag och sambon suttit hemma och firat lite på tu man hand. Men nu blev julfirandet som planerat och det känns ändå bra. Det har varit bestämt sedan ett bra tag tillbaka att firandet ska ske på detta vis och det hade känts snopet att bli snuvad på julfirandet man planerat för. Sedan hade ingen trots allt behövt sitta ensam över jul även om sjukdomarna varit värre än de visade sig vara – utan alla hade åtminstone fått sällskap.
Detta är första året på många decennier som julfirandet litegrann hängt på en tråd och inte varit helt fastställt förrän i sista stund. Själv hade jag lunginflammation över jul en gång för säkert 30 år sedan och julfirandet fick läggas om på grund av det. Sen dess har jag hållit mig frisk över jul, men i år var det lite annorlunda när andra i familjen blivit sjuka och det inte varit säkert att julen kunnat bli som planerat. Det är sådana gånger tur att man har varandra och ingen behöver sitta ensam över jul. När sjukdomarna slog till, var vi noggranna med att se till att alla fick sällskap, att ingen behövde sitta ensam och att alla hade lite traditionell julmat att äta. Så det fanns en plan B utifall vi inte skulle kunnat åka iväg som planerat så här på julafton. Det har sedan skickats sms och mms kors och tvärs inom familjen för att önska god jul, precis som det ska vara under julafton.

Vi inledde denna julafton med risgrynsgröt och skinksmörgås innan vi gjorde oss i ordning för att åka iväg till julfirandet. Lagom till Kalle klockan tre ska vi vara på plats och sedan blir väldigt otraditionell julmat i form av hummer – ungefär likställd med vad man ofta äter på nyårsafton. Dock åt jag julmat igår kväll och det kommer även bli traditionell julmat till middag imorgon, så jag kommer få min dos av julmat ändå detta år. Och jag får se det som så, att jag får min hummer på julafton istället eftersom jag nu kommer att jobba nyårshelgen och förmodligen varken får nyårssupé eller champagne under det kommande årsskiftet. Så det blir lite annorlunda helger i år på så vis att jag inte firar med min familj som oftast varit fallet, utan med sambons familj. Sedan jobbar jag som sagt nyår, vilket jag sluppit på senare år – men det är ju också det onda man får ta med det goda att jobba skift. Jag föredrar att jobba skift och då får man finna sig i att jobba vissa storhelger, så enkelt är det bara. Nu har jag ledigt på kvällen på nyårsafton, men jobbar sedan natten – så det återstår att se om det blir någon nyårsmat eller hur vi löser det hela för att få någon form av firande.
Vi har bytt julklappar på morgonen och jag är nöjd med vad jag fått, fick precis vad jag önskat mig. Sambon fyller år i februari och kompenseras för det inställda nyårsfirandet genom att få en hotellövernattning över födelsedagen istället. I dagsläget har jag bokat två nätter på Berns med middag och frukost, men planerna är lite öppna eftersom hotellpaketet är avbokningsbart och därmed går att ändra på. Så vi får se om det blir Berns eller om det blir något annat firande där i februari. Men det är alltid skönt med något att se fram emot i januari/februari, eftersom det generell är grått och trist under dessa månader.