allkonstnarenDet är sommar och återigen börjar säsongen för diverse banarbeten på den svenska järnvägen liksom i Stockholms tunnelbana. Jag har under våren och försommaren försökt hålla koll på vad som eventuellt drabbar mig denna säsong, men i år verkar jag inte drabbas något nämnvärt av årets banarbeten. Pendeln mellan Spånga och Jakobsberg stängs helt för trafik, liksom vissa delar av tunnelbanan. Men där jag mest åker, tycks man vara tämligen förskonad för banarbeten. Förra året drabbades jag av arbeten mellan Stockholm central och Södertälje, där jag jobbar. Det tog en evighet att åka till Södertälje och jag fick lösa mina resor på annat vis – oftast med bil eller taxi. Men i år tycks man komma undan dessa evinnerliga arbeten som ska utföras varje år, åtminstone på de sträckor jag oftast reser. Och det känns fantastiskt skönt att slippa ta sig fram med ersättningsbussar och/eller ha en jäkla massas byten längs med vägen.
Kanske anser man att vi haft vår beskärda del av arbeten för ett tag framöver när det gäller just den tunnelbanelinje jag bor längs efter. För jisses vad man jobbat längs linje 17 genom åren, det är en sak jag kan skriva under på alla dagar i veckan. Vissa somrar har tunnelbanan inte gått alls, andra somrar har man haft evinnerligt många byten under den dryga kvart som det i normala fall tar att åka in till stan. Jag minns en sommar, då det tog närmare 40 minuter till Skanstull, en resa som i normala fall tar tio minuter. Då hade man flera byten under resans gång och det hade inte satts in några som helst ersättningsbussar för att stärka upp tunnelbanan. Jag minns vilket slit det var att ta sig till jobbet den sommaren, då restiden mångdubblades på detta groteska sätt.
Sen tillhör jag dem som ändå har en förståelse för att måste genomföra banarbeten under sommaren, att det är något som måste göras. Någon gång måste järnvägen underhållas, så enkelt är det ju – och sommaren är väl trots allt den bästa säsongen att göra detta. Dels är det färre arbetspendlare under sommarsäsongen och dels är det säkerligen lättare att göra järnvägsunderhåll en varm sommardag än en snöig vinterdag. Så jag har förståelse för att arbetena behöver genomföras, men kan ibland störa mig på hur man löser trafiken när arbetena är igång. Ibland löser man det hela på tämligen smidiga sätt, andra gånger hade man behövt lite mer betänketid för att lösa det hela på ett bättre sätt.
Sen är underhållet av den svenska järnvägen hårt eftersatt och skulle behöva en ordentlig genomgång de närmsta decennierna. Tunnelbanan i Stockholm fungerar förvånansvärt bra, men den vanliga järnvägen är inte fullt lika tillförlitlig. Jag räknar ständigt med att ha viss marginal för mina resor eftersom man aldrig vet om man kommer fram i tid eller ej. Hitintills har jag varit lyckligt lottad som inte behövt vara beroende av pendeltågstrafiken, som ständigt är drabbad av förseningar, inställda avgångar, signalfel och allt som kan hända när man ska åka någonstans. Vanligt tåg är det ytterst sällan jag åker, men det händer trots allt. Oftast kommer man skapligt fram i tid, men visst är det strul ibland, det hör liksom till det där med att åka tåg numera. Vilket är synd, eftersom tåg är ett av de mest miljövänliga sätten att resa – och det är viktigare än någonsin att tänka på miljön.
I slutet av juni ska jag lämna tillbaka bilen jag lånat, varefter jag börjar jobba igen. I år är det som sagt inga banarbeten på sträckan till Södertälje, så det ska ändå funka att åka kollektivt. Sen blir det förmodligen en och annan taxiresa och hyrbil också för att få vardagen att fungera. Den största utmaningen är att det inte går några tåg som klaffar när jag ska jobba förmiddag, då jag behöver vara på plats på jobbet klockan sex på morgonen. Förra året var det dessutom banarbeten på sträckan med ersättningsbussar som ersatte en del av tågsträckan – vilket gjorde att det bokstavligen tog en evighet att åka den sträcka som normalt ska ta ungefär en timme. Så det är morgnarna som kommer bli utmaningen att lösa, men det får gå på något vis – och det kommer det att göra, det är bara det att blir lite krångligare än under den tid jag haft tillgång till bil.
Men jag har som sagt kollat upp årets banarbeten i kollektivtrafiken och de tycks inte drabba mig som tur är. Det är bara om man någon enstaka gång ska åka utåt västerort eller efter någon av de andra linjerna söderut med gröna linjen, bland annat är det banarbeten längs Farsta-linjen vad jag förstått. Under flera veckor dessutom, vilket måste vara enormt frustrerande för dem som bor längs den sträckan. Jag har själv varit där, när man haft omfattande banarbeten längs ”vår” linje – och det är alltid en utmaning att ta sig fram, hur mycket man än förstår att det behöver göras.
Så det känns skönt att slippa dessa ständiga arbeten, skönt att mina resor kommer att fungera så gott de nu går denna sommar. Jag kommer slippa en massa byten i onödan, jag kommer slippa ersättningsbussar och allt annat som hör banarbeten till – åtminstone på daglig basis. Sedan kan det hända jag drabbas enskilda dagar, men det är en helt annan sak. Nu kommer min sommar att fungera hyfsat ur ett reseperspektiv, vilket verkligen inte hör till vanligheterna om man bor i Stockholm och är beroende av spårbunden trafik.
Jag minns med fasa hur det var när jag bodde i Upplands Väsby och på daglig basis var beroende av pendeltågen och att de gick som de skulle. Det var inte helt lätt alla gånger – med eller utan banarbeten. Det var signalfel, spårspring, växelfel och en lång rad andra saker som gjorde att tågen inte gick som de skulle. Till sist ledsnade jag och flyttade in till tunnelbanenätet istället, tunnelbanan kan du ställa klockan efter och den är oerhört tillförlitlig. Det är verkligen oerhört sällan kaos i tunnelbanetrafiken vilket jag tackar gudarna för.
Relaterade artiklar
Mitt i Stockholm 1
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
