En tidning är inte bara en samling av nyheter, utan också en spegel av folkets åsikter

En gång i tiden hade jag funderingar på att bli journalist, om än mycket vaga funderingar. Jag tror det var mer min familj som tyckte att jag skulle bli journalist eftersom jag alltid tyckt om att skriva. Men det blev aldrig så, utan när det väl kom till kritan så blev det sjökaptensutbildningen på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Och jag inbillar mig att det nog var tur att jag inte blev journalist med tanke på den enorma tidningsdöd som pågått inte bara i Sverige på senare år. Jag är knappast ensam om att märka hur många tidningar lagts ner eller helt övergått till att publiceras digitalt. Själv har jag prenumererat på många olika tidningar genom åren, inte bara morgontidningar utan också den del facktidningar av olika slag. Och jag har märkt alltmer hur papperstidningarna blivit allt sämre, tunnare och samtidigt dyrare. Flera facktidningar har plockat bort sina pappersupplagor och helt övergått till att publicera sitt innehåll digitalt – vilket jag tycker är hur trist som helst. För det är just grejen att hålla i en papperstidning som gör att jag vill prenumerera på en tidning – skärmtid har jag så att jag klarar mig i alla fall och jag behöver inte sitta och läsa tidningen den vägen också.
Nu senast är det tidningen Allt om whisky som lagt ner sin pappersupplaga och helt övergått till att publicera sitt innehåll på nätet. Något som jag tycker är extremt tråkigt, eftersom det varit en tidning jag tyckt hemskt mycket om. Jag tycker inte alls det är samma sak att läsa tidningen digitalt och kommer därför inte behålla men prenumeration eftersom jag inte tror att det kommer bli av att jag läser tidningen. Jag förstår att det är den vägen man kommer gå alltmer, att även tidningar digitaliseras – men jag är kanske också lite konservativ och gammalmodig av mig. Frågan är om det en dag kommer att vända tillbaka till att tidningar publiceras i pappersform, eller om vi kommer bli alltmer digitala även på denna front? Förmodligen blir det inte så, utan med allra största sannolikhet är tidningarna ett utdöende släkte och något vi alltmer kommer att läsa digitalt. I min familj är jag ganska ensam om att ha morgontidningarna i pappersform, de andra har dem bara digitalt och det är säkerligen det hållet vi alltmer kommer att gå åt trots allt.

Så jag misstänker att jag drog en vinstlott som valde att inte utbilda mig till journalist en gång i tiden utan valde en annan bana i livet. Även om tidningarna finns kvar fast i en annan form än tidigare, så försvinner de traditionella papperstidningarna alltmer – och jag misstänker att det är på bekostnad av en hel del försvunna arbetstillfällen, inte bara bland journalister. Sen tror jag visserligen att journalist är det spännande och givande jobb på många sätt – om man lyckas få ett jobb och sedan behålla det. Men jag är nöjd med det val jag gjort och skulle jag få chansen att välja en gång till, finns det flera jobb som jag nog valt att utbilda mig till hellre än journalist. När jag för många år sedan bestämde mig för att börja plugga, stod det mellan kock och sjökapten. Efter visst övervägande blev det sjökapten – men när utbildningen väl var klar, kände jag att inte riktigt var min grej att vara borta så mycket om jobbet som sjöman innebär. Så jag har blivit kvar på landbacken och gjort en massa annat istället. Nu har jag funnit mig tillrätta på Sjöfartsverket och känner att jag hittat vad jag vill pyssla med fram tills det är dags att gå i pension.
Så jag ångrar inte att jag aldrig utbildade mig till journalist, snarare är jag glad att jag inte gav mig in i mediadjungeln utan att jag hållit mig därifrån. Mitt behov att få skriva har istället blivit en givande hobby, genom att jag driver denna blogg – och det är fullt tillräckligt för min del. Livet blir kanske inte alltid vad man tänkt sig att det skulle bli. När jag började plugga, såg jag framför mig att vara till sjöss under en stor del av mitt yrkesverksamma liv – men insåg nog inte hur jobbigt och påfrestande det var innan jag väl provade på det. Idag är jag nöjd med att vara hemma, iland och att komma hem efter varje avslutat arbetspass. Min farmor tyckte inte alls om att jag utbildade mig till sjökapten, hon tyckte att havet var farligt och propsade länge att jag skulle byta bana – eller åtminstone konstant bära flytväst när jag var till sjöss. Nu blev jag som sagt aldrig journalist och flytväst bar jag aldrig heller under min tid till sjöss, så jag gjorde aldrig som min farmor sa. Men livet blev rätt bra ändå och jag är nöjd med den yrkeserfarenhet jag har.

Men är det bara jag som tycker att det är tråkigt när papperstidningarna alltmer försvinner och ersätts av något digitalt trams? Jag har själv sagt upp prenumerationen på de tidningar som slutat med sina pappersupplagor i ren protest – detta då jag föredrar att läsa en papperstidning framför att läsa tidningen digitalt. Jag har lättare att förstå att en morgontidning inte bär sig i pappersform än att ett vecko- eller månadsmagasin inte gör det, men det är nog bara att acceptera att man tillhör ett utdöende släkte som vill ha en tidning i pappersform och inte läsa den på en skärm. Jag prenumererade länge på en fototidning som jag tyckte var väldigt bra och som kom med posten cirka en gång i månaden. Men även de övergick till att enbart komma ut digitalt – precis som Allt om whisky ovan – och jag erbjöds att fortsätta prenumerera mot en lägre månadskostnad. Men även där sade jag upp min prenumeration lite i protest, vilket jag även skrev i motiveringen när jag meddelade min uppsägning.
Nu tror jag inte att mina protester leder någonvart, utan har en tidning beslutat att lägga ner pappersupplagan så har man. Men jag väljer att göra så i alla fall, alltid mår jag själv lite bättre om inte annat. 😂 Och jag tänker inte betala för en prenumeration jag inte vill ha – för även om jag inte alltid lusläser de tidningar jag prenumererar på i pappersform, så vet jag att det inte kommer att bli av att läsa en digital tidning.