allkonstnarenHäromdagen satt jag och gick igenom kalendern för att försöka se när jag har möjlighet att åka till stugan nästa gång efter semestern. Jag har i mitt schema en rad långledigheter inlagda och borde därmed inte ha några problem att hitta något lämpligt tillfälle att åka ut. Men det är bara att inse att kalendern är fulltecknad samtliga långledigheter framöver. Visserligen inte med bara tråkiga måsten, utan en hel del kul också. Det är konserter, kryssning och en del annat som är inplanerat, så jag ska väl inte direkt klaga egentligen.
Det är i princip bara en av långledigheterna som jag har ett tråkigt måste inplanerat – och det är en magnetröntgen i augusti. Den funderar jag faktiskt på att försöka boka om så att jag får en långledighet fri och kan ta en sväng till stugan, men det återstår att se om det är möjligt. Jag har skickat en förfrågan via 1177 om en ombokning, så vi får se vad de säger.
Så som det just nu ser ut i kalendern, är det annars först i början av september jag kommer ha möjlighet att åka upp nästa gång. Det kan visserligen vara mysigt med en liten höstvistelse i stugan, det har jag ingenting emot. Men det känns tidsmässigt väldigt långt bort, det är väl det som är grejen.
Men det är väl rätt typiskt mig att boka in en massa saker och se till att ha en fulltecknad kalender. Jag gillar att ha ett visst tempo i tillvaron och har väl saknat det litegrann när jag varit sjukskriven och inte kunnat göra en massa saker. Under de gångna månaderna har kalendern inte varit fullt lika fulltecknad som den brukar vara. Och det har känts ovant och konstigt att behöva tacka nej till en massa saker, saker som kanske är roliga och jag vill göra. Jag har inte åtagit mig några uppdrag i min enskilda firma och somliga dagar knappt varit utanför dörren – än mindre lämnat Bagarmossen.
Men beroende på vad den kommande magnetröntgen visar, är väl tanken att jag ska återgå till heltid från september och efter det kan jag börja dra upp tempot i tillvaron på allvar igen. Det är något jag verkligen ser fram emot att kunna göra och jag längtar efter lite happening i tillvaron igen.
Om ett par veckor kommer jag få besked om jag kommit in på någon av de kurser jag sökt in till till hösten. Jag har sökt två kurser på halvfart, vilket väl kommer vara alldeles lagom eftersom jag planerar att jobba heltid parallellt med studierna. Det är en nybörjarkurs i ryska och en nybörjarkurs i estniska som jag sökt och det återstår att se vilken av dem jag kommer in på – eller om jag blir antagen till båda. Det är i alla fall på högskolenivå jag ska plugga i så fall, så jag kommer kunna skrapa ihop högskolepoäng för båda kurserna om jag kommer in. Jag hoppas nog mest på kursen i ryska, men misstänker också att det säkert är högst söktryck till den kursen också. Att jag sökte just estniska som andrahandsval, beror på att min morfar kom därifrån och att det därför skulle vara kul att kunna lite estniska. Sen tror jag att jag skulle ha mer nytta av att kunna ryska, så det är ju en avvägning man får göra.
Så apropå att ha en fullbokad kalender, så kan höstterminen bli hektisk om jag ska jobba heltid och plugga på halvtid samtidigt. Men jag tar det hela med ro, jag har pluggat vid sidan av mitt arbete förut och är rätt säker på att jag kommer få det att gå ihop rent tidsmässigt. Jag har ju ett schema som möjliggör att plugga en hel del mellan arbetspassen, så jag ser inga problem i att plugga medan jag jobbar.
Sen har jag å andra sidan inget alternativ till att ha studierna vid sidan av en heltidstjänst. Jag får inga mer studiemedel, utan har tagit de lån man får ta – så för att klara ekonomin är det bara att jobba som gäller.
