Ge en man en fisk och han har mat för dagen – lär en man att använda internet och han stör dig inte på flera veckor

Jag har varit inne på det här förut någon gång, men jag känner att jag bara måste dela med mig av det hela än en gång – för det här är så roligt! När jag bildade min firma, ville jag ha en lämplig ”jobbmejl” för att ha till firman – jag vill separera mejlen till firman från min privata mejl. Och eftersom jag kan ha flera mejladresser genom mina abonnemang hos Telia, valde jag att skapa en firmamejl genom dem. På måfå skrev jag in att jag ville mejladressen kontakt@telia.com – och tro det eller ej, men den var faktiskt ledig! Jag trodde faktiskt inte att jag skulle få just den adressen, men det gjorde jag. Men jag tänkte nog inte riktigt på det konsekvenser det skulle få att ha en sådan adress.
För plötsligt började jag – förstås – få en massa mejl som ska till Telia. Det är inga enorma mängder mejl, men tämligen många trots allt. Några gånger per månad kommer det mejl som egentligen är avsedda för Telias kundtjänst, men som istället hamnar i min inkorg. Tro nu inte att jag ser detta som ett problem, för lite jag trots allt skylla mig själv när jag väljer en sådan mejladress. Och det är heller inte ett problem i andra bemärkelser, för jag tycker någonstans att detta är lite roligt på något vis. För jisses vilka mejl det är som kommer, ni skulle bara veta! Jag har fått mejl från politiker som berättat om sina ekonomiska problem, företagare som hamnat hos Kronofogden efter att inte betalat fakturan och så vidare.

De flesta mejl besvarar jag och förklarar i vänlig ton att mejlet hamnat fel, att jag inte kan hjälpa till med kuntjänstärenden hos Telia. Ibland får jag ett svar tillbaka, där man ber om ursäkt att man stört mig. Än så länge är det faktiskt ingen som varit otrevlig eller betett sig illa för att deras mejl hamnat fel. Men det förvånar mig lite att fler inte kollar upp en mejladress innan man knappar iväg ett mejl – inte minst om man ska skicka ett mejl med känsligt innehåll. Hade jag haft ekonomiska problem eller som företagare hamnat hos Kronofogden, hade jag nog inte velat att vem som helst skulle få veta det. Ska jag kontakta ett företag, går jag in på företagets hemsida för att kolla upp företagets kontaktuppgifter innan jag mejlar – oavsett vad det är jag ska mejla om. Både för att undvika dubbelarbete och för att inte information ska hamna i fel händer.
Jag kan visserligen se den logik som råder för vissa, att en mejladress som kontakt@telia.com borde leda till Telia och ingen annanstans. Men det kan vara värt att kolla upp kontaktuppgifter innan man använder dem. Man slår ju inte ett telefonnummer på måfå när man ska ringa ett specifikt företag eller person, eller hur?! Detsamma ska gälla när man mejlar. Jag är själv kund hos Telia – som ni förstår – och har mejlat dem flera gånger i olika ärenden. Men jag kollar alltid innan hur jag ska gå tillväga för att mejlet ska komma rätt så att jag slipper mejla än en gång eller att informationen hamnar hos någon som inte har med den att göra.

Jag får ofta kommentarer när jag lämnar ut min mejladress, som jag strikt använder i samband med firman. Många skrattar och tycker det är lite roligt, andra tror mig inte riktigt när jag lämnar den. Bland annat har jag mejladressen utlagd på statist.se – och det är många kunder som ber om min mejladress i samband med att jag kontaktas för uppdrag. Man tror helt enkelt inte på att jag har en sådan mejladress, utan tror att jag har skrivit fel. Något förmodligen även jag skulle tro om jag såg en sådan adress till en privatperson. För alla vet naturligtvis inte adressen är avsedd för min firma, det är inte min privata mejl – som är en helt annan och som jag lämnar ut när det gäller privata ärenden.
Om jag tycker det är besvärligt med två mejladresser? Nej, inte alls – snarare underlättar det ganska mycket i min vardag att ha det på det viset. Sedan är det ju aldrig någon katastrof om det blir fel någon gång här eller där – mejlen kommer ju fram i alla fall. Men de gör det enklare för mig att kunna skilja på mejl som är privata kontra mejl som har med firman att göra. Sen ser det lite proffsigare ut att ha en separat mejladress till firman att lämna ut än att komma med en privat mejladress.

Och sen går det inte att komma ifrån att jag tycker det är lite roligt med de mejl som hamnar fel, det ger mig en hel del rolig läsning – även om innehållet inte är menat för mig. Jag sprider inte vidare informationen som hamnar i min inkorg, utan den stannar hos mig. Ibland har det varit frestande att omskriva vissa saker till exempel på bloggen – men det är svårt utan att hänga ut vederbörande. Och dessutom är det ju ganska taskigt med tanke på att någon helt enkelt skrivit till fel person – och då behöver jag inte hänga ut vederbörande på internet.