Inget genombrott och inget sammanbrott

Vecka 27 inleddes inte med någon av mina favoritsysslor, utan i måndags fick jag utstå ett av mina återkommande besök hos en tandhygienist. Jag har ingen direkt tandläkarskräck, men det är heller ingen favorit att gå dit. Förra gången jag var hos tandhygienisten fick jag lite skäll för att ha slarvat med munhygienen. Jag tycker själv att jag sköter den rätt bra med tandborstning ett par gånger om dagen och tandtråd lite då och då – men uppenbarligen hade jag inte varit tillräckligt duktig och fått en del fickor kring vissa tänder. Jag blev instruerad att köpa en sorts tandpetare och en speciell kräm att använda ett par gånger om dagen – vilket jag också gjorde. Men i ärlighetens namn har jag slarvat ganska mycket med dessa tandpetare, så jag väntade mig en besviken tandhygienist i måndags som förmodligen skulle sucka över mitt slarv med tandhälsan. Men istället fick jag beröm – för fickorna var borta till min stora förvåning. Nu såg det väldigt bra ut i min mun enligt tandhygienisten och allt som behövde göras var att ta bort lite tandsten.
Varje gång jag går till tandhygienisten eller tandläkaren, tänker jag på hur otacksamma dessa yrken måste kännas ibland. Hur ofta förmanar de inte sina patienter att göra det ena eller det andra när det kommer till tandhälsan – men när patienten kommer på återbesök så är detta knappt gjort?! Jag kan knappast vara den enda som slarvar med tänderna, utan jag tror att det är tämligen vanligt. Det är inte jättemycket jag slarvar, men till viss del gör jag det – inte minst när det kommer till exempelvis tandtråd. Tandborstningen sköter jag, men det är allt annat kring tänderna som jag helt enkelt är för lat för. Och sådant märker säkerligen både tandläkare och tandhygienister tämligen väl. Annars har jag hyfsat bra tandhälsa känns det som – jag har bara två lagningar till exempel och känner inte av ilningar eller liknande i tänderna. Detta trots att jag skulle kunna vara mycket bättre på det där med till exempel tandtråd.

Veckan har sedan flutit på i ett tämligen lagom tempo. Jag har jobbat ganska mycket, men inte haft några filminspelningar inplanerade just denna vecka, vilket i sig inte är helt ovanligt när man kommit in i juli månad. I normala fall ligger jag på ett till två filmuppdrag i veckan, men just under sommaren går antalet uppdrag ner ganska drastiskt. Egentligen skulle jag haft en inspelning i tisdags, men den ställdes in med kort varsel. Nu väntar jag på att de ska höra av sig angående en ny tid – vilket man först lovade att göra under veckans gång, men inte gjort. Så får se om de hör av sig under den kommande veckan istället. Jag har all förståelse för att det ibland händer att man måste ställa in en inspelning, så hyser ingen som helst agg mot produktionsbolaget för det inträffade.
I fredags hade jag ett Skype-möte angående en annan roll, som – om jag får den – innebär en liten tripp till Borås i augusti. Det är sällan som produktionsbolagen är ute i så bra tid som en dryg månad i förväg, men det händer dock emellanåt. Och det är ganska tacksamt, inte minst de gånger man behöver boka saker som hyrbil eller tågbiljett och ibland även ordna med övernattning. Kan man vara ute i god tid med sina bokningar, är de ofta lättare att komma undan med bättre pris – vilket ju inte är särskilt tråkigt.

Imorgon är det i alla fall dags för en inspelning, vilket ska bli riktigt roligt. Jag ska ta mig till en plats i Huddinge för inspelning och det kommer bli en tämligen lång dag. Men jag är van vid långa dagar när det kommer till inspelningar, det är inte något som gör särskilt mycket. Många gånger är det 12-timmarsdagar och man luttras snabbt när det kommer till att tillryggalägga dessa långa arbetspass framför kameran. Desto mer imponerad blir jag av skådespelare som under långa dagar kan prestera samma repliker om och om igen med samma inlevelse varje gång. Det ställs inte samma krav på mig som statist att prestera på så hög nivå, även om man också som statist får göra samma saker om och om igen för varje omtagning.
Annars kommer den kommande veckan att vara tämligen lugn. Jag ska jobba lite förstås och sedan blir det restaurangbesök på fredag. Någon gång här och där kostar vi på oss att gå ut och äta och har vid det här laget testat ganska många restauranger runtom i Stockholm. Vissa har vi varit riktigt nöjda med, andra mindre nöjda. Men det är roligt att testa på lite olika kök – och inte minst att få komma ut bland folk med jämna mellanrum. Den här gången har vi även pratat lite löst om att ta en massage innan restaurangbesöket, vi har båda länge känt ett behov av en rejäl genomgång av musklerna och att bli rejält uppmjukade. Så nu kanske det blir tillfälle när vi båda faktiskt är lediga och har möjlighet att göra något sådant för en gångs skull.