Liksom spädbarn blir svårigheter större av vård

Det blev ingen större grej av den förkylning jag åkte på för något tag sedan. Hostan sitter fortfarande i litegrann, men är inte särskilt besvärande längre. Jag är lite ”rosslig i rören” också och kan låta som att jag druckit whisky och rökt cigarr om nätterna. Något som visserligen vore trevligt, men som jag håller mig ifrån – inte minst när jag ska jobba dagen efter. Flera gånger tidigare har förkylningar haft en tendens att utvecklas till lunginflammationer – vilket varit mindre roligt. Senast förra hösten hände just detta och jag tvingades vara hemma från jobbet i cirka en månad innan jag kunde komma tillbaka och jobba igen. Jag fick starka hostmediciner utskrivna och var konstant hög på dessa för att i möjligaste mån mildra den envisa hostan. Det är något jag helst inte upplever igen, utan håller mig ifrån lunginflammationer så långt det går. Jag har faktiskt bestämt mig för att kontakta vårdcentralen och se om jag kan få vaccinera mig mot lunginflammation eftersom jag så ofta åker på detta i samband med förkylningar. Förra året var inte första gången, utan det har hänt flera gånger tidigare.
Den här gången har jag inte behövt uppsöka någon vård eller ens stanna hemma från jobbet. Det föll sig så lyckligt att när jag var som sämst, var jag ändå ledig – och sedan har det bara gått åt rätt håll med förkylningen. Nu har den i princip gått över, vilket är otroligt skönt – även hostan är så gott som borta och det återstår bara lite rester av förkylningen i luftvägarna. Nu hoppas jag att jag håller mig frisk ett bra tag framöver, jag har varken råd eller tid till att vara sjuk just nu.

Men som många andra gånger när man varit sjuk, har jag insett hur mycket enklare det är idag att söka vård än det många gånger var förr tillbaka. Visserligen är det en kamp att få en läkartid ibland, det kan vara lång väntetid på en sådan. Men det går ofta att få ”träffa” vårdpersonal på annat sätt, som till exempel genom olika videomöten och liknande. Och jag tycker det är så fruktansvärt behändigt att inte behöva gå hemifrån när man inte mår bra, utan istället få prata med en läkare eller sjuksköterska i sin hemmamiljö. Jag är rätt såld på de olika vårdappar som finns numera, men 1177 erbjuder möjligheten till att få prata med en sjuksköterska via länk. Sen förstår jag att det finns många diagnoser man inte kan ställa om man inte träffar patienten rent fysiskt, utan att man ibland måste klämma och känna för att kunna ställa korrekt diagnos. Men ganska mycket kan vårdpersonalen trots allt göra bara genom att prata med en och se hur man ser ut via kameran.
Och andra gånger har jag haft läkarbesök via länk, när man bara ska få besked om olika saker – som till exempel när jag gjort mina magnetröntgenundersökningar och bara ska få svar på vad dessa visar. Vilket är superenkelt, jag behöver inte bege mig någonstans utan får bara en tid då jag ska vara tillgänglig på telefon – och sedan får jag besked kring vad undersökningen kommit fram till. Och jag älskar verkligen denna utveckling av tekniken, att man i vissa lägen inte ens behöver gå hemifrån – framförallt när man inte mår bra och kanske inte ens orkar bege sig till vårdcentralen eller sjukhuset.

Jag kan tycka att vården i större utsträckning borde nyttja denna teknik för oss patienter. Kanske skulle man kunna ha ett första samtal via länk och göra en första bedömning om ens behöver komma till vårdcentralen. Jag tänker att många belastar vården fast de kanske inte ens behöver och att då göra en första bedömning via telefon eller länk vore väl exemplariskt. Sedan kan de som verkligen behöver få komma till en läkare, vilket i sin tur förmodligen skulle korta väntetiderna för att komma till just en läkare. Under förra höstens lunginflammation, hade jag mycket kontakt med vården just den vägen – och tyckte det var fruktansvärt behändigt. Jag var lite för orkeslös för att själv ta mig mellan de olika vårdinstanserna för egen maskin, så det var ju fantastiskt att viss vård kunde ske medan jag fortfarande var hemma.
För ett antal år sedan bytte jag vårdcentral och på den central jag numer tillhör, jobbar man väldigt mycket med digitala lösningar. Detta gör att jag trivs fantastiskt bra hos den här vårdcentralen, just för att jag delvis kan få vård på mina villkor. Det går att chatta med dem, man behöver därmed inte sitta i långa telefonköer – och många gånger kan få komma i kontakt med läkare och sjuksköterska via länk utan att behöva bege sig till vårdcentralen. Något jag tycker är fantastiskt skönt.

Men det är ju inte bara vården som blir alltmer digital i dessa högteknologiska tider. Jag har till exempel nästan slutat gå på Apoteket, utan beställer i princip all min medicin på nätet. Det har inte med att göra att det skulle bli billigare, utan det är helt enkelt lite smidigare. Visserligen behöver man kanske vara ute någon dag tidigare för att veta att medicinerna faktiskt kommer i tid, men å andra går man ju inte heller till Apoteket samma dag som medicinen tar slut heller. Mycket har det istället med att göra att jag inte är nöjd med det apotek som finns i Bagarmossen och istället för flänga runt stan för att hitta ett nytt apotek, så väljer jag att beställa från ett nätapotek. Och ja, det är inte vilket nätapotek som helst, utan ett med tillstånd ifrån Läkemedelsverket. Så jag vet vad jag får och att allt är seriöst. Men det lustiga är att de har i princip alltid mina mediciner i lager – vilket inte alls alltid är fallet på Apoteket i Bagarmossen. Något som var oerhört frustrerande eftersom man ju behöver sina mediciner inom de närmsta dagarna efter att man hämtar ut dem.
Så numera sköter jag så mycket som möjligt av min vård online, alltifrån läkarbesök till att jag beställer mina mediciner på nätet. Den enda gång jag går till ett fysiskt apotek är de gånger jag behöver medicinerna samma dag – som när man är sjuk och fått något utskrivet av läkaren att börja med samma dag. Men de mediciner jag tar regelbundet, beställer jag i princip uteslutande på nätet numera.