Livet är som internet – lika svårgripbart, oförutseende och otroligt uppslukande

Som jag har kämpat på sistone med att få ut ett inlägg om dagen, trots att jag haft ett fullspäckat schema med en lång rad andra saker. Jag har jobbat, filmat, varit barnvakt, varit social med familj med och vänner – med andra ord haft en ganska fullklottrad kalender under den gångna tiden. Som jag sagt förut, finns det ingenting som säger att jag måste publicera ett visst antal inlägg per dygn, vecka eller månad. Det är jag själv som satt upp målet att komma ut med ett inlägg om dagen, eftersom jag gjort det under det drygt gångna året. Förr eller senare kommer jag naturligtvis att behöva bryta denna era och behöva ha helt bloggfria dagar, så är det. Men jag gör vad jag kan för att i långa loppet publicera så många inlägg jag bara kan – och hittills har jag lyckats med mitt mål att komma ut med ett inlägg om dagen. Det är väl tur att jag egentligen inte har det kravet på mig någonstans ifrån, utan att det är mitt eget val att publicera så här ofta. Annars hade jag nog snabbt blivit utbränd, för det är tidsödande att blogga – det håller säkerligen många andra bloggare med om. Framförallt om man ska vara någorlunda aktiv och hålla en skaplig kvalitet på bloggen. Först ska man ha idéer om vad man vill skriva om, sedan ska inläggen produceras, dateras och så småningom publiceras. Efter det kommer den lite tråkigare biten, nämligen att marknadsföra det publicerade inlägget. Jag har en lång rad sidor och Facebookgrupper där jag lägger upp länkar till publicerade inlägg och får räkna med närmare 30 minuters arbete efter att ett inlägg publicerats för att få ut budskapet om det aktuella inlägget.
Man tänker nog inte på hur mycket arbete det ligger bakom en blogg om man själv inte bloggat någon gång – framförallt om man vill hålla en viss kvalitet och få ut en jämn ström av inlägg. Man behöver inte blogga varje dag, men några inlägg per vecka bör man försöka få ut – annars har du risken att följare och läsare tröttnar och inte kommer tillbaka till bloggen för att läsa de inlägg du trots allt kommer ut med. Så är i alla fall när det kommer till de bloggar jag själv följer; jag har slutat följa många bloggar för att det inte kommer ut tillräckligt många inlägg. Sen är det en balansgång förstås – man ska trots allt låta kvalitet gå före kvantitet. Det kan ha precis samma effekt om man publicerar bara för att få ut inlägg – men att man som följare får känslan av att du bara ”spammar” bloggen med inlägg.

Sen är bloggar ett fantastiskt verktyg och något som kan ge vem som helst en röst. För 25 år sedan fick man förlita sig traditionell media om man ville få ut sitt budskap. Numera kan vem som helst få en röst och faktiskt sprida det man vill ha sagt – sen är det naturligtvis inte alltid säkert att man nödvändigtvis når ut till en jättestor läsarkrets, men det är en helt annan fråga. Det gäller att formulera inlägg som är lätt sökbara för sökmotorer och som faktiskt syns när folk gör sökningar kring det ämne man bloggat om. På så vis får du inte bara ut ditt budskap, utan drar förhoppningsvis även till dig läsare som kommer tillbaka till din blogg och läser mer av vad det publicerar. Det är samtidigt inte lätt att nå ut i mediebruset som bloggare, det vet jag själv mycket väl. Jag har bloggat i många år och mina besökssiffror hat genom åren konstant gått upp och ned. När jag började blogga, kunde man länka tidningsartiklar på alla större tidningar och på så vis få en länk tillbaka från tidningen ifråga. Dit hörde tidningar som DN, SvD och Aftonbladet. Det gjorde att man kunde ha en tämligen välbesökt blogg på grund av klick från olika tidningssidor. Men i och med att den möjligheten försvann för ett antal år sedan, har åtminstone mina besökssiffror stadigt sjunkit – för att på senare år sakta börjat stiga igen.
Som mest har jag legat runt 800-1.000 besökare per dygn, för att numera ligga på ett par hundra – lite beroende på hur man räknar. Men besökssiffrorna är sakta på uppåtgående – och jag märker direkt en skillnad om jag inte publicerar något en viss dag. Då sjunker siffrorna markant och det tar ett par dagar innan det återhämtat sig igen, även om jag publicerar något dagen efter och ser till att länka inlägget på det sätt jag brukar göra. Så det gäller verkligen att vara aktiv om bloggare om man vill behålla sina läsare, det funkar liksom inte riktigt annars.

Sen tjänar jag inga stora summor på bloggen, det kan jag inte säga. Det är knappt att inkomsterna täcker vad bloggen kostar varje månad, så rent ekonomiskt är det en förlustaffär. Men det är å andra sidan inte för pengarna jag bloggar, utan det är för att jag tycker det är roligt att skriva. Reklamintäkterna ger inte stora summor, men några kronor om dagen blir det och slutändan några hundralappar här och där. Sedan får man enstaka förfrågningar om sponsrade inlägg, men det är inte fullt så ofta. Så man får till största delen förlita sig till reklamen när det kommer till få några intäkter på bloggen. Och de intäkterna baseras dels på klick på annonser, men också hur många besökare man har varje dag. Varje besök på bloggen arrenderar i ett par öre på saldot, sedan får man desto mer om någon klickar på en annons. Så det ju vad man vill ha, klick på annonserna. Sedan är det uppbyggt så att jag inte får uppmana någon att klicka på annonserna, då kan jag slutändan blockeras ifrån att använda annonsnätverket – vilket förstås vore synd.
Men visst vore det roligt med fler besökare, inte bara ur ett inkomstperspektiv. Det blir bättre diskussioner kring ämnena i inläggen och roligare att blogga om man vet att man når ut till fler. Som det är just nu, kan det gå lite i perioder kring hur många kommentarer man får på ett inlägg. Och alla kommentarer kommer inte här på själv bloggen utan på Facebook eller X i anslutning till de länkar jag lagt upp.

Sedan har bloggosfären förändrats mycket sedan jag började blogga för sisådär 16-17 år sedan. Då kretsade många bloggar kring mode, folk lade upp bilder på ”dagens outfit”, det var frågestunder där läsarna fick ställa frågor till bloggaren – och man märkte hur folk raggade läsare genom kommentarer som ”läs min blogg” och liknande. Idag märker man dels att bloggandet är jämnare mellan könen, det är fler män som bloggar, det är mindre mode på bloggarna, färre fjortisar som tror sig vara någon slags influensers som bloggar – och så vidare. Men det går ju mode i det där med sociala medier också, så är det. Idag är medier som TikTok mer inne bland tonåringar, medan bloggar lever kvar bland oss som är lite äldre. Jag tror många som var i tonåren när bloggen var ett nytt fenomen för 15-20 år sedan fortfarande bloggar, medan det är färre tonåringar som numera börjar blogga.
Så man får se sig som en bakåtsträvare som fortfarande bloggare förmodligen, det är kanske något som är på nedåtgående. Idag är det TikTok, Youtube och annat som gäller om man ska bli stor influenser – om du nu lyckas slå igenom vill säga. Går du ytterligare 15 år framåt i tiden, då kommer det vara annat som gäller på internet förmodligen.