Släpp prestationskraven – dagboksskrivande handlar inte om att skriva snyggt

Sakta men säkert går det åt rätt håll med förkylningen, även om den inte är helt över än. Jag har verkligen tagit det lugnt under den gångna veckan och försökt att kurera mig, det har gått stora mängder te med honung och blivit mycket vila. Jag har knappt lämnat lägenheten överhuvudtaget utan istället hållit mig i sängen, framför TV:n och även en hel del framför datorn. Med andra ord har det inte varit mycket happening, utan snarare varit en oerhört lugn vecka. Jag har fått dra i nödbromsen, vila, bälga i mig vätska och te och bara ta det lugnt. Det är inte likt mig att ta det så här lugnt, jag som är van vid ett högt tempo – men den gångna veckan har jag tvingats till att varva ner och faktiskt vila. Jag har lagt mig tidigt, sovit länge på morgnarna, sjavat runt i mjukis hela dagarna och helt enkelt inte gjort särskilt mycket. Det närmsta nytta jag gjort är att jag kört några maskiner tvätt en av dagarna jag varit hemma – men det är å andra sidan inte särskilt betungande. Som mest fick jag hänga den rena tvätten, men det var också det närmsta en ansträngning jag kom. Jag har hunnit se Tre Kronors första matcher i OS liksom lite skidor. Jag tittar som sagt sällan på sport – men vissa vintersporter är faktiskt roliga att följa. Och nu har jag haft möjlighet att bland se hockeyn, vilket är jättekul. Några framtida matcher kommer jag att missa, då tanken är att jag ska börja jobba igen imorgon, men det är också svårt att hinna med att se allt i ett OS när man jobbar heltid. Då får jag göra som en gammal kollega till mig, som tog semester under OS och bara tittade på sport under ledigheten – han lämnade bara lägenheten när pilsnern tagit slut. Sådan sportfanatiker är jag dock inte, utan jag tittar på det jag hinner mellan mina arbetspass.
Jag var lite rädd att jag skulle bli rastlös under den gångna veckan, eftersom jag helt enkelt inte är van vid att bara gå hemma och vara orkeslös. Men jag har inte haft några större problem att få tiden att gå utan faktiskt ägnat mig åt OS, bloggen och lite psykologi i mån av energi och ork. Så nej, jag har inte på något vis haft långtråkigt – snarare tvärtom. Dagarna har tickat på och jag har på något märkligt vis fått lite rutin när det kommer till att bara vara hemma. Det går faktiskt att få rutin på sådant också som det verkar – även om man är van vid ett helt annat tempo i vanliga fall. Nu kan jag börja planera för kommande veckor, då jag ska ha annat för mig än att gå hemma och min förkylning förhoppningsvis försvinner helt och hållet. Den har varit ovanligt långdragen och jag tror nog inte att jag någonsin varit förkyld i över en månad på åratal. Och det är definitivt ingen mancold, utan jag har verkligen varit rejält förkyld – även om jag inte tänker jämföra det hela med att föda barn, något som jag faktiskt tror är aningen mer plågsamt.

Den kommande veckan kommer bjuda både på jobb och nöje, så jag kommer få lite av varje att ägna mig åt. Måndag och tisdag jobbar jag som vanligt, men är sedan ledig för att fira sambon som fyller år. Hon har fått en kombinerad födelsedagspresent och julklapp som innehåller två övernattningar på Berns inklusive middag på kvällarna. Jodå, hon vet om vad som väntar så det är ingen hemlighet längre – och jag kan skriva om det här på bloggen. Hon fick veta i julas vad vi skulle göra över hennes födelsedag och nu är det alltså dags till veckan. På torsdag checkar vi in på Berns för två nätter på hotell och middag på kvällarna. Så det blir två helger på rad med en del festande vilket inte är helt likt oss/mig. I fredags var jag på Tennstopet med några familjemedlemmar, vilket blev på sent och gott. Just Tennstopet tillhör en av mina favoritrestauranger i Stockholm, med rejäla portioner och relativt mänskliga priser med tanke på vad man får för pengarna. Igår var det som bekant Alla Hjärtans dag och var jag och sambon på Gojo för att äta middag. Jag var tyvärr ute lite i sista stund med att boka bord inför just denna kväll så mycket var fullbokat, men det blev bra i slutändan ändå. Först hade jag tänkt boka in oss på Smak eller liknande restaurang, men överallt jag tittade var det fullbokat. Men Gojo är bra och vi var väldigt nöjda med maten. Jag har varit där ett par gånger tidigare och varje gång varit lika nöjd med den välkryddade maten man fått. Det blev dessutom väsentligt mycket billigare än att gå på exempelvis Smak och äta – där brukar notan kunna ticka iväg i ganska så hög takt. Och kommande helg blir det alltså en vända till Berns, som jag hoppas ska bli bra även det.
Jag har hört att de fått lite blandade recensioner på sistone, att de inte riktigt levt upp till de priser de trots allt tar för maten. Jag har bara varit där en gång och då var jag väldigt nöjd, återstår att se om jag tycker samma sak denna gång. Det var dock på Berns som jag fick det bästa priset på ett sådant paket, som annars brukar kunna vara ganska dyra. Jag tittade på ställen som Vadstena klosterhotell och en del andra ställen, men insåg att det skulle kosta ungefär lika mycket som en weekend i till exempel Barcelona. Så jag letade och gallrade bland olika hotell och till sist fastnade jag för Berns som erbjöd bäst pris. Vissa hotell skulle ta runt 10.000 kronor för ett par nätter med middag – ibland mer om man till exempel vill att tillgång till hotellets spa. Och sedan ska man ta sig dit också, vilket kostar om hotellet inte ligger i Stockholm. Så då kan det ticka iväg till bortåt 15.000 kronor totalt för en weekend, vilket kan kännas lite väl saftigt. Nu kom vi ganska billigt undan och behöver dessutom inte lämna Stockholm, vilket sparar både tid och pengar. Inte för att jag är snål, utan snarare lite ekonomisk. För 15.000 skulle vi som sagt kunna göra en weekendresa utomlands någonstans, men nu kom jag väsentligt billigare undan och vi får ändå en lyxig vistelse (hoppas jag). Däremot skulle jag inte boka in oss på rena budgetalternativ – det är skillnad på att vara ekonomisk och snål.

Efter vistelsen på Berns blir det dock inte så mycket mer festande på ett tag, åtminstone är det inte så mycket inplanerat efter det. Däremot ska jag till Malmö i början av vecka nio för en filminspelning, vilket ska bli jättekul. I skrivande stund har jag inte fått besked om resa och boende, det är något som produktionsbolaget ska greja med och meddela mig när allt är bokat. Så ska bli spännande att se vilket hotell man valt och liknande. Jag skulle tippa på att det blir tåg ner till Malmö, men inte heller det har jag ännu fått bekräftat. Med lite flax kanske jag får flyg, för det är inte så hemskt mycket dyrare än tåget – men det återstår att se vilka summor bolaget är villiga att betala för att jag ska komma ner till Malmö. Jaja, det är i alla fall ytterst sällan produktionsbolag kostar på resa och hotell, oftast får man bekosta sådant själv – så jag klagar inte oavsett om det blir flyg eller tåg. Och det ska bli kul att komma till Malmö, en stad som jag tycker väldigt mycket om och tycker är väldigt mysig. Sedan vet jag av erfarenhet att man inte brukar hinna se så mycket av stan under jobbresor. Man brukar hinna se hotellet, någon restaurang för att äta middag och i bästa fall lite av stan – men det sistnämnda finns inga garantier för.
Det är i alla fall roligt att produktionsbolagen verkar ha vaknat till liv igen och att det faktiskt kommer lite förfrågningar om inspelningar igen. I skrivande stund har jag tre inspelningar inplanerade under februari och mars – och jag hoppas naturligtvis på fler. Det har varit några månader av stiltje på filmfronten och uppdragen har varit oerhört få, nästintill obefintliga. Så nu är det roligt att telefonen börjat ringa igen och att det blir lite fart på firman med lite inkomster också. Och det är även kul att få komma iväg lite, att det blir en tur till Malmö med vistelse på hotell och allt. Jag har fått flänga lite genom åren, men det är egentligen först de senaste två till tre åren jag fått komma iväg lite oftare. Det har blivit Köpenhamn, Växjö, Borås, Laholm, Tallinn, Helsingfors, ett par vändor till Göteborg, och sedan lite andra ställen. Och nu blir det då Malmö, sedan är det bara att se var man hamnar senare under året.

Jag har under den gångna veckan haft alldeles för lite ork för att ta tag i första psykologiuppgiften som skulle ha varit inlämnad den här veckan, i fredags för att vara exakt. Så jag har bett om uppskov, vilket jag också fått – så nu ska jag försöka ligga i lite med pluggandet och faktiskt se till att komma ikapp. Det har varit lite taskig tajming att bli sjuk just denna vecka, då jag ska lämna in den första inlämningsuppgiften. Men sådant är livet ibland, det passar sig aldrig att bli sjuk – men tillfällena kan vara mer eller mindre dåligt valda. Och det här tillfället var ett av de mer dåligt valda. Nåja, det är inte mycket att göra och nu är dt bara att börja ligga i för att komma ikapp vad gäller psykologin. Sjuk kan alla bli, så det är inte mycket att göra åt just nu. Lite frustrerande var att jag börjat skriva på uppgiften och sen visade det sig att jag totalt missförstått hur jag skulle bygga upp dokumentet, så det var bara att börja om från början. Jag ville vara duktig och skriva syfte, bakgrund, sammanfattning och liknande – precis som när man skriver en vanlig uppsats på högskolan. Men det behövdes aldrig att vara så ambitiös, så jag fick formulera om min inlämningsuppgift så att den uppfyllde de kriterier som var uppsatta. Det vore så onödigt om uppgiften underkändes bara för att jag misstolkat uppgiften och inte vågat mig till att fråga om jag förstått allting rätt.
Kursen har dock hitintills varit fantastiskt intressant och jag ångrar inte för en sekund att jag sökt in till den. Första delkursen har varit personlighetspsykologi, vilket varit väldigt intressant att läsa och nu återstår tentan i ämnet – som ska vara inlämnad kommande vecka. Jag får se om jag hinner göra tentan i rätt tid eller helt enkelt satsa på omtenta istället eftersom jag redan ligger lite efter i pluggandet. Man kanske måste göra inlämningsuppgiften först innan man ger sig i kast med tentan och då är det hela avgjort.