Din tankesmedja i etern
Våren låter vänta på sig, åtminstone i Stockholm – vilket känns smått tröstlöst på något vis. Det är fortfarande kyligt i luften och snön faller tätt somliga dagar. Man är nu rätt nöjd när det kommer till vinter, snö och kyla och man vill gärna ha vår. Men det tycks inte vädergudarna riktigt förstå, utan …
En sak är i alla fall säker och det är att jag kommer sakna min ganska softa tillvaro som arbetssökande. Jag har sagt det förr och säger det igen; hade jag kunnat leva på att filma, skriva och blogga hade jag inte tvekat en sekund på att välja den banan. Det är så skönt med …
Hörrni, är det inte härligt att vi gått in i 2024 års första vårmånad?! Nu är vi inne i mars och det har varit enstaka dagar med riktiga vårkänslor – sol och skapligt med plusgrader. Februari är över och det märks redan att det är ljust längre på dagarna, det är inte mörkt förrän vid …
Häromdagen hittade jag en bild på Facebook, en bekant hade lagt upp bilder på snödroppar som just kommit upp. Visserligen i Danmark, så ganska långt söderut, men ändå! Och vips insåg jag vilken härlig årstid vi går emot just nu och som väntar oss. Det är fortfarande början på februari, så det är en bra …
Idag blev slutligen julen utstädad för den här gången. Traditionsenligt har gran och julprydnader städats undan så här på Tjugondag Knut. Granen hade börjat barra och såg inte särskilt glad ut längre, så det var hög tid att göra sig av med den. Som traditionen är, kommer man givetvis att hitta barr runtom i lägenheten …
Så har det gått en dryg vecka in i maj och jag kan nästan inte fatta det. Tiden försvinner i en rasande fart, snabbare än man hinner blinka. Om några veckor går vi in i den första sommarmånaden och om en dryg månad är det dags för midsommar. Ja, är det bara jag som undrar vart tiden tar vägen egentligen? Vädret i sig har kanske inte skvallrat så mycket om att det är vår, de har trots allt varit ganska kyligt på sistone – inte minst när man rört sig ute på kvällar och tidiga morgnar. Somliga nätter har det varit frost ända ner här i Stockholm, vilket känns som att det är ganska ovanligt så här sent under våren.
Det är rätt typiskt ändå. Av en slump fick jag mina två läkarbesök inbokade samma dag, med några timmars mellanrum. Det var ju perfekt, då behövde jag inte hålla på att trixa alltför mycket med mina arbetstider. Jag hade tillräckligt med tid mellan läkarbesöken för att inte behöva stressa, så jag tog helt enkel ledigt en natt för att kunna gå på mina två läkarbesök idag. Så fick jag häromdagen veta att min läkare i Solna blivit sjuk och att man därför behövde boka om min tid – till en tid som inte alls passar mig.
Naturen vill en sak, medan min kropp och mitt immunförsvar vill något helt annat. Sista dagarna har jag haft vaga aningar av en stundande förkylning, men som dock inte velat bryta ut ordentligt. Aningen hostig, rosslig i luftvägarna och ruggig i kroppen, har jag valt att gå och jobba. Jag har helt enkelt inte tid att vara sjuk – och inte råd heller för den delen. Och nej, förkylningen har inte heller brutit ut, utan bara anats lite lätt någonstans – så det har inte funnits någon anledning att stanna hemma. Visserligen ska man stanna hemma vid minsta symtom, men att stanna hemma med små symtom jag har, har bara känts larvigt på ren svenska. Då ska det till lite, lite mer för att jag ska offra en karensdag och stanna hemma.
Våren tycks slutligen ha slagit sitt grepp om Stockholm och det blir sakta varmare och man kan ana fågelkvitter när man är utomhus. Det märks stor skillnad i ljus och väder, det blir allt senare på dagen som man går runt och tänder upp i lägenheten. För mig som jobbar natt, är skillnaden markant. Numera är det fortfarande ljust när jag åker till jobbet på kvällen och det är sedan länge fullt dagsljus när jag åker hem på morgonen. Varje vår märker man hur desperat man är efter ljus och värme efter den långa, mörka och kalla delen av året.
Det är verkligen skönt att vi sakta men säkert går mot ljusare tider igen. Jag som jobbar på nätterna märker en enorm skillnad i ljus under dygnet, inte minst när jag åker hem från jobbet på morgnarna. För inte alltför länge sedan var det fortfarande mörkt när jag kröp till sängs framåt morgonkvisten efter att ha jobbat hela natten. Och när jag vaknade igen på eftermiddagen, hade solen hunnit gå ner. Man såg verkligen inget dagsljus överhuvudtaget, utan sov bort de få timmar mitt på dagen som det var någon form av dagsljus. Numera ser man solen gå upp när man går till pendeltåget på morgonen och det är fullt dagsljus när man väl kommer hem. Även om man sover en stor del av dagen, så hinner man trots allt se lite dagsljus – vilket känns oerhört skönt.