Du kan inte sakna något du inte upplevt

En sak är i alla fall säker och det är att jag kommer sakna min ganska softa tillvaro som arbetssökande. Jag har sagt det förr och säger det igen; hade jag kunnat leva på att filma, skriva och blogga hade jag inte tvekat en sekund på att välja den banan. Det är så skönt med all tid jag har, att själv kunna lägga upp min vardag på ett helt annat sätt än vad man kan som heltidsanställd. För tydlighetens skull ska tilläggas att jag inte njuter av att gå på A-kassa och ligga samhället till last. Oavsett nivån på A-kassan skulle jag inte vilja gå på bidrag i onödan utan vill naturligtvis helst vara självförsörjande. Men hade jag kunnat leva på det jag sysselsatt mig med de senaste veckorna, hade jag gärna gjort det. Jag har ”jobbat” mycket hemifrån i form skrivande, bloggande och jobbsökande – och kunnat lägga upp min tid oerhört väldigt mycket själv. Det är inte varje dag jag behöver ställa klockan varje dag och känner mig förvånansvärt utvilad efter dessa veckor på hemmaplan.
Samtidigt försöker jag se till att ägna mig på heltid åt det jag ska göra, nämligen söka jobb och sköta min firma. Är jag inte på filminspelning, sitter jag vid datorn runt minst sex till åtta timmar per dag – och många dagar mer än så. Jag vaknar av mig själv tämligen tidigt på morgnarna, dricker kaffe och läser morgontidningen innan jag tar tag i dagens övningar. Samtidigt som jag pysslar med jobbsökande, ”underhåll” av bloggen, skrivande och bokföring försöker jag ägna mig åt att sköta hemmet. Tvättmaskinen går, jag viker tvätt, plockar ur diskmaskinen, pysslar och plockar. Så dagarna går i ett i ett behagligt mak. I bakgrunden har jag alltid radion påslagen och hänger med i vad som händer i omvärlden under dagarna.

Några dagar har förflutit av min nya och åtminstone tillfälliga livsstil – och det har redan börjat ge effekt på vågen. Jag har faktiskt på bara någon vecka gått ner ungefär 1,5 kilo vilket ju känns helt fantastiskt. Jodå, jag har koll på att det inte är bra att gå ner för fort i vikt men jag tror också att detta är en början – jag kommer förmodligen inte fortsätta gå ner så fort framöver. Och jag har inte gjort några fruktansvärt drastiska förändringar i tillvaron; jag har plockat bort socker och alkohol från menyn liksom rejält dragit ner på mitt intag av fett. Effekt ger det uppenbarligen och jag behöver se dessa förändringar när jag ställer mig på vågen för att motivera mig att fortsätta med denna diet. Det behöver inte vara så drastiskt som 1,5 kilo i veckan, men visst vill man se förändring på vågen – annars blir man ju inte motiverad att fortsätta.
Det återstår nu att se hur länge jag klarar av att hålla i denna lite striktare livsstil, hur länge jag klarar av att vara så pass restriktiv med saker och ting. Jag har en tendens att ge upp väldigt förr eller senare eftersom jag tycker det är så förbaskat tråkigt att gå på diet. Men jag ska försöka hålla ut ett tag och förhoppningsvis få bort några av alla extrakilon kring midjan. Sen måste jag hitta en bra strategi för inte börja gå upp i vikt igen, utan faktiskt behålla min nya vikt – även om det kommer ta tid innan jag når min målvikt.

En lugn helg lider emot sitt slut och imorgon börjar vardagen igen. Så hemskt stor skillnad är det inte mellan helg och vardag just nu, men viss skillnad är det trots allt. Jag försöker lägga vissa saker åt sidan när det är helg, som till exempel jobbsökandet – jag försöker få en viss helgkänsla trots att jag numera är ”ledig” varje dag. Trots allt har jag en vardag att förhålla mig till då jag ska söka jobb och ta hand om min firma och vissa av dessa saker låter jag bli under helgerna för att känna mig lite ledig. Det är trots allt viktigt att variera sin vardag en aning även om man bara går hemma en stor del av tiden. Jag kör benhårt på att söka jobb, skriva och sköta firman under vardagarna och sedan unna mig att lägga sådant åt sidan ett par dagar när det blir helg. Bloggen ägnar jag tid åt även på helgerna, men det är å andra sidan något jag tycker är roligt och gärna ägnar mig åt.
Nu väntar en vecka med en hel del inplanerat, jag har i skrivande stund något inplanerat alla dagar utom tisdag. Jag ska bland annat sitta en hel del barnvakt, vilket känns oerhört roligt. Det är sådant jag har tid åt numera, när jag inte har ett jobb att gå till varje dag. Imorgon vankas bio med äldsta syskonbarnet, jag har inte varit på bio på åratal så bara det ska bli lite kul – även om det naturligtvis blir en film jag kanske inte hade valt om jag gått utan barn. På fredag vankas det fredagsmys med båda barnen medan deras föräldrar ska bort.

Nu börjar man märka av vissa vårtecken ute, vilket ju i sig är helt fantastiskt – trots att snön fallit tätt under den gångna veckan. Ett säkert vårtecken är att måsarna kommit till Bagarmossen och man hör måsskri när man rör sig i mina nuvarande hemmakvarter. Det brukar vara det första vårtecknet, att måsarna kommer till Bagarmossen – först därefter börjar blommor och träd att slå ut. Det är trots allt lite märkligt med måsar just här i Bagarmossen, eftersom det inte är särskilt nära något vatten – men så har det varit under alla år jag bott här. Någon gång i april/maj kommer måsarna och det blir ett visst skriande. Jag tillhör dock dem som tycker om måsar, så jag tycker bara det är härligt när de kommer. Jag förknippar dessa fåglar väldigt starkt med vistelserna i familjens sommarstuga ute i Söderhamns skärgård, så det är enbart något positivt.
Nu väntar ju trots allt en oerhört härlig tid, när naturen börjar slå ut i all sin glans. Det är lika fascinerande varje år på något vis när våren kommer, man blir alltid lika hänförd när det slår om från det gråa och trista som tidig vår innebär – till det gröna och färggranna som vår och sommar innebär. Jag är snart 47 år, men är alltid lika exalterad över våren, precis lika exalterad som varje år när det drar ihop sig för jul. Nu kan man börja se fram emot sommaren med allt vad det innebär.