Unga män behöver skärpa sig för att attrahera kvinnor

Jag hittade en intressant och lite rolig insändare i DN häromdagen. Det brukar vara det stor nöjet om morgnarna, att läsa insändarsidan i morgontidningen. Oftast är det ganska tråkiga insändare, men ibland dyker det upp enstaka guldkorn – som just insändaren här ovan är väl just ett sådant exempel. Om jag känner mig träffad? Nej, inte alls. Jag är högutbildad, röstar rött och sköter ganska så mycket av hushållsarbetet här hemma. Hade vi haft barn, hade jag absolut tagit mitt ansvar vad gäller VAB och annan frånvaro som har med barnen att göra. Själv tror jag det finns många andra faktorer som spelar in till att barnafödandet går ner – och det har nog ytterst lite med att göra vad skribenten ovan försöker få fram. Idag vill folk förverkliga sig själva i större utsträckning – och åldern hos förstföderskor blir allt högre. Snittåldern för kvinnor i Sverige när de får sitt första barn var förra året 30,4 år – vilket är den högsta siffran man uppmätt. Och det är väl efter 30 som det börjar bli allt svårare för kvinnor att få barn, efter 40 blir det markant svårare. Så där har vi kanske en av anledningarna till att barnafödandet minskar, man väntar helt enkelt så länge att till sist sätter naturen stopp för det där med att få barn.
Att sedan män i mindre utsträckning tar ansvar för saker som VAB har nog med andra strukturella problem att göra än att de inte vill ta ansvar. Läget är fortfarande sådant att män generellt sett tjänar bättre än kvinnor, vilket gör att man förlorar mer pengar på att mannen är hemma än om kvinnan är det. I en familj med tajt ekonomi blir det kanske därför mer naturligt att kvinnan är hemma med barnen än att mannen är det. Dessutom är män fortfarande överrepresenterade i högre chefspositioner, där det kanske är lite svårare att vara borta enstaka dagar för VAB än för exempelvis en sjuksköterska.

Själv spekulerar jag bara – men det gör å andra sidan Per Eriksson också. Jag har svårt att tro att problematiken bakom lägre barnafödande har med att göra att dagens unga män är lågutbildade, lata med osunda värderingar och allmänt oattraktiva för kvinnor. Då ligger nog mina spekulationer aningen närmare sanningen än vad Erikssons gör, det är en sak som är säker. Jag tycker däremot att Erikssons spekulationer blir aningen komiska, att dra alla över en kam blir bara larvigt och ger mig allergiska utslag. Jag hatar nämligen när man generaliserar över en hel grupp människor – inte minst när man gör det på ett negativt sätt, vilket just görs i insändaren ovan. Att det föds färre barn har nog inte med för få attraktiva män att göra.
Sedan tror jag att det på sätt och vis blivit svårare att träffa någon idag, trots alla dejtingappar, dejtingsidor, dejtingprogram och alla andra ”hjälpmedel” för att träffa någon. Själv dejtade jag under många år innan jag slutligen träffade rätt. Det har nog inte med de anledningar Per Eriksson nämner att göra, det är en sak som är säker. Jag har träffat många kvinnor som är just på det sätt som han beskriver män nuförtiden – och jag har blivit avtänd direkt. Så det är nog lika svårt för oss män att träffa någon som attraherar oss som för kvinnor. Jag sprang ihop med många knäppgökar innan jag träffade rätt men tror inte alls på Erikssons resonemang. Men det finns någon för alla, det är jag totalt övertygad om och att det föds allt förre barn har inget med att göra att män generellt är outbildade och lata med vridna åsikter.