Alla passioner får oss att begå fel – men kärleken får oss att begå de allra märkligaste

Kärleken är en stor del av våra liv och aldrig begår man väl sådana misstag som under inverkan av just kärlek. Jag tänker ofta på de relationer jag själv gått igenom under årens lopp – och vilka märkliga misstag man begått under dessa relationer. Min största tabbe är nog att jag flyttade ihop med min första sambo, trots att jag redan innan fick indikationer på hur svartsjuk hon var. Det är visserligen lätt att säga så här i efterhand, men med facit i hand skulle jag förstås aldrig ha flyttat ihop med henne. Framförallt med tanke på att jag fått vissa föraningar redan innan på hur hon var. Men jag var ung och kär utan särskilt mycket skinn på näsan, så det blev ihopflytt och förlovning innan förhållande sprack med buller och bång. Sedan valde jag själv att leva ensam under ganska många år innan jag så småningom gav mig ut i dejtingdjungeln igen.
Då hade internetdejtningen gjort sitt intåg och jag var tämligen tidig med registrera mig på Mötesplatsen för se om jag kunde träffa någon. Men även här tycktes knäppgökarna vara ganska många – eller så var det just dessa som av någon anledning drogs till just mig. Jag vet inte hur många näsbrännor jag gick på under mina år på olika dejtingsidor, men det hann bli några stycken. Det var alltifrån extremt svartsjuka kvinnor till kontrollfreaks och besserwissrar. Kvinnor som ansåg sig ha rätt att försöka ändra på mig som person, som klankade ner på min stil och/eller smak och en lång rad otroligt märkliga ting. Det är många som jag valt att blockera på exempelvis Facebook – och ett tag hade jag hemligt telefonnummer sedan jag gjort slut med en dam som vägrade att lämna mig ifred. Jag skulle kunna hålla på timmar och berätta om olika kärlekshistorier jag varit med om genom åren, men då skulle detta inlägg bli oändligt långt.

En sak har livet lärt mig genom dessa historier – och det är att jag någonstans attraheras av starka, självständiga kvinnor, kvinnor som kan stå upp för sig själva och inte låter sig trampas på av andra. Just det är egenskaper jag tycker är fantastiskt attraktiva. Men det är också så att det finns en gråzon, där detta sakta men säkert tippar över till ren osmidighet och i slutändan ren elakhet. Är man stark och självständig, gäller det att kunna vara det med visst mått av finess – så enkelt är det bara. Men det är långt ifrån alla som klarar av det, oavsett kön. Att vara stark och självständig ger dig inte rättigheter som att klanka ner på andra, försöka vara bättre än andra, ställa dig över andra eller försöka ändra på andra. Det går faktiskt att kombinera med en rejäl dos ödmjukhet.
Men jag har flera gånger varit med om tjejer/kvinnor där jag först attraherats av någon form av självständighet, men där personen ifråga i slutändan visat sig vara riktigt elak och en riktig översittare – någon som bara hittar fel hos andra, som bara vill ändra på en potentiell partner för att denne på något vis ska passa in i en påhittad, perfekt världsbild. Kanske har man någon förvriden bild av hur man tror att en potentiell pojkvän ska vara – och så försöker man ändra den man träffar till att passa in i den mallen.

För mig är kärlek bland annat att man respekterar varandra för de personer man är – och det skulle aldrig falla mig in att försöka ändra på en partner, vän eller familjemedlem som person. Känner du ett behov av att ändra på någon, är då är ni förmodligen inte menade för varandra, så enkelt är det nog. Sen är det inte samma sak som att man inte ska eller behöver kunna kompromissa om saker och ting – för sådant behöver man kunna i alla former av relationer. Men det är två vitt skilda ting – kompromissa ska man kunna göra utan att för den sakens skull ändra på det som är du som person. Och kompromissar gör man kanske mer om saker som middagsmat, resmål på semestern, inredning i det gemensamma hemmet och så vidare snarare än vilken klädstil man ska ha, hur man ska bete sig i olika situationer och så vidare. Den enda gång jag tycker det är okej att ”lägga sig i” hur någon beter sig i en viss situation, är om denne beter sig rent olämpligt. Detsamma gäller hur någon klär sig – jag skulle aldrig lägga mig i någons klädstil eller klädval så länge de av någon anledning inte är rent opassande.
Men tro mig, jag har varit med om ett stort antal tjejer som tyckt sig haft rätten att försöka ändra på mig som person – och ofta på ett sätt som inneburit att de själva tycker sig sitt på något slags facit på hur man ska vara som person. Eller att jag inte duger som den jag är, utan jag måste ändra på mig för att duga. Men om du verkligen älskar mig, då förväntar jag mig att du tycker att jag duger som den jag är. Säg gärna till mig om jag gör något olämpligt, dumt, plumpt, opassande eller elakt – men försök inte ändra på mig som person. För det är nästa sak livet lärt mig; jag är glad att få vara jag, för det är den enda jag kan vara riktigt bra. Duger inte det, då får du träffa någon annan helt enkelt.

För mig är detta självklarheter, men det är det inte för alla. Istället är det många som tar sig rättigheter av olika slag för att ändra på en potentiell partner. Jag minns särskilt en tidigare flickvän, som vid något tillfälle fällde kommentaren att ”Är man tillsammans med mig får man acceptera att jag alltid är ärlig – och är man så överviktig som du är, ska man inte klä sig så där”. Samma person försökte ändra på min inredningsstil med kommentarer som ”Du ska lyssna på mig, för vi kvinnor kan det här med inredning till skillnad från er män”. Och det är just detta jag menar med att självständighet och styrka ibland tippar över till elakheter. Ärlighet är en bra egenskap, men inom rimlig gränser – man behöver kanske inte påpeka att någon är överviktig exempelvis. Och i min värld ska det mycket till innan jag skulle kalla någons smak för dålig. Vi människor har olika smak, ja, men det behöver inte betyda att alla som har en annan smak eller stil än jag har en dålig sådan. För mig är dålig smak om du verkligen inte kan kombinera färger, stilar, mönster och så vidare – eller om vi pratar inredning, att inredningen ska fylla en funktion men i övrigt spelar utseendet ingen roll.
Men jag skulle fortfarande inte klanka ner på någon, även om jag starkt ogillade dennes stil eller smak. Jag har inget behov av det och ser ingen vinst i att tala om för någon att jag tycker att denne har taskig/dålig smak. Är det så illa att jag ser ett behov i att ändra på någons stil, då är vi förmodligen helt enkelt inte menade för varandra. Frågor på det?