Gallring i sociala medier en gång för alla

Det är inte bara i min mejl som jag påbörjat en gallring. Jag är rätt less på alla massmejl jag får hela tiden och har påbörjat arbetet med att avsäga mig prenumerationen på alla massutskick jag inte vill ha – och så är det med den stora majoriteten av de massmejl jag får. Det är ytterst få jag ens läser, utan de allra flesta raderar jag fortare än det tagit att ta emot dem. Numera får jag i princip bara jag mejl jag trots allt läser mer eller mindre noggrant och det är faktiskt väldigt skönt.
Nu börjar nästa arbete, nämligen att gallra i vilka grupper jag är med i på sociala medier. Efter att ha ledsnat på massmejl som dyker upp i inboxen i tid och otid, har jag nu börjat störa mig på vad som dyker upp i flödet när jag besöker sociala medier. Åtminstone jag själv tillbringar ganska mycket tid vid olika skärmar och därmed även sociala medier, så jag tycker det är viktigt att det som dyker upp i flödet ger positiv energi.
Vänlistan håller jag hela tiden koll på på Facebook, det är verkligen ingen självklarhet att man får vara vän med mig på Facebook – eller några andra sociala medier. Sprider man hat, bitterhet, rasism eller annan smörja, kommer man förr eller senare åka ur mina sociala medier. Samma sak om du kommer med otrevliga kommentarer på mina inlägg. Kommentera gärna, men gör det i god ton helt enkelt! Samma regel gäller här på bloggen; alltför otrevliga kommentarer publiceras helt enkelt inte.

Inte minst nu under min sjukskrivning, har jag haft mycket tid att ägna mig åt sociala medier och jag har lite sporadiskt gått med i olika grupper. Det har varit humorgrupper, politiska grupper, musikgrupper och en rad andra grupper. Men jag har med tiden lärt mig vad mycket smörja det sprids i somliga grupper. Inte minst i humorgrupperna och de politiska grupperna.
Någon av grupperna jag var med i kallades ”Humor utan censur” och ni skulle bara veta vad mycket skit man släpper loss när ingen modererar en grupp, även om inriktningen är humor. En stor majoritet av ”skämten” var rent rasistiska och/eller rentav osmakliga. Jag kunde helt enkelt inte se humorn i det som publicerades.
Tilläggas ska att jag tycker att man skämta om väldigt mycket, jag tycker jag har en ganska hög toleransnivå. Men när man börjar skämta om att någon är mindre värd, mindre intelligent eller på annat sätt är nedvärderande på grund av ursprung, religion eller sexuell läggning, då tycker jag inte att det är roligt längre. Och det var just sådana dåliga skämt som fyllde dessa grupper. Så jag var inte medlem särskilt länge, utan valde att gå ur flera av grupperna.
Senaste dagarna har jag gallrat ganska hårt bland de grupper jag varit medlem i. Och plötsligt har flödet fått en hela annan ton när jag kollar Facebook, det har liksom blivit roligt igen. Jag slipper mötas av ”skämt” om att invandrare ägnar sig tidelag, att homosexuella är pedofiler och så vidare. Numera behöver jag inte längre bli på dåligt humör när jag skrollar genom flödet.

Det går inte att komma ifrån att det är otroligt mycket smörja som sprids via sociala medier. Och det är väl knappast någon nyhet, inte ens för mig. Jag har helt enkelt blivit noggrannare med vad jag släpper in i mitt flöde och vill inte mötas av vilken skit som helst när jag sitter vid datorn eller kollar telefonen. Min höga toleransnivå till trots, finns det ämnen jag inte tycker är roliga att skämta om. I de politiska grupperna skämtas det kanske inte så mycket, men även där haglar rasismen rätt tätt emellanåt. Några av grupperna är jag fortfarande kvar i, men somliga andra har jag gått ur. Det är självklart okej att diskutera ämnen som invandring, integration och så vidare, men somliga klarar inte sådana diskussioner utan att gå för långt och börja strö rasistisk dynga omkring sig.
I de grupper jag fortfarande är kvar, är nivån på diskussionerna ändå helt okej – även om det sker övertramp ibland. Men några grupper har jag sista tiden valt att lämna eftersom det funnits en majoritet av medlemmar som inte klarat att hålla en vettig diskussion. Är det inte rasism, går man till rena personangrepp om man får mothugg. Och då förtar det glädjen med att vara kvar i gruppen.
Jag tycker jag har ganska mycket skinn på näsan och klarar att få mothugg. Men när man går till rena personangrepp, är det liksom inte roligt längre.

Jag kanske låter hård som gallrar bort vänner och grupper som inte faller mig i smaken på sociala medier. Men jag hävdar att det är jag som bestämmer vem och vad jag följer och vem som faktiskt får finnas med på min vänlista. Det kränker trots allt ingens rättigheter att bli bortplockad. Punkt slut.