I alla djupa och starka känslor blandar medlidandet sig alltid i

Lillördag och jag slår mig ner vid datorn för att knåpa ihop ett par rader och summera de gångna dagarna. Tiden tickar på och jag har inlett vecka 20 med filminspelning följt av några dagars arbete på Sjöfartsverket. Även denna vecka har jag både filminspelningar och övertid på jobbet och inga som helst problem att få tiden att gå. Jag är ledig fredag och lördag, men kommer ha fullt upp för att utföra diverse vardagsbestyr och ärenden för att få vardagen att fungera. Jag behöver gå en vända på stan och hämta ut en ring och några klockor som jag lämnat in reparation. Till det kommer vissa beställningar som jag behöver göra för firmans räkning liksom en del annat pappersarbete. Så det där med att vara ledig är trots allt en sanning med viss modifikation. Det är väl tur att jag fyller min tid med sådant som jag tycker om och tycker är roligt, annars hade jag knappast orkat med varken fysiskt eller psykiskt. Men jag trivs med jobbet på Sjöfartsverket – och filminspelningarna är inget annat än en stimulerande hobby. Så det är med viss känsla av glädje och fröjd som jag stiger upp på morgnarna, även om det blir extremt tidigt vissa morgnar.
Somliga dagar blir långa och jag är inte hemma särskilt mycket vissa dygn, utan kommer mest hem för att sova och sedan bege mig iväg på något uppdrag igen. Många gånger stiger jag upp tidigt och beger mig iväg på något, är hemma först framåt kvällen för att ta något snabbt att äta innan det är dags att sova. Det är tur att vi är två om hushållssysslorna, annars hade det inte funkat – jag har vissa veckor svårt att hinna med hushållet såsom städning, tvätt och handling. Och jag tackar gudarna för det där med hämtmat, det är ytterligare en sak jag inte hade klarat mig utan. Må så vara att det inte är särskilt bra för midjemåttet, men jag får i alla fall i mig mat tack vare uppfinningen med hämtmat. Tyvärr har jag vissa veckor inte riktigt tid att tänka på det där med midjemåttet.

Men jag klagar inte på att ha mycket att göra, det är jag själv som åtar mig allt jag har för mig. Visserligen jobbar jag heltid och där är arbetstiderna svåra att påverka – men vad jag gör utöver jobbet är desto lättare att påverka. Självklart behöver jag inte acceptera alla uppdrag jag får på firman, utan det går trots allt att tacka nej vissa gånger – även om jag inte har ”en acceptabel anledning”. Och trots att jag har mycket att göra, så känner jag mig inte särskilt stressad över tillvaron. Jag tycker däremot att jag har en givande och stimulerande tillvaro, så jag ska inte säga så mycket om hur jag har det. Det finns ingen anledning att klaga när man själv åtar sig det man har att göra. Så jag stretar på och ser fram emot min långledighet som kommer i juni istället, då jag kommer spendera mycket tid i stugan och tillfälligt lämna storstan.
Sakta börjar man ändå inse att det faktiskt snart är sommar, att det faktiskt går åt det hållet. Det har hittills varit en ganska kall vår och man har inte riktigt förstått att det är dags för sommar snart. Jag går fortfarande i långbyxor och jacka när jag är utomhus, vilket är olikt mig i mitten av maj – ofta har jag fiskat fram shortsen från garderoben och hängt in vårjackan på samma ställe för säsongen. Men inte 2025, i år är det desto kallare och det känns lite trist – inte minst när man snart har semester. Vädret går å andra sidan inte att göra så hemskt mycket åt, utan det är bara att gilla läget och ta det som det kommer – även om man naturligtvis ibland önskar att man skulle kunna påverka vädret. Det kanske vi kommer kunna så småningom, men knappast under min livstid.

Telefonen har fortsatt att ringa och jag har fått alltfler erbjudanden om diverse filminspelningar, vilket förstås är jättekul – även om jag många gånger har fått tacka nej för att det krockat med olika saker. För så har de varit på sistone också, att jag inte kunnat acceptera alla uppdrag jag blivit erbjuden. Det går ju ofta i vågor när det kommer till det där med erbjudanden om filminspelningar, vissa veckor haglar de ganska tätt medan det andra veckor är desto lugnare. Nu har jag i nuläget ett par dagar ledigt i slutet av veckan, men det kan vända tämligen fort. Jag kan med kort varsel bli erbjuden filminspelningar eller övertidspass på jobbet och inte alls få ledig som planerat. Men nu hoppas jag på ett par dagar med sovmorgon och lite lugnare tempo innan vardagen drar igång på söndag igen, med jobb och så småningom även filminspelningar.
Nästa vecka kommer bli aningen mer intensiv än den vi är inne i nu, inte minst med tanke på att det blir lite mer flängande åt olika håll. Jag ska till både Lund och Strängnäs för olika inspelningar och ska däremellan jobba som vanligt. Jag har varit i både Lund och Strängnäs tidigare, så det är ingen ny erfarenhet på så vis – men Lund var det många år sedan jag var i, så ska bli kul att komma tillbaka. Även om den mesta av tiden kommer att gå åt till att jobba, så kommer jag förhoppningsvis hinna se en del av stan också. Strängnäs har jag sett redan, men Lund ska bli lite kul att se igen – även om jag kanske inte direkt väntar mig att så mycket hänt där sedan sist.

Jag har alltmer börjat förfasa mig över alla bedrägeriförsök som florerar just nu. På sistone har jag blivit uppringd inte mindre än ett par gånger från olika okända nummer, som varit uppenbara bedrägeriförsök – och givetvis lagt på luren illa kvickt. Första gången var det en automatisk röst som sa att man ringde från Klarna (om jag inte minns fel) och att drygt 900 Euro skulle dras från mitt konto om jag inte stoppade betalningen. Jag var nära att gå på det hela de första sekunderna och tryckte på de knappval jag blev ombedd att välja (dock utan att uppge något kontonummer eller liknande) – men så hamnade jag hos vad som skulle vara Klarnas kundtjänst, men där pratade man bara engelska. Och då gick det upp för mig att det förmodligen var ett bedrägeriförsök och jag lade på luren.
Andra gången var senast igår, då jag blev uppringd av ett ”företag” som påstod sig kunna hjälpa mig att återfå förlorade föremål. Även här en automatisk röst och inte en riktig människa som pratade till en början, vilket förstås gjorde att jag drog åt mig öronen direkt. Så även här valde jag att lägga på luren och snabbt blockera numret. För det är så jag gör med alla nummer när telefonförsäljare ringer eller jag blir utsatt för något suspekt – då blockerar jag numret utan någon som helst pardon. Jag vet inte hur många nummer jag blockerat vid det här laget, men det rör sig om bra många. Hittills har ingen lyckats lura mig på vare sig pengar eller föremål, men ibland tänker jag att det kanske bara är en tidsfråga innan man faktiskt går på någon av de bluffar man ganska ofta utsätts för.