Lita aldrig på en dator som du inte kan kasta ut genom fönstret

I min ägo har jag inte mindre än två datorer. Ja, faktiskt – jag har en fullstor laptop som i princip aldrig lämnar hemmet utan har sin givna plats på hemmakontoret i Bagarmossen. Sedan har jag en liten dator, som jag tar med mig när jag reser – eller åker till jobbet för den delen. När de bärbara datorerna kom, trodde i alla fall inte jag själv att man en dag skulle tycka att de var otympliga och krångliga att bära med sig. Då tyckte man att de var så fantastiskt smidiga och enkla att ha med sig. Men med teknikens utveckling har det ju kommit smidigare alternativ till dessa laptops och idag skulle det nog aldrig falla mig in att ta med min vanliga laptop när jag ska åka någonstans. Nästa steg – när min resedator en dag ger upp – blir nog en padda med tillhörande tangentbord. Men det är den dagen, den sorgen. Jag trodde för ett tag att den dagen var kommen, att min resedator var på väg att ge upp. Den har krånglat sedan en tid tillbaka, fungerat väldigt segt och inte riktigt velat samarbeta. Efter ett tag tog jag mig tiden att göra en fabriksåterställning av datorn – och vips är den som ny igen. Plötsligt går den skapligt fort igen och alla funktioner är som de ska.
Det som dock varit mindre roligt har dock varit alla inloggningar som nu försvunnit i och med fabriksåterställningen. Det är sådant som kan vara lite roligt att pilla med när man köpt ny dator, att installera allt på nytt och forma datorn på det sätt man vill ha den – men det är inte fullt lika roligt när man har samma gamla dator som bara fått sig en återställning. Dessutom är det saker som man inte gör särskilt ofta, så man har inte direkt koll på hur allt ska göras när det gäller att logga in, ställa in och få allt att fungera på det sätt som man vill att det ska göra. På vissa ställen har jag upptäckt att jag har två konton och det har gällt att få fram rätt inloggningsuppgifter för att logga in på rätt konto. Men jag har i alla fall fått tillfälle att gallra lite bland mina konton och faktiskt få ordning på vissa saker när jag nu förstått att jag har dubbla konton på somliga ställen.

Dock misstänker jag ändå att man lilla dator börjar sjunga på sista versen och att det snart är dags för en ny resedator, denna gång blir det – som sagt – kanske en padda istället. Men jag har inte riktigt råd med sådana utsvävningar just nu, utan försöker att hålla mig till min gamla dator så länge som det bara går. Det får bli ett tag till och kanske någon enstaka fabriksåterställning till innan jag låter den ge upp helt och hållet och faktiskt ersätter den med en ny pryl. Sen är jag något av en prylfanatiker, som håller mig med två datorer – jag vet! Men det är så skönt att slippa släpa den stora datorn med sig varje gång man ska någonstans och faktiskt ha en liten, behändig sak som går ner i de allra flesta väskor. Så är det skillnad i vikt, vilket förstås gör det ännu behändigare att släpa på en liten dator och inte en fullstor laptop. När laptopparna i sin modernare tappning kom för ett antal år sedan, tänkte i alla fall jag att det skulle mycket till innan man tyckte de skulle vara för otympliga för att släpa med sig. Men nu är vi där, åtminstone jag själv släpar väldigt ogärna med mig en fullstor laptop när jag ska någonstans.
Sen förbrukar jag datorer på löpande band, vilket givetvis är på gott och ont. Det är alltid roligt med nya prylar, men datorer är dyra – och det är väl heller inte så värst miljövänligt att köpa nytt hela tiden. Vissa gånger har jag låtit renovera den gamla datorn och sedan skänkt bort den – en gång till en flyktingfamilj och en annan gång till ett av syskonbarnen. Andra gånger har datorn helt enkelt inte gått att rädda och jag har då istället åkt med den till tippen. Som när jag tappade en dator i betonggolvet i en hotellobby till exempel, den datorn var bortom all räddning – och hamnade bland elektronikavfallet på tippen. Ytterligare en annan gång fick jag min dator stulen och då var det förstås lite svårt att rädda den. Jag gjorde polisanmälan, men det var mest för att försäkringsbolaget krävde det – inte för att jag hade något som helst hopp om att få igen datorn.

Dock är det nog få saker som jag är så försiktig med och vårdar så ömt som när det kommer till mina datorer. Jag har kylplattor för att de ska hålla temperaturen och kör alla typer av underhåll av datorerna som du bara kan tänka dig. Men det är väl också så att det är de ägodelar jag använder allra flitigast, möjligen med något enstaka undantag. Datorn hemma står på nästintill all min vakna tid så länge jag befinner mig hemma – och resedatorn är nog i princip lika berest som jag själv är. Den hänger inte bara med när jag ska till jobbet, utan på resor och utflykter åt olika håll. Vilket naturligtvis sliter på apparaterna, det går inte att komma ifrån. Men jag sitter mycket vid datorn, jag har en skärmtid som skulle få vilken förälder som helst att se rött om det vore deras barn det handlade om. Samtidigt är det ju så idag, att man sköter otroligt många vardagsärenden via datorn – liksom en hel del annat – så det blir förstås en hel del skärmtid per dag. Oavsett om jag är ledig eller ej, men allra mest om jag går hemma och inte har något annat inplanerat.
Jag har verkligen svårt att se en tillvaro utan min kära dator, som blivit en sann vän genom åren. Det tog ett tag innan jag skaffade dator och internet, men något år efter millennieskiftet införskaffade jag en dator som dessutom klarade av en internetuppkoppling. Ju längre tiden gått, ju mer har jag använt datorn, för att som sagt numera ha sjukt mycket skärmtid. Och numera skulle jag inte klara mig utan datorn med tanke på hur mycket man sköter den vägen – skulle jag tvingas välja mellan datorn och telefonen, skulle jag alla dagar i veckan välja att behålla datorn. När jag sedan började plugga för snart 20 år sedan, skaffade jag min första laptop – mycket för att man då börjat föra räkningarna via internet och en del annat småplock. Och i och med att jag var till sjöss under studietiden, behövde jag vara uppkopplad för att kunna sköta vissa saker helt enkelt. Numera vet jag inte ens om folk köper stationära datorer längre? Går de ens att köpa, undrar jag i mitt stilla sinne?