Det är okej att äga teknologi, det som inte är okej är att ägas av teknologi

När jag växte upp under 80-talet var det fast telefon som gällde – var man inte hemma, så var man helt enkelt inte nåbar. Och ringa någonstans när man inte var hemma gick inte, såvida man inte hade en del småmynt och kunde gå till en telefonkiosk. Ja, ni vet en sådan som Stålmannen bytte om i. Men nåbar var man inte dygnet runt oavsett var man var, utan enbart när man var hemma. I sommarstugan hade vi ingen telefon alls, utan under de veckor man var där sommartid gick det inte att nå oss. Det där med datorer existerade knappt, utan det var i första hand företag som hade sådant – inte privatpersoner. Och de datorer som fanns, var stora, otympliga och hade knappt något lagringsutrymme alls – åtminstone inte i jämförelse med dagens datorer. Så det känns verkligen som helt annan tid, det känns som att man är uppvuxen på stenålderna när man – som jag – är född i slutet av 70-talet.
Men tiderna förändras och tekniken går framåt – och jag skulle faktiskt vara benägen att säga att allting inte var bättre förr. För jag vill inte tillbaka till tiden med bara fasta telefoner och utan en tillvaro utan datorer. Numera kan jag välja när och om jag vill vara nåbar i och med mobiltelefonerna. Och jag kan hålla kontakt med nära och kära genom både telefonen och datorn – nästan helt oberoende av var jag befinner mig någonstans. Jag minns hur många var lite bakåtsträvande när mobilerna gjorde sitt inträde och tyckte att var onödigt att kunna vara nåbar lite överallt. Men jag resonerar att så är det alltid när det kommer nymodigheter- det fanns säkerligen folk som sa samma sak när kylskåpet, elspisen och TV-apparaten kom. Och hade man gjort som dessa bakåtsträvare tyckt, då hade vi fortfarande lagat mat över öppen eld, lagrat maten i jordkällare, varit utan TV och förmodligen inte ens haft någon telefon alls.

1996 skaffade jag min första mobiltelefon, en telefon som i ärlighetens namn var stor som en tegelsten. Okej, det var en liten överdrift – men telefonen var väldigt stor. På den här tiden var det extremt dyrt med mobiltelefon. Själva telefonen var oftast inte särskilt dyr, men det kostade att använda den. Jag minns hur man betalade sex kronor minuten när man ringde, lika mycket för ett sms och 15 spänn för ett MMS när den funktionen kom med tiden. Så man kunde då – för 30 år sedan – ledigt ha en mobilräkning på en tusenlapp i månaden. Vilket förstås var fasansfullt mycket pengar på den tiden – och även idag hade man tyckt att det vore dyrt med en mobilräkning på 1.000 kronor. Så det har hur man än räknar blivit billigare att använda telefonen, även om telefonerna i sig blivit dyrare. Den telefon jag har idag kostade nästan 16.000 i inköp – men så har den också grym kamera och en massa bra funktioner. Kan jämföras med att min första telefon kostade en krona mot att jag skaffade ett lite dyrare abonnemang hos Telia. Idag vore det orealistiskt med en mobiltelefon för en krona, även om det skaffade ett dyrt abonnemang – men så är också telefonerna lite mer avancerade idag än för 30 år sedan. Idag är telefonerna som små bärbara minidatorer, så det är nog rätt naturligt att de är lite dyrare än 90-talets telefoner.
Sen tänker jag på datorer man skaffade där i slutet av 90-talet – vilken otrolig skillnad det är i storlek, lagringsutrymme och teknik. Någon gång i mitten av 90-talet köpte min föräldrar en dator med en hårddisk på en gigabyte, något som var otroligt uppseendeväckande på den tiden. Idag vill man inte ha en dator som inte har ett lagringsutrymme på åtskilliga gigabyte, det skulle helt enkelt inte fungera med dagens program och kraftfulla internetuppkopplingar. En av mina första datorer var begagnad och så ålderdomlig att den inte klarade av en enkel internetuppkoppling, då havererade den. Först någon gång efter milleniskiftet skaffade jag en ny Dell-dator som också klarade av att jag kunde vara ute på nätet. Mitt första internetabbonemang var så kallat uppringt internet – och gick alltså via telefonjacket. Detta gjorde att det inte gick att ringa till mig när jag var ute på internet, utan det tutade då upptaget. Det där med bredband och andra modernare påfund kom först några år senare.

Under många år var det stationär dator som gällde för min del – och datorerna var helt gigantiskt stora, de var som en mindre möbel. Idag är det laptops som gäller för de allra flesta av oss, vilket ju är fantastiskt mycket behändigare. Och framförallt så funkar datorerna på ett bättre sätt idag än för 30 år sedan – de är snabbare, smidigare och mer funktionella än de första datorerna jag själv ägde. Tekniken har helt enkelt gått framåt även på den fronten. Idag är det nog få av oss som kan tänka oss en tillvaro utan dator och mobiltelefon, vi lever liksom våra liv på och med hjälp av internet och olika teknologiska lösningar. Själv tycker jag att mycket har blivit så fantastiskt mycket enklare genom teknikens frammarsch. Det är lättare att lära känna nya människor, att hålla kontakten, att köpa saker, att boka diverse ting, att jämföra priser och villkor – och så vidare. Vad skulle man göra utan Google, appar och god täckning på mobiltelefonerna? För att inte tala om en internetuppkoppling. Minns när de första mobiltelefonerna kom, där man kunde gå ut på nätet? De telefonerna var svindyra, precis som abonnemanget man behövde för att kunna använda telefonen. Idag finns det knappt telefoner att köpa utan en internetuppkoppling och vem 17 vill gå tillbaka till en Nokia 3310?
Så ja, jag tycker tekniken utvecklats till det bättre. Sen får man förstås hålla lite i tyglarna när det kommer till hur mycket skärmtid man har varje dag. Man hör ibland om folk som väljer bort skärmar så långt det går och det kan jag tycka är att vara lite bakåtsträvande. Sen är det förstås sunt att försöka hålla nere på sin skärmtid – men att helt välja bort skärmar är nästan svårt i dagens samhälle. Jag tänker att man kan välja själv att bara använda skärmar de gånger man verkligen måste – eller vara mer som jag och sitta ganska mycket framför olika skärmar. Valet är ens eget, men att helt välja bort skärmar är som sagt inget annat än bakåtsträvande. Man kan använda skärmar de gånger man måste och sedan låta bli helt enkelt. Så mycket i tillvaron blir faktiskt mycket enklare om man använder teknologin på korrekt sätt, att det bara är synd att ställa sig utanför detta. Man behöver inte överanvända tekniken, utan bara använda den till det man behöver. Svårare än så behöver det inte vara. 😁