Om dina drömmar inte skrämmer dig är de inte stora nog

Jag blir alltid lika fascinerad över det man drömmer och hur man formas av drömmarna sedan man vaknat, man kan ju vara på dåligt humör, glad eller exalterad i timmar efter att ha drömt en specifik dröm. Som häromdagen, när jag skulle sova några timmar inför ett nattpass. Jag lägger mig mitt på dagen och det tar ett tag innan jag somnar – men efter ett par timmars sömn vaknar jag och är på oerhört dåligt humör. Helt och hållet på grund av vad jag drömt en liten stund tidigare. Det är dessutom väldigt ovanligt att jag drömmer något när jag sover på dagen, så bara det hör till det udda i upplevelsen. Nåja, drömmen bestod i att jag var på något som liknade en flygplats eller liknande. Ni vet hur det brukar se ut, med en ”gågata” med butiker, caféer och barer på varje sida. Det var dock inte en flygplats, utan något helt annat ställe, där man av någon anledning också hade en taxfreebutik. Jag gick en sväng i taxfreen, handlade lite och bestämde mig sedan för att gå till en av barerna för att ta en öl. Jag märkte när jag kom till baren att de möblerat om sedan jag var där senast (för tydligen brukar jag hänga här) – men jag tänkte inte mer på det utan ställde mig vid baren för att beställa. Jag börjar leta efter min plånbok i väskan och under tiden noterar jag att folk kommer och går i baren för att beställa saker att dricka.
När det blir min tur att beställa, nekas jag att handla – med motiveringen att stället var abonnerat. Vilket de inte upplystes om någonstans vid entrén eller liknande. Jag frågar bartendern hur han visste att jag inte tillhörde sällskapet som abonnerat baren – och får till svar att ”Det vet jag inte, jag bara chansade”. Jag blev irriterad över bemötande och kläcker ur mig att då går jag till någon av era konkurrenter istället. När jag går emot entrén, märker jag i ögonvrån hur personalen följer efter mig på avstånd för att säkerställa att jag faktiskt lämnar baren – liksom ”eskorterar” mig ut. Jag blir än mer irriterad och utanför butiken står ett bord med juldekorationer på – ett bord som jag tyckte var lämpligt att helt enkelt välta omkull för att visa mitt missnöje med att bli avvisad från baren. Personalen ser detta förstås och börjar springa efter mig vilt ropande efter ordningsvakt. Jag börjar också springa mot entrén, men på vägen hoppar någon utklädd snubbe fram och försöker stoppa mig. I samma sekund passerar jag en städvagn och jag rycker till mig en sopkvast som jag börjar vifta med mot den utklädda snubben. Han väljer då inte fortsätta försöka stoppa mig utan hoppar åt sidan. Jag fortsätter springa och tar rulltrappan mot entrén varpå jag vaknar ur drömmen.

Det märkliga var att drömmen inte riktigt vill släppa ur mitt medvetande på närmare en timme, utan bra länge sedan jag vaknade kände jag mig illa till mods över det jag drömt. Det är inte första gången jag drömmer om liknande saker, att jag något sammanhang ställer till det för mig och gör olika dumheter. Jag har gjort mig skyldig misshandel, skadegörelse och en massa andra dumheter i mina drömmar – och på något vis har jag alltid kommit undan med det hela i drömmen, men vaknat med känslan av att jag på något vis har ställt till det för mig. Och det är ingen rolig känsla att känna att jag kanske gjort något dumt, att jag kanske riskerar att polisen plötsligt ringer på dörren. Vi alla drömmer säkerligen mer eller mindre konstiga drömmar emellanåt – och jag är definitivt inget undantag. Jag har drömt om att jag blivit attackerad av hundar, blivit antastad av taxichaufförer, genomfört attacker mot kärnkraftverk och så vidare och så vidare.
Ibland har jag tänkt att man borde ha en anteckningsbok bredvid sängen för att skriva ner de konstigaste drömmarna man drömt. För det är så ofta man drömmer saker och sedan bara glömmer bort dem i efterhand. Men frågan är ändå om man skulle ta sig ork mitt natten när man vaknar ur en dröm, jag vet inte om det är realistiskt att tro att man gör dessa anteckningar. Jag tror faktiskt inte att det är realistiskt, men det hade blivit en förbaskat rolig läsning i efterhand – ofta drömmer man de mest bisarra drömmar som är värre än de värsta fantasier man kan tänka sig. Samtidigt har man ju telefonen att göra anteckningar i – och den ligger i princip alltid bredvid sängen eftersom jag använder den som väckarklocka. Men inte heller där har det blivit av att göra några anteckningar över bisarra, komiska eller i övrigt konstiga drömmar.

Sen är det väldigt olika hur realistiska drömmarna är – när jag drömde om mitt misslyckade barbesök häromdagen var drömmen oerhört realistisk. Jag trodde för en stund att det faktiskt hade hänt när jag vaknade frampå eftermiddagen, det tog några minuter innan jag insåg att jag faktiskt bara drömt det hela. Andra gånger man drömmer förstår man istället på en gång att det faktiskt varit en dröm och ingenting annat. Men mitt misslyckade barbesök var som sagt fantastiskt realistiskt och min första tanke när jag vaknade, var att nu har jag ställt till det för mig. Men det hade jag lyckligtvis inte gjort, utan jag kunde lugnt stiga upp ur sängen och lämna språngmarschen från barpersonalen och efterföljande ordningsvakter bakom mig. Det var dock ingen rolig känsla just när jag vaknat och trodde att det hela verkligen hade hänt.
Samma sak hände för en massa år sedan, när jag vaknade och trodde att jag varit med vid en aktion mot ett kärnkraftverk. I drömmen vaknade jag bakfull hemma i min säng och någonstans under drömmens gång vaknar jag på riktigt – och är även i verkligheten aningen bakis. Den gången tog det mig en bra stund att inse att jag faktiskt drömt och faktiskt inte alls i fyllan och villan låtit mig dras med i en protestaktion mot ett kärnkraftverk. Även den gången vaknade jag med känslan att ha ställt till det för mig och var orolig en stund innan jag kom på att jag inte ens varit på krogen på kvällen innan.