Jag brukar i princip alltid känna av fullmånen när den kommer varje månad, på ett eller annat sätt tycks det vara helt oundvikligt. Hur mycket jag märker av den varierar, men mer eller mindre känns det alltid. För min del är det sömnen som påverkas, jag sover alltid avsevärt sämre när fullmånen kommer. Och det spelar ingen roll om jag vet att det är fullmåne eller ej – även om det varit mulet flera nätter i rad så man inte har koll på månen, sover jag ändå sämre. Framförallt har jag svårare att somna, men själva sömnkvalitén i sig blir också sämre. Jag vaknar flera gånger under natten och det känns aldrig som att man faller in i någon riktig djupsömn. Det är samma sak varje fullmåne i någon utsträckning och blir bara värre för varje år som går.

Den senaste fullmånen har varit ovanligt tuff. Jag håller aldrig koll från gång till gång när nästa fullmåne kommer och så var det även den här gången. Jag hade ingen aning om att det var dags för fullmåne, men som ett brev på Posten började jag få svårt att somna en kväll. Och det höll i sig flera kvällar i rad och till sist kollade jag även upp ifall det var fullmåne – vilket det då förstås var. Just denna vända med fullmåne har jag sovit ovanligt dåligt och det var ovanligt många kvällar i rad som jag hade svårt att somna. Jag är trött när jag går och lägger mig, men sen är det som att trycka på en knapp – och det är omöjligt att somna. Jag vänder och vrider på mig till långt in på nattkvisten.

För mig har det varit så här i flera år, det slår liksom aldrig fel. Och vad jag förstått, är jag inte ensam om att ha svårt att sova när det är fullmåne. Kan månen påverka tidvattnet här på jorden, är det kanske inte så konstigt att den kan påverka oss människor också. Jag minns när jag pluggade på högskolan för ett antal år sedan, då var vi flera i klassen som hade samma bekymmer med fullmånen. På morgnarna räckte det med en liten nickning till varandra, en nickning som sa ungefär att ”ja, i natt var en sådan natt och idag är jag trött”.
Så jag tänker inte hävda att det är en slump att jag alltid sover sämre när det är fullmåne. Det är alltför ofta jag sover dåligt vid fullmåne för att det faktiskt ska kunna vara en slump. Dessutom har jag som sagt inte alltid koll på när fullmånen kommer, men har lik förbaskat svårt att sova just de nätter det är fullmåne.

När man jobbar inom någon blåljusverksamhet, brukar man ofta skämta om att det är vid fullmåne alla psykfall vaknar. Det slår liksom aldrig fel, men nätter med fullmåne är det i princip alltid mer att göra. Och svårare bedömningar kring vilka larm man ska bedöma som seriösa och vilka man kan avfärda som falsklarm. Det finns mig veterligen ingen fastslagen statistik på att det faktiskt är så, utan det är mer än känsla av det är mer att göra och att det är knepigare samtal som kommer in till ledningscentralen. Men någonstans tror jag ändå att finns en tillstymmelse av sanning i det, att fullmånen påverkar människan mer än bara ifråga om sömn.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: