Igår kom beskedet att Rolling Stones’ trummis Charlie Watts gått bort vid en ålder av 80 år. Jag är mer eller mindre uppvuxen med Rolling Stones och har sett dem live två gånger. Första gången var 1995, då just på Watts födelsedag. Det var något av en mäktig känsla när publiken på Stockholm stadion stämde upp i ”Happy birthday” när Mick Jagger från sen offentliggjorde att man hade ett födelsedagsbarn bakom trummorna.

Idag kan man ju inte förstå att Rolling Stones var sådana rebeller och ansågs så provocerande av äldre generationerna på den tiden de slog igenom. Jämfört med de allra flesta band, är de trots allt ganska beskedliga. Idag är de ett gäng gubbar som gillar musik och inget annat, trots allt. 😁

Relaterade artiklar

Aftonbladet 1 2 3 4 5
Dagbladet 1
Dagens Nyheter 1 2
Expressen 1 2 3 4
Svenska Dagbladet 1
VG 1


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa