Din tankesmedja i etern
Formellt sett är jag ännu inte arbetslös, utan arbetsbefriad januari ut – först efter det kan jag titulera mig som arbetssökande i alla aspekter. Men jag har redan nu börjat titta på jobb, det känns som att det är lika bra att ligga i direkt för att komma tillbaka till arbetsmarknaden så fort som möjligt. …
Jag hade egentligen börjat fila på ett annat blogginlägg till idag, men inser att jag får tänka om och fortsätta på temat från igår. Gårdagens inlägg handlade om min minst sagt tvivelaktiga uppsägning från Trafikverket häromdagen och det var ett inlägg som fått större genomslag och spridning än jag ens vågat hoppas på. I skrivande …
För ett antal år sedan umgicks jag med en person som bodde med sin sambo i södra Sverige. Vi lärde känna varandra när hen bodde i Stockholm, men så träffade hen kärleken och flyttade till en mindre ort några mil utanför en medelstor stad i södra Sverige. Inget konstigt i det, sådant händer hela tiden.
Men hen fick inget jobb och gick mestadels hemma i huset de köpt på den lilla orten. Sambon reste mycket i jobbet, vilket gjorde att min vän var ensam väldigt mycket under veckorna. Bussarna in till stan var få och och min vän hade inget körkort vilket begränsade hens rörelsefrihet väldigt mycket.
Min vän blev utförsäkrad från A-kassan och parets ekonomi blev snabbt sämre. De lånade då och då pengar av familj och vänner – inklusive mig – för att få ekonomin att gå runt. Exakt vad min vän hade för inkomster vet jag inte, men eftersom hen blivit utförsäkrad kan inkomsterna inte varit särskilt höga.
Ofta när vi pratades vid, klagade hen över hur tråkigt det var att gå hemma, hur jobbigt det var att pengarna inte alltid räckte till och hur påfrestande hela situationen var. Något man givetvis får ha respekt för, jag kan förstå att det inte var helt roligt. Jag försökte vara peppande och uppmuntra min vän att söka jobb, att hitta en lösning på det hela. Men det var inte alla gånger helt lätt.
Det här kan låta hemskt krasst, men jag kan tycka att om du är långtidsarbetslös, får du slutligen finna dig att kanske söka ett jobb som du egentligen inte är utbildad för, eller till och med överkvalificerad för. Du kanske får acceptera att ta ett jobb – åtminstone under en tid – för att i alla fall få en fungerande ekonomi. Och genom det nya jobbet får du en merit till att lägga till på ditt CV, du får ytterligare en chef du kan använda som referens när du söker nytt jobb. Och under tiden har du en bättre ekonomi än om du bara går hemma.
Har man till exempel inte körkort och därmed svårt att pendla, är det kanske något man helt enkelt får fixa, även om man får låna ihop till vad det kostar. Framförallt om man bor på en liten ort, där kollektivtrafiken inte är så mycket att hurra för. Om inte annat kanske man får ta körkort för EU-moped, som är väsentligt mycket billigare, och skaffa en begagnad moped så att man blir lite rörligare. När du sen väl är ute i arbete, kanske du får en sådan ekonomi att du har råd med vanligt körkort och kan köpa en begagnad bil.
Det känns väldigt ovant att vara ledig så här på försommaren. Normalt brukar jag förlägga min sommarsemester i augusti och har alltid gillat att vara ledig under sensommaren. Det är den mest vädersäkra delen av sommaren, oftast har jag haft bra väder och badtemperaturen har oftast haft tid på sig att stiga till behagliga temperaturer. När jag är i stugan under augusti, har många hunnit avsluta sina semestrar och det är lugnt och skönt på ön där stugan ligger. Inte minst när man kommer framåt slutet av augusti, när skolorna har dragit igång för höstterminen.
I år kommer jag inte få någon betald sommarsemester eftersom jag byter jobb snart, så den ledighet jag får är nu när jag väntar på att det nya jobbet ska ta sin början. Visserligen kommer jag ha ett schema med en hel del långledigheter, så jag kommer kunna ta lite vändor till stugan och liknande ändå även sedan jag börjat jobba. Det är få ställen som jag känner mig så avslappnad på som just denna ö längst ute i Söderhamns skärgård. Det öppna havet, fiskmåsarna och fiskebodarna bildar en miljö som jag alltid älskat och känt mig extremt avslappnad i.
Det har känts konstigt att inte ha uppdaterat bloggen på några dagar. Trots att jag inte jobbar för ögonblicket, har schemat varit ganska fullspäckat. Ibland undrar jag om jag har tid att börja jobba igen, det känns som att jag inte riktigt har tid för sådant. Officiellt är jag för tillfället mellan två jobb just nu och det tar en del tid att ha kontakt med Arbetsförmedlingen och A-kassan för att allt ska glida så friktionsfritt som möjligt. Jag måste hålla koll på lite lediga jobb eftersom jag formellt sett är arbetssökande, liksom rapportera till A-kassan vad jag gör varje dag.
Förutom det, har jag försökt att ha lite semester också. Vi har gjort en och annan dagsutflykt till olika håll i Stockholmstrakten för att se oss omkring. Bland annat har vi varit i Sigtuna, Strängnäs och Mariefred över dagen. Och det har verkligen varit rätt tid att befinna sig mellan två jobb, eftersom vädret har varit alldeles strålande fint. När jag kom ut till stugan förra veckan, låg vattentemperaturen på 20 grader, vilket måste vara någon form av rekord för att vara i början av juni – framförallt så här långt ut i skärgården.
Det är inte många gånger jag varit arbetslös genom åren. Jag tror att jag totalt varit arbetslös under 2-3 månader i hela mitt liv. Men så har jag också sökt alla jobb jag har en chans att få och tagit de jobb jag fått. Jag har delat ut tidningar om nätterna, delat ut post i ur och skur, svarat på argsinta samtal i en kundtjänst och städat skitiga toaletter. Med andra ord har jag gjort mitt skitgöra för att tjäna ihop till hyran.
Varslen har ju duggat tätt i Coronapandemins spår och man har inte sett så stort antal varsel på många år under en så kort period. Jag själv får väl skatta mig lycklig, som är hos en arbetsgivare som inte är lika känslig för konjunktursvängningar som man är i vissa andra branscher. Det är för min del ”nästintill omöjligt” att bli av med jobbet; sen kan jag säkert hamna i sitsen att få andra arbetssysslor eller liknande, men risken att jag blir uppsagt är väldigt liten. Så ”arbetslöshet” ingår nästan inte i mitt vokabulär längre.
Tå ja såk annons att ni sökte vinskspråkiga brästen, dänkte ja, joppet är mitt!! Ja har pra meriter sen titikare, nu ja räkna tom: