Igår presenterade äntligen regeringen lättnader i de rådande Coronarestriktionerna. Sakta börjar vi se början på slutet enligt statsministern. Och det är verkligen välförtjänt, nu har vi kämpat med restriktionerna i det oändliga känns det som. Jag vet inte vad det är jag saknar allra mest, det är många saker efter detta dryga år med pandemi och utan att kunna ha en normal tillvaro. Jag saknar att kunna umgås med folk utanför den allra närmsta bekantskapskretsen, jag saknar att kunna gå ut och äta, jag saknar att kunna resa och att slippa munskydd i kollektivtrafiken så att man kan andas normalt.
Redan den första juni kommer de första lättnaderna – och den 15 juni kommer nog en av de lättnader jag ändå ser fram emot allra mest, nämligen att vi kan skippa munskyddet i kollektivtrafiken. Äntligen kommer man kunna se ansiktet på sina medresenärer och ha en normal andhämtning, liksom känna odörerna av sin emellanåt rätt taskiga andedräkt.
