Att göra misstag är mänskligt – men för att verkligen skapa kaos behövs en dator

Ibland får jag verkligen anstränga mig för att inte upprepa mig på bloggen, för att faktiskt komma med inlägg som var för sig är unika och handlar om något helt nytt. Jag är nu uppe i 355 dagar i rad på bloggen, 355 inlägg på rad – drygt, eftersom det vissa dagar faktiskt blir fler än ett inlägg. Och det är då inte alltid helt lätt att komma med nya ämnen till varje inlägg, att inte upprepa sig alltför mycket. Jag tycker att jag lyckas skapligt, men vet också med mig att vissa ämnen ibland har avhandlats mer än en gång. Det är inte helt lätt ur flera aspekter att hålla detta bloggande vid liv, för inspirationen går verkligen upp och ner – och sedan är det naturligtvis inte alltid man har tid att sitta vid datorn heller. Vissa perioder har jag flera inlägg på gång samtidigt och åtskilliga fördaterade inlägg för flera dagar framöver. I dessa perioder får jag glatt flytta runt på inläggen emellanåt, kasta om ordningen på dem som fördaterats eftersom jag kommit på något annat jag vill skriva om en viss dag. I andra perioder får jag kämpa för att alls komma igång med skrivandet och överhuvudtaget få ut ett inlägg per dag.
Generellt tycker jag att kvalitet ska gå före kvantitet när det kommer till blogginlägg. Jag avstår hellre från att publicera än att upprepa mig eller skriva ett uselt dåligt inlägg. Andra gånger får jag bita mig i tungan för att inte vara alltför frispråkig i mina inlägg. Jag kan inte skriva vad som helst om jobbet, jag vill inte skriva vad som helst om mig själv – utan håller hårt om mitt privatliv numera. Från början skrev jag ytterst personliga inlägg, men har med tiden blivit allt hårdare på vad jag lämnat ut om mig själv eller ej. Det är en svår balansgång, för en del i att blogga är trots allt att lägga ut saker om sig själv. Men nu tycker jag mig ha hittat rätt och vet ungefär vad jag vill lämna ut eller ej.

Jag har sedan flera år en prenumeration på bilder via Adobe, där man kan köpa bilder med tillhörande rättigheter att publicera dem. Jag började med det för att inte hamna i tråkigheter när det kommer till just rättigheterna på olika bilder. Länge körde jag med att googla efter bilder och bara ange källan där bilden hittades, men i grund och botten håller inte det arbetet när det kommer till det där med rättigheter. Utan jag måste trots allt fråga upphovsrättsinnehavaren om jag får använda en bild eller ej. Så jag övergick till Adobe och publicerar numera bara bilder därifrån eller bilder som jag själv har tagit. Och det syns verkligen i sökhistoriken på Adobe hur det går i perioder när jag laddar ner bilder eller ej. Vissa dagar kan jag köpa ett tiotal bilder – sedan kan det gå en vecka utan jag köper några alls. I snitt gör jag kanske av med 30-35 bilder i månaden, eftersom jag publicerar ungefär ett inlägg per dag. I min prenumeration ingår 40 bilder i månaden, så jag går ändå med visst överskott varje månad – och kan ”spara” bilder från en månad till en annan.
Detsamma gäller på bloggen, där jag se vilka bilder som laddats upp när. En produktiv dag laddar jag även här upp ett tiotal bilder, medan det sedan kan gå flera dagar innan jag laddar upp en ny bild. under de mindre produktiva dagarna publiceras de fördaterade inläggen och jag kan istället ägna mig åt att sprida det nya inlägget i olika grupper. För det är inte fullt så enkelt att man bara publicerar ett inlägg och hoppas på att folk ska hitta dit, då får man knappt några besökare. Istället lägger jag upp länkar i en rad olika grupper på Facebook, på X, LinkedIn och andra portaler. På så vis når jag ut till tusentals potentiella läsare och kan sprida inläggen tämligen effektivt.

Jag har dock en tendens att bli sittande väldigt många timmar framför datorn när jag skriver, jag glömmer gärna både tid och rum när jag väl kommer igång med skrivandet och inspirationen finns där. Ofta sätter jag mig vid datorn när jag kommit i ordning på morgonen, sedan säger det bara svisch så har dagen passerat och det är dags att sätta igång med middagen. Jag går bara ifrån att göra kaffe, dricka vatten och gå på toaletten – så mycket brinner jag för denna blogg med några ynka få besökare per dygn. Men det är och förblir väldigt kul när inspirationen spirar och blogginläggen liksom sprutar ur fingrarna på mig. Så det är tur att vi inrett som ett litet kontor i lägenheten, där jag kan sitta och skriva dagarna i ända när tiden finns – vilket den trots allt gör somliga veckor. Sen ska kanske tilläggas att jag inte bara ägnar tid åt bloggen under mina lediga dagar, jag hinner med väldigt mycket annat också när jag ändå sitter vid datorn. Som det är idag, kan man uträtta många av sina vardagsärenden via datorn och det blir därför lätt att man gör en massa annat också. Till bloggandet kommer en del internetshopping, bokföring, mejlande, bokande av tider, bankärenden – ja, ni vet allt sådant där som man idag gör via internet. Så en produktiv dag har jag gjort mycket på datorn, inte bara skrivit.
Men tiden går fort när jag väl sätter mig och har flera inlägg på gång samtidigt. Jag hoppar gärna mellan inläggen jag skriver på, allteftersom jag kommer på nya saker att skriva om i respektive inlägg. Och vips har jag producerat bortåt fem, kanske sex inlägg på en dag. Sedan kan jag med gott samvete låta bloggen sköta sig själv genom at publicera de fördaterade inlägg jag skrivit. Men det är när inspirationen är på topp och jag verkligen vet vad jag ska skriva om. Sedan kommer dagar då jag inte har en aning om vad jag ska skriva och det blir aningen mer krystat – det är då det blir lätt att man upprepar sig i någon utsträckning.

Men än så länge har jag nog skapligt lyckats hålla mig ifrån det där med upprepningar och på ett ungefär kunnat prestera inlägg kring nya ämnen varje dag. Jag förstår att det där med sociala medier kan bli ett stressmoment för många, att man känner att man vill hinna med vissa saker, lägga upp vissa saker och göra detta på vissa tider. Många pratar om ökade psykiska problem bland unga efter sociala mediers intåg i vår vardag – och det kan jag verkligen förstå. Det är de bästa av vår vardag som läggs ut på Facebook, TikTok, Instagram och bloggar, det är sällan man lägger ut något negativt. Okej, jag kan göra det, men jag kanske är undantaget som bekräftar regeln. Men oftast är det som en tävling i att bräcka varandra i finaste heminredningen, snyggast uppläggningen av mat, härligaste utlandssemestern och de mest väluppfostrade ungarna. Ska man tro Facebook och Instagram, gör inte folk annat än att resa, gå ut och äta, shoppa nya kläder och laga avancerade maträtter hemma i sina fina kök. Och just som tonåring jämför man sig förstås mycket med andra och har kanske inte helt lätt att se att det finns andra aspekter i folks tillvaro också – saker som inte alltid syns i sociala medier.
Sen kan även jag ibland känna en stress över bloggen och att prestera inlägg efter inlägg i olika ämnen. Jag lusläser tidningarna varje dag och följer ett antal bloggar för att få inspiration till mina egna inlägg. Oftast kommer jag fram till något att skriva om och kan prestera ett inlägg eller två, min statistik avslöjar ju att jag faktiskt lyckats med just det när jag nu är uppe i 355 dagar i rad. Men det är svårt att hitta saker i vardagen att skriva om alla gånger – det är inte alltid det händer så mycket som är värt att berätta om. Det är då jag håller mig till media av olika slag och söker inspiration. Det behöver inte nödvändigtvis vara att kommentera en specifik artikel, utan ibland kan ett ämne bara ge uppslag till att skriva om egna erfarenheter inom området. Men efter 15 år som bloggare, så kan man sina knep för att hitta uppslag till inlägg – och jag vet på ett ungefär vad som lockar läsare och väcker reaktioner.