Det verkar som att jag fått mitt nästintill outtömliga sömnbehov tillgodosett för ett tag framöver. Plötsligt har jag börjat vakna tidigt på morgnarna och känt mig helt utvilad. Och då menar jag verkligen tidigt, jag vaknar mellan sex och sju på morgnarna – eller åtminstone tidigt för mig. Jag brukar i vanliga fall åtminstone sova till nio, tiotiden när jag är ledig – men inte nu längre. Men det är trots allt väldigt skönt, jag hinner så fruktansvärt mycket mer under dagen genom att vara uppe den tiden jämfört med om jag skulle sova till framåt tio. Och om jag känner mig utvilad? Jadå, det gör jag! Jag sover mina åtta till nio timmar per dygn och det verkar räcka för ögonblicket – jag behöver inte längre sova 10-12 timmar för att ta igen förlorad sömn, utan nu tycks det räcka med åtta till nio. Det passar trots allt rätt bra att komma upp i tid utan att behöva ställa klockan, för jag har en del att stå i om dagarna. Telefonen börjar ofta ringa runt niotiden på morgonen och då vill jag gärna vara vaken och alert och slippa bli väckt.
Jag var lite rädd ett tag, att jag skulle vända på dygnet och bli sittande uppe sent på kvällarna för att sedan sova bort en stor del av dagen när jag nu inte har några tider att passa varje dag. Men dels har jag lagt mig när sambon gjort det eftersom hon ska upp och jobba på morgnarna, dels har jag haft så mycket inplanerat många dagar att jag varit tvungen att komma upp i tid. Så jag har bibehållit en relativt normal dygnsrytm med skaplig tid i säng på kvällarna, för att sedan vakna i bra tid nästa morgon. Och det gör också att jag somnar tämligen ovaggad om kvällarna, är man uppe tidigt blir man ju per automatik trött i bra tid kvällstid.
Jag brukar slå igång radion bland det första jag gör när jag stiger upp och sedan står den på merparten av dagen i bakgrunden. Det gör att jag verkligen hänger med i nyhetsrapporteringen under dagen och allt annat som händer. Jag är inbiten P4-lyssnare och får på så vis både lokala nyheter och riksnyheter, vilket uppskattas från min sida. Det är något som är en viktig del i min tillvaro, just att hänga med i nyhetsrapporteringen. Jag prenumererar på morgontidning som jag läser varje morgon, lyssnar på radion under dagen och tittar sedan på TV-nyheterna på kvällen. Man märker dock att många nyheter går igen under dagen, det är ungefär samma nyheter som kommer i de olika sändningarna – och efter en hel dag med radion på bakgrunden börjar jag nästan blanda ihop nyheterna och undrar vilka jag hört igår och vilka jag hört idag.
Men så får man ju rapporter om vad som händer i trafiken och det kan ofta vara bra om man ska iväg någonstans under dagen. Det är inte alltid SL:s app fungerar på ett önskvärt sätt och upplyser om trafikstörningar, vilket kan vara oerhört frustrerande. Radion kan man däremot oftast lita på och få besked om det till exempel är strul i tunnelbanetrafiken. Sen är det lite sällskap att ha radion igång när man går ensam hemma hela dagarna. Det blir lite ljud, man får höra musik och röster och behöver inte vara knäpptyst. Vi har två radioapparater; en i köket och en i arbetsrummet – där jag tillbringar merparten av min tid när jag är hemma. Jag sitter ganska många timmar framför datorn varje dag, jag söker jobb, skriver, bloggar, läser nyheter och så vidare. Så det är oftast radion i arbetsrummet som står på och håller mig sällskap under dagen.
Så det största sällskapet jag har under dagarna är radion, datorn och telefonen. Utan dessa tekniska prylar hade tillvaron blivit ganska tråkig – och väsentligt mycket krångligare. Jag söker jobb via internet och besöker ett stort antal hemsidor varje dag i jakten på jobb. Numera är det ytterst sällan man ges möjligheten att skicka in en ansökan om anställning med posten – istället skickas ansökningarna till 99,9 % in elektroniskt. Jag är med i närverk som LinkedIn som till stor del kan vara ett verktyg när det kommer till att söka jobb. Till det sköter jag min blogg, sociala medier och skriver på min bok via datorn, något som hade varit en omöjlighet utan datorn. Just nu känns det som att jag ”jobbar” hemifrån och har en tillvaro som till fullo fylls av olika aktiviteter. Ibland flyr jag hemmet och går på en filminspelning eller anställningsintervju, däremellan sitter jag hemma en stor del av dagarna och sköter administrativa sysslor via datorn. Och det är en stor fördel att jag kostat på mig att till exempel ha en skrivare med kopiator- och scanningsfunktion – annars hade tillvaron varit ännu krångligare. Det är många dokument som ska skrivas ut för skickas in åt olika håll, alternativt skrivas för underskrift, sedan scannas in för att elektroniskt skickas någonstans. Så utan mitt lilla hemmakontor hade jag haft en ganska invecklad tillvaro.
Jag är annars ingen kontorsmänniska och skulle aldrig trivas med att jobba på kontor år ut och år in, jag skulle få panik efter några månader. Kontorslandskap ger mig kalla kårar längs ryggraden och jag vill hellre ha en mer rörlig tillvaro. Men i mitt lilla hemmakontor är det jag som bestämmer tider och tempo – liksom att jag generellt gör sådant som jag tycker är roligt. Det är faktiskt roligt att söka jobb – och resterande tid vid datorn lägger jag på att skriva och vara på sociala medier. Jag tänker ibland att det är en tillvaro jag skulle kunna tänka mig tillsvidare, bara det gick att försvara rent ekonomiskt. Om jag istället för några hundra, hade några tusen besökare på bloggen kunde den dra in lite mer pengar. Om statistjobben var lite bättre betalda, hade det varit en möjlighet till att i alla fall delvis försörja sig på. Men så bra har jag det inte. 😊

Men dagens teknologi till trots, så händer det faktiskt ibland att man behöver skicka vissa papper med vanlig snigelpost. Ja, precis om på den gamla goda tiden! När jag ansökt om A-kassa, har jag skickat ett stort antal handlingar med snigelpost åt olika håll. Det har varit fullmakter, arbetsgivarintyg och annat som ska lämnas in till olika instanser. Jag är även i normala fall en trogen kund hos PostNord och både skickar och tar emot stora mängder post varje vecka. Men på senare tid har de brev jag skickat markant ökat i antal. Men mitt största bekymmer just nu, är nog PostNords undermåliga service med tanke på vilken tid de tar på sig att leverera brev. Det ställer liksom till det lite grann att de inte längre delar ut post varje dag och att brev därmed inte kommer fram över natten. Varannan dag delas brev ut och ibland kan det faktiskt vara så att jag behöver få fram dokument lite fortare. Visst, det finns expressbrev som kommer fram över natten, men de kostar 73 kronor att skicka. Det går när det är enstaka försändelser, men skickar man lite då och då brådskande brev blir det en ganska stor utgift.
Nu vill PostNord dessutom börja dela ut brev var femte dag, vilket känns som rena självmordet för PostNord som företag. Vem vill skicka brev om det tar en vecka innan de kommer fram? Idag är illa nog när det kan ta ett par dagar innan försändelserna kommer fram och skulle det ta ännu längre tid ställer det till en hel del. Jag har skickat iväg handlingar som har med min ansökan om A-kassa att göra och är beroende av att handlingarna kommer fram snabbt för att jag ska kunna få ett snabbt beslut. Men tar PostNord en vecka på sig med försändelser, sinkar man beslutet med en hel vecka – vilket kan vara katastrofalt i somliga sammanhang.
Så det är tur att de allra flesta dokument i dagens läge kan skickas elektroniskt med tanke på att PostNord har svårt för det där med att leverera inom rimlig tid – och att det tycks gå åt hållet att bli ännu sämre service. Jag tänker på den tid då jag själv jobbade inom dåvarande Posten, då skickades i princip ingenting elektroniskt utan fysiskt med post. Då var postmängderna helt andra än idag. Och visst förstår jag att man måste anpassa sin verksamhet efter verkligheten, det gäller även PostNord. Samtidigt har inte alla möjlighet att scanna in dokument för att skicka elektroniskt och det borde därför finnas ett sätt att skicka fysiskt utan att det tar en vecka innan försändelsen är framme.
Jag gör själv vad jag kan för att hålla PostNord flytande och skickar faktiskt en hel del dokument med vanligt brev. Fakturorna genom mitt företag skickas till exempel alltid med expressbrev – och jag skriver fortfarande ett och annat vanligt brev, även det i ärlighetens namn inte är jätteofta. Sen ska vi ju inte tala om alla paket man får numera. Vi beställer väldigt mycket via internet här hemma och får varorna levererade till dörren alternativ ett postombud. Och det ligger väl i tiden att handla mycket via internet och inte i fysiska butiker – till glädje för PostNord och andra transportföretag. Jag undrar hur hade det gått för PostNord om man inte haft pakethantering utan bara delat ut brev? Då hade man förmodligen varit konkursmässiga vid det här laget.
Relaterade artiklar
Aftonbladet 1
Dagens Nyheter 1
Svenska Dagbladet 1
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.