Vissa säger att detta är buffel och båg, att det inte finns något samband. Och det stämmer att det inte finns några vetenskapliga belägg för detta, att man genom forskning inte hittat något som helst samband. Men i åratal har jag plågats av fullmånen i någon utsträckning. Så gott som varje fullmåne sover jag sämre i någon utsträckning. Det vanligaste är att jag svårt att somna, men det kan också vara att jag vaknar under natten och har svårt att somna – eller för den delen tidigt uppvaknande på morgonen. Och det slår i princip aldrig fel. Även om jag inte vet om att det är fullmåne – det kan vara mulet och jag har ingen som helst aning om ifall det är full- eller halvmåne – så sover jag sämre. Självklart har jag nätter även däremellan då jag sover sämre på olika sätt, men det sammanfaller i princip alltid även med fullmåne. Ibland har jag bara lite svårare att somna, men somnar ändå så småningom – andra gånger är jag vaken en stor del av natten. Ytterligare andra gånger somnar jag skapligt snabbt, men vaknar till under natten eller morgonen och har svårt att somna om. Men det absolut vanligaste är att jag har svårt att somna och sedan sover mer eller mindre oroligt under natten.
Och så har det varit i många år nu, så det känns inte som någon egentlig tillfällighet. Och som sagt, jag behöver inte ens ha koll på att det är fullmåne, för då hade det kunnat vara något psykiskt bara. Folk brukar ofta skratta åt mig när jag berättar detta, men för mig är det trots allt min vardag – är det fullmåne, sover jag sämre. Punkt slut. Det behöver inte betyda att jag är vaken en stor del av natten men sämre sover jag – och har nästan uteslutande svårare att somna på kvällen.

Och egentligen är det inte så konstigt i min värld att fullmånen kan påverka åtminstone vissa av oss människor. Månen påverkar tidvattnet genom sin dragningskraft, så varför skulle inte åtminstone vissa av oss påverkas på ett eller annat sätt av detta? Kan månen påverka stora mängder vatten att röra på sig i olika riktningar, borde den kunna påverka oss människor. Inom olika blåljusverksamheter pratar man också om fullmånens påverkan av människor. Inte heller här finns det några som helst vetenskapliga belägg, men man får ett intryck av att fler psykfall vaknar när fullmånen är framme. Det är fler konstiga samtal som kommer in till 112, fler som kommer med de mest märkliga påståenden och historier som måste bedömas med lika stor fingertoppskänsla som alla andra samtal.
Själv är jag nog ungefär lika knäpp rakt igenom, oavsett månen. Men sömnen påverkas definitivt negativt av fullmånen – även om den gömmer sig bakom moln och jag inte nödvändigtvis har koll på att det är fullmåne. Jag kan ofta notera det dagen efter, eller när jag under natten är uppe och kissar, dricker vatten eller gör något annat för att jag inte kan sova. Så det är inget psykiskt, att jag ser att det är fullmåne och tänker att oj, nu kommer jag få svårt att sova.

Visst händer det att jag sover dåligt även i andra sammanhang, fullmåne eller ej. Det kommer enstaka nätter då jag har svårt att somna, sover oroligt eller vaknar tidigt utan att det är fullmåne. Även om det inte är särskilt ofta så händer det trots allt emellanåt. Oftast är det ju om man har något speciellt inplanerat dagen efter, som man är lite spänd eller stressad över. Men det kan även vara helt utan anledning, helt utan någon som helst orsak. Och lite så är det väl med vår sömn, vi sover helt enkelt sämre vissa nätter och bättre andra nätter – och sedan finns yttre faktorer som kan påverka oss, som stress, fullmåne eller koffein.
Och jag är inte ensam om att påverkas av fullmånen, jag har hört många som säger samma sak som jag upplever. Jag minns när jag pluggade på högskolan, då var vi flera i klassen som var likadana – och vissa morgnar behövde vi bara nicka igenkännande till varandra, nickar som betydde ungefär att ”ja, jag veet, i natt var det fullmåne”. Det är alltid lika frustrerande att sova så här dåligt när man ska upp till något speciellt på morgonen, om man ska jobba eller plugga under dagen.

Jag har genom åren haft en hel del sömnproblem, som på senare år mer eller mindre gått över. Problemen startade för sisådär 20 år sedan och höll i sig under ganska många år. Och jag har med åren tampats mycket med att få sömnen att fungera tillfredsställande. Jag har lärt mig knep att få sömnen att fungera och idag sover jag generellt väldigt bra. Det är sällan jag sover exceptionellt dåligt utan får min skönhetssömn varje natt. Som det var under en längre tid, var det mer eller mindre ett lotteri om jag fick sova eller ej under natten. Jag fick starka sömntabletter utskrivna, men de slut till sist hjälpa eftersom de är vanebildande. Sömnen blev tämligen traumatisk och jag kunde redan på morgonen börja oroa mig för om jag skulle få sova eller ej under den kommande natten. När sömnproblemen var som värst för 20 år sedan, sov jag i bästa fall en eller ett par timmar per natt – och jag mådde fruktansvärt dåligt rent psykiskt. Jag har nog innan dess inte tänkt på hur viktig sömnen är för ens välbefinnande – men i och med mina sömnproblem insåg jag hur viktig sömnen är.
Med tiden lärde jag mig knep för att få sömnen att fungera som den ska och har nu hittat strategier för kunna somna även när detta är svårt somliga nätter. Jag brukar ge det hela maximalt en timme i sängen – har jag inte somnat inom en timme, kliver jag upp igen. Och då sätter jag mig och pysslar med något jag tycker om att göra – det kan vara att sätta mig och skriva/blogga, se nånting på TV eller liknande. Sen pysslar jag med detta tills jag känner att kroppen börjar bli redo för ett nytt försök att sova – och allt som oftast somnar jag vid nästa försök.

Men bland resterna efter dessa sömnproblem, som jag fortfarande lider av, finner man att jag börjat bli påverkad av fullmånen. Och den påverkan ha jag haft under flera års tid, det är inget nytt påfund. Det är ett antal år sedan jag tyckt mig fått ordning på sömnen och generellt faktiskt sover väldig bra – med några få undantag. Men med tiden har jag istället byggt upp en intolerans emot fullmånar. Det går helt enkelt inte att sova – men är också tämligen varierande hur påverkad jag blir. Somliga gånger ligger jag vaken en stor del av natten, andra gånger har jag bara lite svårt att somna – men sover sedan natten rakt igenom när jag väl somnat. Andra gånger somnar jag men vaknar flera gånger under natten, med varierande förmåga att somna om.
Så det är väldigt olika hur jag sover när det är fullmåne, men det generella är att jag sover avsevärt sämre än under resten av månaden. Det är som att man påverkas olika mycket olika gånger, men det kan givetvis vara en kombination av flera saker som inverkar till hur dåligt man sover vid fullmåne. Är man samtidigt stressad eller oroad över något blir sömnen givetvis ännu sämre än om man inte är det. Men jag undrar ständigt vad jag gjort för ont för att förtjäna dessa fullmånenätter? Och det är inget påhitt att jag sover sämre vid fullmåne – det är fakta och ingenting annat.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa