Äntligen. Ja, det tycker jag faktiskt. Äntligen är OS över och man slipper alla dessa sportsändningar i tid och otid. Sommar-OS är jag egentligen inte det minsta intresserad av och jag har inte sett någonting av tävlingarna – jag har inte ens sett invigningen. Att jag inte såg invigningen var visserligen inte bara av ointresse, utan även för att jag skulle stiga upp tidigt nästkommande morgon för att åka till jobbet. Men i första hand var det faktiskt ointresset för hela evenemanget som gjorde att jag inte såg invigningen. Sedan har det varit omöjligt att inte hänga med alls i vad som skett under de olympiska spelen i Paris. Och lite patriot är man ju trots allt – det är klart att det är roligt när det går bra för Sverige i olika sportevenemang. Vissa sporter kan jag trots allt titta på om Sverige är med, även sommarsporter. Hade Sverige spelat i fotbollen, hade jag kunnat tänka mig att se Sveriges matcher till exempel. Men nu var Sverige inte med i fotbollsturneringen och då är den för mig totalt ointressant.
Sen har det ju gått bra för Sverige i vissa sporter – som bordtennis och simning – och det är självklart roligt, det tycker även jag som är mer eller mindre ointresserad av sport. Men jag tycker inte att det är så roligt att jag sitter klistrad framför TV:n och försöker följa vad som sker i arenorna. Dock har jag en tendens att ha P4 påslaget på radion, både i bilen och hemma – och det är ju just i den kanalen alla sportevenemang sänds. Och visst, jag kan välja en annan kanal, men jag gillar P4 även om det är sport där. Jag tycker om nyhetssändningarna, trafikrapporterna och musiken. Så jag står ut med sporten, lyssnar med ett halvt öra och hänger med en liten aning i vad som sker i OS.

Däremot ser jag faktiskt fram emot vinter-OS, för vintersporter tycker jag är desto roligare att följa. Jag brukar se hockey och skidåkning i samband med vinter-OS, båda delarna sporter där det kan bli en del medaljer för Sverige. Och dessutom sporter som det är lite fart i, där det faktiskt händer någonting – till skillnad från många andra sporter. Jämför till exempel hockey och fotboll, det är två vitt skilda sporter på många sätt. Dels brukar det kunna gå riktigt bra för Sverige i hockeyn och dels händer det saker oerhört fort – det kan vända från en stund till annan, ett lag kan ligga under med flera mål men på några få minuter vända matchen till ledning. Till skillnad från fotboll, där Sverige dels inte är särskilt duktiga men där det heller inte händer särskilt mycket under en match. En fotbollsmatch kan luta mållös, vilket ytterst sällan händer i hockey.
Nu kanske vi i alla fall kan återgå till ordinarie radiosändningar i P4, äntligen kanske man kan få höra de program som man är van vid när radion står på. Det ska faktiskt bli väldigt skönt om ni frågar mig. Sen är jag helt för att stora sportevenemang ska sändas i de kanaler som flest har tillgång till. Jag är helt för att OS sänds i Sveriges Radio – och SVT borde ha resurserna att köpa in rättigheterna att sända någonting som OS. Även om jag själv inte följer OS särskilt noggrant själv, så är det ett evenemang som många vill se – så då ska det också visas i SVT. Inte i Kanal 5 eller andra betalkanaler som inte alla har tillgång till. Det är ungefär som vissa VM, till exempel i fotboll och ishockey – även där finns det många som vill se spektaklet. Däremot behöver man kanske inte lägga pengar på att sända alla smala sporter, men större sportevenemang ska visas i SVT – det råder det inga tvivel om i min värld.

För 25 år sedan jobbade jag med en stor sportfanatiker. Min kollega älskade sport så till den milda grad att han till och med tog semester under sommar-OS för att kunna se hela spelet. Den sommar vi jobbade ihop var det OS i Sydney, så de flesta tävlingarna sändes när det var natt här hemma i Sverige. Men min kollega tog vanemässigt semester under OS och satt uppe under nätterna för att se direktsändningarna ifrån spelen – sedan sov han bort dagarna och gick bara ut när pilsnern tog slut. Okej, det där med pilsnern kanske var en överdrift, men uppe på nätterna föra att titta på sport var han för att sedan sova bort dagarna. En sådan semester kan jag inte riktigt förstå – och jag har viss förståelse för att han fortfarande var ungkarl trots att han då var en bra bit över 40. Jag har inte träffat honom sedan dess, så om han fortfarande tar semester utifrån olika sportevenemang vet jag inte. Å andra sidan är han förmodligen pensionär vid det här laget och behöver inte bekymra sig om att planera sina arbetstider utifrån sitt sportintresse.
Däremot tror jag inte att han är ensam att ha ett sådant gediget sportintresse, det finns säkerligen många som gör på liknande vis. Själv har jag inte några intressen av den digniteten att jag skulle ta ledigt i flera veckor och totalt vända på dygnet för att se direktsändningarna på TV. Jag ser gärna hockey-VM liksom hockeyn i vinter-OS, men jag är definitivt inte så intresserad att jag skulle offra snålt förvärvade semesterdagar för att se turneringen. Än mindre skulle jag sitta uppe på nätterna för att se matcherna. Men alla är vi olika och tur är väl det. Somliga är så sportintresserade att de tar semester för att följa OS och andra tävlingar, sedan har vi sådana som jag som följer det riktigt halvhjärtat via radion.

Men igår avslutades i alla fall OS för denna gång och tillvaron kan återgå till det normala igen, oavsett huruvida vi följer spektaklet eller ej. Jag tycker förstås att det är roligt med de medaljer vi fått, det är alltid roligt med svenska framgångar – men jag nöjer mig att lite halvhjärtat följa det hela på radio när tiden så medger. Jag sitter inte klistrad vare sig vid radion eller TV:n för att följa tävlingarna. Kanske hade jag sett invigningen om jag inte skulle upp tidigt morgonen efter, men det är nog också allt jag kunnat tänka mig att se av hela spektaklet. Och kanske hade jag – som sagt – sett fotbollen om Sverige varit med där och spelat. Men det är också allt.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa