Jaha, så blev det som jag hoppades på – jag är antagen till fortsättningskursen i ryska till våren. Villkoret är att jag klarar den kommande tentan som ska skrivas om ett par veckor. Det är väl något jag – med risk för att låta kaxig – mer eller mindre räknar med att jag gör. Om inte annat när det i januari är dags för omtenta räknar jag med att klara tentan. Jag har givit mig fasen på att jag ska klara den, så att jag är behörig till kommande fortsättningskurs.
Så parallellt med mitt heltidsjobb och drivandet av firman, har jag nu äran att fortsätta traggla ryska verb och rysk grammatik. Jo, jag ser faktiskt fram emot det och tycker att det ska bli kul att fortsätta plugg. Även om det emellanåt är tufft att hinna med, men man vänjer sig på något vis vid ett högt tempo och att ha mycket att göra. Och det är också skillnad när man gör något man tycker är roligt och när något är ett krav eller ett måste.
Sen har jag ju som sagt haft väldigt mycket gratis under den gångna terminen. Jag har känt igen oerhört mycket från när jag läste ryka förra gången, även om det är drygt 26 år sedan. Den gångna terminen har mest varit repetition för att friska upp minnet sedan jag läste språket sist. Jag inbillar mig att jag kommer få lägga avsevärt mycket mer på tid på studierna under den kommande terminen än vad jag behövt göra den här höstterminen.

Man får ju verkligen inse vad väl förspänt vi har det i Sverige, där högskolestudier är gratis och man får en bra utbildning utan att det koster någonting. Det gör att man har goda förutsättningar att bli väldigt välutbildad om man bor i Sverige och har lite läshuvud. Den här gången väljer jag att inte ta några studielån heller, så ryskan får jag verkligen helt gratis. Själv skulle jag kunna spendera oerhört mycket mer tid i skolbänken än vad jag gjort genom åren. Sex år har jag pluggat än så länge och har totalt 210 högskolepoäng än så länge. Fler ska det dessutom bli, då jag hoppas på att det med tiden blir en kandidat i ryska. Om jag kommer mäkta med att plugga så pass många år vid sidan av arbetet under så många år som krävs återstår att se. Men målsättningen är i alla fall sådan och jag hoppas att jag med tiden kommer prata skaplig ryska.
Sen ska man ju – för att kunna plocka ut en kandidat – ha högskolepoäng även i ytterligare ett ämne och det återstår att se vilket ämne det ska bli. Jag har ett par olika alternativ och får med tiden se vad det blir. Tanken är att antingen fräscha upp spanskan och plocka ut en kandidat i ryska och spanska. Men jag funderar även på att plugga beteendevetenskap när jag är klar med ryskan. Det är trots allt några år kvar innan jag är klar med ryskan, så jag har tid på mig att bestämma mig.
Sen kanske det inte är färdigpluggat när jag har min kandidat, utan det kanske blir fler högskolepoäng med tiden. Allt återstår att se, det beror på tid, ork och energi. Så länge jag är kvar på det jobb jag har nu, är det inga stora problem att orka plugga vid sidan av, men det är inte säkert att jag är kvar här livet ut. Sådant vet man inte med live, det kan ta sina vändningar med tiden som man inte planerat.

Allt har ju sina för- och nackdelar, så enkelt är det ju. Men den stora fördelen med jobb jag nu har, är just möjligheten att till att ha en fungerande fritid utanför jobbet. Jag har inte bara möjligheten att plugga vid sidan av jobbet utan har även möjligheten att ägna mig åt mitt lilla företag. Det är inte alltid man har det så förspänt på ett jobb. Det hade inte funkat om jag jobbade kontorstider, jag har försökt den kombon och kan säga att det inte fungerar. Har man kontorstider, är det jobb som gäller inte så mycket annat under veckorna – och helgerna går åt till allt man inte hinner under veckorna.
Jag tänker att det kanske inte var så konstigt att jag brände ut mig när jag gjorde ett tappert försök att jobba kontorstider och samtidigt driva mitt företag. Det är en matematik som är svår att få ihop, dygnet har bara 24 timmar hur mycket man än försöker pussla. Jag gick även en fotokurs på halvfart, vilket givetvis också tog mycket tid och energi. Jag är sådan som helt måste jobba någon form av oregelbundna arbetstider för att få tiden att gå ihop, kontorstider funkar inte för min del. Och jag trivs verkligen med oregelbundna arbetstider, även om jag är villig att skriva under på att det finns vissa nackdelar. Det är klart man inte jublar över att jobba storhelger och helst är hemma på lördagskvällarna. Men – som sagt – allt har sina för- och nackdelar.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: