Det kvittar hur mycket du pluggar – materialet du fått kommer ändå inte på tentan!

Under den gångna veckan har de första ”riktiga” förberedelserna inför höstens studier tagit vid och jag har nu skapat ett användarkonto på skolans intranät för att få tillgång till mejl och andra funktioner för att kunna påbörja min studier. Det som nu återstår är att registrera mig för kurserna, vilket kan göras från och med två veckor innan kursstart – vilket är den andra september. Så jag får vänta ett par veckor till innan jag kan registrera mig. Registrerar jag mig inte för kurserna, förlorar jag min plats – och den risken vill jag förstås inte ta. När nu möjligheten finns, vill jag gå de här kurserna och utöka allmänbildningen litegrann. Jag har arbetstider och en tillvaro som ger möjlighet till att studera och därför tänker jag passa på att göra det. Eftersom jag inte får mer CSN, är det lika bra att passa på när arbetstiderna tillåter att man studerar. Jag skulle ledigt kunna studera hur mycket som helst, men där sätter ekonomin käppar i hjulen och det går inte att plugga på heltid så mycket som jag egentligen skulle vilja göra.
Men nu börjar man inse att det trots allt snart är dags att börja plugga igen och det känns både lite pirrigt men – framförallt – oerhört spännande. Om en månad drar terminen igång och det ska framförallt bli oerhört kul att börja plugga igen – även om jag inser att det kommer bli tufft att hinna och orka både plugga, jobba och sköta firman. Även för mig finns det bara 24 timmar på dygnet och sju dagar i veckan – tid som ska räcka till allt detta. Sen skulle man givetvis önska att det fanns mer tid att disponera, men så väl förspänt har man det tyvärr inte.

Både kurserna görs på distans, vilket jag själv kan tycka är lite på gott och ont. Det positiva är förstås att man kan genomföra kurserna oavsett var man befinner sig i världen. Inga tillfällen i kursen kräver fysisk närvaro på plats på skolan, utan allt sköts via internet. Det gäller såväl föreläsningar som tentor och läxförhör. Nackdelen – kan jag tycka – är att man inte får samma kontakt med sina klasskompisar, utan det blir lite ensamt på något vis. Det är distansarbete, man får inte det sociala samspelet med andra människor på det vis som i alla fall jag tycker är roligt – och dessutom behöver. Jag minns hur det var under pandemin, då hade jag en kontorstjänst och mer eller mindre tvingades till hemarbete under flera månaders tid. Och jag tyckte det var fruktansvärt jobbigt och trist. Nu är det förstås inte samma sak som att plugga på distans, jag kommer ha mitt jobb som görs på plats i Södertälje liksom firman där jag går på filminspelningar och därmed träffar jag andra människor mer eller mindre på daglig basis.
Men det hade på sätt och vis varit roligare med åtminstone vissa fysiska träffar för att komma i kontakt med klasskompisarna på ett helt annat vis än nu. Jag gick en distansutbildning i foto för några år sedan och där hade vi två träffar per termin på skolan, vilket var oerhört roligt. Man lärde på ett helt annat sätt känna sina klasskompisar och vi fick en helt annan kontakt, trots att utbildningen i övrigt var på distans. Men självklart är det på det stora hela positivt att man idag kan utbilda sig på distans och allt man behöver är en dator med internetuppkoppling. Allt fler utbildningar ges på distans och det är ju otroligt positivt. Det gör det lättare för oss som vill utbilda oss inom olika områden att faktiskt kunna göra det. Man behöver inte flytta till den ort där utbildningen ges, vilket är fantastiskt. Det möjliggör just sådana lösningar som jag tagit mig an denna termin, att jobba deltid i Stockholm och samtidigt plugga i Dalarna – fast jag fysiskt inte kommer vara på plats i Dalarna.

Så är min almanacka fullklottrad med aktiviteter nu i augusti, så kommer den vara än mer fullklottrad från och med andra september med föreläsningar, tentor, läxor och inlämningsuppgifter. Jag har pluggat på högskola tidigare och vet exakt vad som krävs av mig som student – och det är ganska höga krav för att kunna tillgodogöra sig en utbildning. Men det är samtidigt fantastiskt roligt att studera och jag står fast vid att jag skulle kunna göra det heltid i åratal om inte ekonomin satt käppar i hjulen för något sådant. Nu får jag nöja mig med att plugga på deltid samtidigt som jag jobbar för att få in pengar. Och jag är väldigt exalterad över att det förmodligen faktiskt kommer gå att fungera på det viset. Jag vet med mig att det kommer bli lite hektiskt under terminens första veckor, men så länge jag tycker att det hela är roligt så tror jag också att jag kommer få det att fungera. Jag har ett jobb som jag tycker är fantastiskt roligt och jag tycker det är roligt att studera, så så länge jag känner på det viset kommer jag också tycka att det är värt att det tar mycket tid och ork.
Sen vet jag inte hur länge jag kommer att ha möjlighet till en sådan här lösning, så det är lika bra att passa på medan det faktiskt (förhoppningsvis) fungerar. Med tiden kommer jag förmodligen börja jobba heltid igen – och då är frågan om jag kommer ha tid och ork till att plugga, även om det är på halvfart. Nu passar jag på medan möjligheten ges och jag har arbetstider som möjliggör studier på halvfart. Sen får vi se hur långt jag kommer med studierna i ryska, förhoppningen är förstås att så småningom kunna prata hjälplig ryska, att kunna göra mig förstådd på detta vackra men ganska svåra språk.

Ett problem jag kan se är förstås att det nu gått två år sedan jag senast pluggade ryska och att jag tyvärr glömt ganska mycket av det vi då läste – inte minst alla grammatiska regler och undantag åt höger och vänster. För det är mycket grammatik att hålla koll på ryska språket och det är lätt att glömma när man inte underhåller sina kunskaper. Jag har på gott och ont inte lagt särskilt mycket tid på att underhålla kunskaperna, vilket jag kanske får ångra kommande höst när det blir fortsättning på den kurs jag har gått höstterminen 2022. Dock har jag mycket av utbildningsmaterialet kvar och ska nog försöka repetera litegrann innan terminen drar igång i början av september.
Sen tänker jag att en hel del kanske också repeteras under kommande kurs, att vissa saker kommer tillbaka inom grammatiken – som är den del jag känner mig mest osäker på. Ordförrådet är dock inte heller det bästa, men å andra sidan har jag ”bara” läst 15 poäng ryska än så länge och då kan man ju inte förvänta sig särskilt bra ordförråd heller.