Liberalerna samarbetar med SD

I helgen vann Nyamko Sabuni på Liberalernas partiråd. Med röstsiffrorna 59-31 segrade linjen att partiet ska verka för en borgerlig statsminister, även om SD:s stöd krävs för ett maktskifte. (Källa: DN) Beslutet har lett till att flera medlemmar och politiker lämnat partiet med omedelbar verkan. Och jag förstår dem som lämnar, det skulle även jag ha gjort i ett sådant läge. Inte minst om man tillhör ett parti som ideologiskt står långt ifrån SD. Liberalerna ligger väl närmare SD än mina politiska åsikter, men det är ändå två partier som står ganska långt ifrån varandra.
Personligen hade jag hoppats på att fler partier även fortsättningsvis skulle ta avstånd från SD, som trots allt är ett rasistiskt parti med rötter i nazismen. Moderaterna och Kristdemokraterna har redan öppnat för samarbeten med SD, trots att man tidigare tagit avstånd från dem helt och hållet. Och nu går även Liberalerna samma väg.
Många gapar sig garanterat hesa om demokrati och att man måste lyssna på väljarna och inte stänga ute ett parti. Själv hävdar jag bestämt att det ingår i demokratin att varje parti själv avgör vilka andra partier man vill samarbeta och söka stöd hos. Bara för att ett parti är invalt i riksdagen, innebär detta inte per automatik att alla andra partier vill samarbeta med dem. Hade SD däremot inte fått de mandat de blivit tilldelade genom valet, då hade det varit odemokratiskt. Att sedan alla partier inte vill samarbeta med varandra ingår i det politiska spelet. Det är inte alla partier som vill samarbeta med Vänsterpartiet heller, men de står inte och gapar sig hesa om att de lämnas utanför.

Själv tycker jag att det är osmakligt att ta stöd av ett parti som Sverigedemokraterna. Det är klart att de inte kommer finna sig i att vara stödhjul åt andra partier, de vill vara mycket mer än så. Och med tanke på vilken politik de faktiskt står för, förstår jag inte att något parti med någon som helst form av självaktning alls vill ha med dem att göra. Här nedanför hittar ni ett utdrag ur SD:s partiprogram från 90-talet, när Jimmie Åkesson var med i SDU. Ingen kan få mig att tro att särskilt mycket har hänt sedan den tiden, mer än skinnskallarna kammat till sig och börjat klä sig i kostym.
Det är alltså det här partiet som de flesta högerpartierna kan tänka sig att ta stöd av för att få makten efter valet 2022. Ett parti som för bara ett par decennier sedan var uttalat nazistiskt – och fortfarande inte kunnat tvätta bort sin bruna historia. Kan vara något att tänka på när vi går till val nästa år!