När litteraturen är som bäst tycker vi att vi plötsligt minns något viktigt som vi vetat men glömt

Årets andra vecka, vi är två veckor in på år 2026 och nu kan man äntligen börja finna sig tillrätta med det nya året. Det är 2026 och jag tror inte riktigt att det sjunkit in hos mig än så länge, men sakta men säkert börjar man inse att det faktiskt är ett nytt år. Jag har jobbat på i princip som vanligt sedan nyårshelgen och på så vis är det nya året rätt likt det gamla. Det som dock inte påminner särskilt mycket om tidigare år, är att jag gått och blivit lite lätt förkyld – det är ytterst sällan jag blir sjuk, så det känns tämligen ovant. Än så länge är det inte så illa att jag behövt stanna hemma från jobbet, men jag väntar bara på den dag jag är så dålig att jag inte klarar av att gå till jobbet. För min del har förkylningar tyvärr en tendens att utvecklas till lunginflammationer, vilket är sådär måttligt roligt att få. Senast det hände, var jag bort cirka en månad från jobbet och tillbringade bland annat 12 timmar på akuten för att få rätt hjälp. Sedan dess har jag vaccinerat mig mot lunginflammation och risken borde därmed vara avsevärt lägre att jag råkar på detta otyg – men man vet ju aldrig. Än så länge är det i alla fall bara en lätt förkylning med lite hosta och halsont, så det kan ju hända att det inte blir mer än så. Jag har inte alls någon lust att behöva vara hemma från jobbet, så nu håller jag alla tummar jag har för att det inte ska bryta ut.
För inte alltför många år sedan hade man blivit totalt vettskrämd över en liten förkylning med tanke på pandemin. Men idag är det inte fullt lika läskigt att få en liten förkylning, utan vågar till och med berätta för sin omgivning att man inte mår riktigt bra. Nu har jag ingen feber vad jag kunnat känna, jag är inte ens snuvig – så det är förmodligen inte covid jag råkat ut för, åtminstone inte som det känns just nu. Men jag kör min vanliga huskur mot förkylningar och kör på mycket vätska och sömn. Eller rättare sagt så mycket sömn jag hinner med mellan arbetspassen. Så länge man jobbar heltid, är det inte helt lätt att få den vila man kanske egentligen skulle behöva om man är lite förkyld.

Det har annars varit en tämligen händelserik vecka, då jag jobbat mycket och haft fullt upp med jobb och annat som behöver göras i vardagen. I torsdags var jag till sjukgymnasten för att få ett träningsprogram inför den stundande träningen för att försöka gå ner i vikt. Det blev mest genomgång av olika saker och jag fick även träning på recept, som man ju kan få nuförtiden. Receptet ger vissa rabatter, bland annat på Friskis och Svettis – där jag har funderingar på att börja träna igen. Om det går att få rabatt på det årskort jag tänkte köpa vet jag inte, men det går förstås att ta reda på. Samtidigt har man 20 procents rabatt på årskort redan nu, så det går förstås att nyttja det erbjudandet också. Nu ska jag avvakta att min förkylning går över och att sprickorna i mina fötter verkligen läker ordentligt, sedan ska jag ta mig till Friskis och köpa årskort föer årets friskvårdsbidrag. Självklart är det inget som hindrar att jag köper årskortet men väntar tills jag känner mig redo med att börja träna.
Jag har under de senaste veckorna försökt leva efter de råd jag fick från dietisten för ett antal veckor sedan. Det var i början av december jag var där, det vill säga ganska precis en månad sedan. På det stora hela har de gått bra, men om det givit några större avtryck på vågen vet jag inte. Jag försöker äte frukost, lunch och middag, tänka på vad jag äter och i vilka mängder. Men när jag väger mig, verkar jag till och ha gått upp något kilo i vikt – vilker ju inte direkt var tanken med den nya dieten. Enligt dietisten äter jag dock i normala fall för lite, vilket gör att kroppen går in i ”svältmode” och istället börjar lagra på näringesämnen, fetter och så vidare istället för att göra sig av med dem. Äter jag istället lite oftare, så återgår kroppen till ett mer normalt läge, där kroppen inte lagrar en massa saker kring midjan eller andra mindre lämpliga ställen. Så är det i alla fall enligt dietisten. Till veckan har jag en ny tid hos dietisten då detta ska följas upp och då ska jag ta upp att dessa rekomendationer inte verkar fungera,.

I fredags var det dags att vara barnvakt åt minsta syskonbarnet på 3,5 år och det var fullt ös hela dagen. Vi började dagenb med att äta våfflor till frukost, vilket brukar vara favoriten när han är hos oss. Så blev det en vända till pulkabacken, eftersom vi har så mycket snö här i Stockholm – så det gäller ju att passa på medan tillfälle ges. På vägen hem köpte vi thaimat till lunch, eftersom han är extremt förtjust i vårrullar, ris och nudlar. Efter att ha ätit blev det lite vila innan det tog vid med mer lek i form av kurragömma och sen glass till mellanmål (självklart får man sådant mellanmål som syskonbarn till mig 😁). Jag får erkänna att man blir ganska slutkörd efter en hel dg med småbarn hemma, jag däckade tidigt på fredagskvällen och sov som en stock tills väckarklockan ringde på morgonen och det var dags att bege sig till jobbet.
Jobbhelgen har i sin tur varit lagom lugn att ta sig igenom. Det har varken varit stressigt eller så lugnt att det blivit långtråkigt. Arbetsbelastningen akn variera ganska kraftigt både arbetspass emellan, men också under ett arbetspass. Man kan få en rivstart på arbetspasset och sedan tvärdör det hela – liksom det omvända. Och det är väl en del av charmen med jobbet, att inte riktigt veta hur ett arbetspass kommer att se ut.

Nu tar snart en ny vecka vid och imorgon har jag första inbokade filminspelningen på mycket länge. Det ska verkligen bli roligt att komma igång med lite inspelningar igen efter en period av totalt stiltje på den fronten. Produktionsbolagen har så sakteliga börjat höra av sig igen med förfrågningar om olika inspelningar.Det blir något av ett jobbigt vändpass, eftersom jag slutar 22:00 ikväll och ska vara på plats i Gamla stan klockan 06:30 imorgon. Men det får helt enkelt gå jag får åka hem och sova ett par timmar sedan – för tanken är att jag ska jobba extra på natten i Södertälje sedan. Så det blir en rivstart på veckan med tidig morgon och en vaknatt på det, men jag har själv åtagit mig det hela, så jag får sonika skylla mig själv. Samtidigt är det roliga saker jag har framför mig, så det är inte så att jag grämer mig för det hela. Visst äer det jobbigt med sömnbrist, men är det ensaka dygn så funkar det trots allt. Sedan jobbar jag ganska så intensivt under veckan, men avslutar med ledig helg då jag är bortbjuden på födelsedagsfest på lördagskvällen. Vilket förstås ska bli hur kul som helst.
Under veckan ska jag komma ihåg att registrera mig för min psykologikurs, som sedan börjar den 19/1. Registreringen öppnar en vecka innan kursstart så det gäller att komma ihåg allting som ska göras innan dess. Jag har än så länge inte lyckats komma över vilken litteratur jag behöver köpa eller vad i övrigt som behöver göras. Så där har jag lite pyssel att ägna mig åt under den kommande veckan. Men även det känns som förberedelser som roliga att ta tag i, jag älskar nämligen att plugga och ser verkligen fram emot kursstarten. Sen hoppas jag bara – som jag tidigare varit inne på – att det inte blir för tufft att kombinera dessa studier med att samtidigt jobba. Men det värsta som kan hända är trots allt att jag hoppar av studierna om jag tycker att det blir för påfrestande.