Om TV är en barnvakt – då är internet en berusad bibliotekarie som inte kan hålla tyst

Som bloggare tycks man förväntas att ständigt att åsikter om saker och ting, att man alltid ska tycka något om allt. Visst har jag åsikter om det mesta, som jag tror att alla har mer eller mindre. Men jag bloggar inte om allt, utan vissa saker behåller jag för mig själv. Andra saker bloggar jag om, men kanske lindar in lite för att inte provocera alltför mycket. Många provoceras av att folk har en annan åsikt än de själva om saker och ting och kan komma med riktiga påhopp bara för att de inte håller med om det jag bloggar om. Andra gånger kommer mejl och kommentarer om varför jag inte bloggar om vissa större saker som har hänt i omvärlden. Min reaktion brukar då vara att skaffa då en egen blogg om det är så viktigt att man som bloggare uppmärksammar precis allt som händer och rapporteras om. För visst har jag åsikter om mycket som händer – men det behöver inte betyda att jag nödvändigtvis knåpar ihop ett blogginlägg om det. Jag minns så väl när Uppdrag Granskning rapporterade om våldsamma högerextremister för ett antal år sedan. Inslaget ledde till att jag blev upprörd över att folk tar till våld för att få ut sina åsikter, vilket ju inte torde gynna någon. Inlägget publicerade jag bara timmar efter att reportaget sändes på TV – och fick blixtsnabbt en rad reaktioner på inlägget. De flesta höll med mig, men andra ifrågasatte om jag skulle tycka samma sak om det var vänsterextremister som tog till våld. Veckan efter sände Uppdrag Granskning ett reportage just om våldsamma vänsterextremister och jag fick då ett mejl från en följare av min blogg som undrade varför jag inte skrev ett inlägg om det också – när jag hade så många åsikter om högerextremisterna. Grejen var dock att jag visst skrev ett inlägg i ämnet, men det tog aningen länge tid efter TV-programmet innan det inlägget kom ut. Vilket ”förstås” retade upp den här följaren så till den milda grad att han var tvungen att mejla mig.
Det kan vara något av ett stressmoment som bloggare att man förväntas tycka något om allt, att man förväntas skriva något i olika frågor när det händer saker i ens omvärld. Jag har policyn att skriva om just det jag känner för, det är inte alltid jag kommenterar vad som sker runtomkring oss. Tidigare var jag tämligen politisk på bloggen och kommenterade ofta vad som skedde – både om det rörde politik och när det rörde andra större händelser. Men numera håller jag mig mer till min lilla bubbla. Ibland kan det dock kännas som att det inte händer så mycket i vardagen att det är värt att fylla en blogg. Så det är inte alltid helt lätt att få till inlägg, även om jag oftast lyckas. Ibland sitter jag och scrollar igenom tidningar och andra bloggar i febrilt sökande efter något att blogga om – andra gånger väller inspirationen ut genom öronen och jag har fullt upp att hålla fingrarna i styr och måste göra avvägningar kring vad jag ska ha med i olika inlägg. Jag får dela upp vissa saker på flera inlägg för att inläggen inte ska bli för långa. Andra gånger får jag verkligen tänka till för att fylla vissa inlägg. Men på sistone har jag i alla fall inte haft några problem att fylla inlägg, utan har skrivit en lång rad inlägg som jag fördaterat. Just nu ligger en lång rad inlägg och väntar på att publiceras när det blir deras tur.

Det är dock skönt att fördateringsfunktionen finns, så att man inte behöver logga in och publicera inlägg manuellt. När jag började blogga för snart 20 år sedan fanns inte den funktionen, utan jag var tvungen att manuellt publicera varje inlägg. Först efter några år kom funktionen att kunna fördatera inlägg och det kom som en skänk från ovan. Det gjorde tillvaron som bloggare oerhört mycket enklare och jag kunde plötsligt skriva ett stort antal inlägg och schemalägga när det är dags att publicera dem. Då låg min blogg hos blogg.se men med tiden har jag flyttat bloggen, som nu ligger på WordPress, men även här finns finessen med fördatering – bland väldigt mycket annat förstås. Och jag tror att de flesta bloggverktyg av idag har funktionen med fördatering. Så jag passar oftast på att blogga när jag är ledig och lägger upp inlägg som sedan automatiskt publiceras när jag lagt in att ska publiceras.
Och jag trivs fantastiskt bra som bloggare hos WordPress, även om det kostar lite mer än många andra bloggverktyg. Man har bra översyn över bloggandet och en lång rad funktioner som gör tillvaron fantastiskt enkel och behaglig som bloggare. Förra plattformen jag använde var bra på många sätt, men det var rent hopplöst att få en översyn över de kommentarer man fick på inläggen. Jag fick ingen notis eller någonting liknande om att kommentarer kommit, utan de passerade bara tyst förbi. Ville jag veta vad folk kommenterade, fick jag manuellt gå in på varje inlägg och scrolla ner till slutet av inlägget för att hitta eventuella kommentarer. Något som kanske funkar om man inte har så många inlägg på bloggen – men min blogg består numera av nästan 2.000 inlägg – så försök gå igenom dem varje dag för att se om du eventuellt fått en kommentar någonstans! 😂 Numera får jag upp notiser direkt när jag loggar in om en kommentar kommit på något inlägg och jag kan sedan svara på kommentaren direkt på plattformen om jag så vill. Dessutom gallrar WordPress effektivt bort all spam som kommer till alla oss som bloggar, det är inte bara i mejlen detta otyg dyker upp utan även i kommentarsfältet på en blogg. Ibland går igenom den spam som gallrats bort bara för att säkerställa att inga vanliga kommentarer gallrats bort – och det är hundratals spamkommentarer som kommer. Listan över oönskade kommentarer är oändligt lång och det är ganska tröttsamt att med jämna mellanrum gå igenom den. Men det behöver göras, så att kommentarer inte gallras bort i onödan.

Man tycker ju att det finns massor att blogga om med tanke på hur mycket som händer runtom i världen – och det är givetvis sant. Man kan ständigt hitta stoff till inlägg bara man följer nyheterna ordentligt genom TV och tidningar. Dock känner jag att jag vill fylla ett lite längre inlägg än bara något stycke, vilket man kanske inte alltid lyckas med kring alla ämnen. Men jag blandar hejvilt när det gäller ämnen, både när det kommer till vad som sker i världen och vad som händer i min egna – ibland lite torftiga – tillvaro. Sen behöver man visserligen inte bara behandla ett ämne i samma inlägg, utan man kan förstås skriva om flera saker – och så gör jag många gånger när jag skriver lite längre inlägg. Men det ska då förstås vara ämnen som på olika sätt passar ihop, att det går att kombinera ämnena på ett bra sätt – annars blir inlägget gärna lite spretigt och svårläst. Så jag är lite petig när det kommer till vad jag skriver om, vilka ämnen jag väljer att ta upp när jag bloggar – bara för att jag har en åsikt om något så är det inte säkert att jag bloggar om det. Och bara för att jag har en åsikt om våldsamma högerextremister så behöver det inte betyda att jag bloggar om våldsamma vänsterextremister – även om jag har åsikter om dem. Nu blev det blogginlägg med båda infallsvinklarna, men det behöver inte bli så. Och det är ytterst sällan jag skriver inlägg ”på beställning”, när någon tycker att jag ska skriva något i ett visst ämne. Tycker du det är så viktigt med inlägg i vissa frågor – skaffa då en egen blogg, jag lovar att det inte är särskilt svårt! Sen kan du se till att det verkligen finns inlägg om just de ämnen du själv tycker att det är viktigt att det skrivs om.
Jag skulle kunna vara långt mycket mer politisk än vad jag är på bloggen med tanke på att jag har så fantastiskt många åsikter om vår nuvarande högerregering. Det är ingen hemlighet att jag hellre hade sett andra partier vid makten och att jag inte håller med den nuvarande regeringen i särskilt många frågor. Jag skulle därmed kunna kommentera väldigt mycket av det som händer i den svenska politiken i dessa dagar. Men jag har valt att inte vara så politisk eller överlag kommentera särskilt mycket av det som sker i omvärlden. Istället handlar bloggen om mig och min vardag och det får man stå ut med som läsare – är det inte intressant behöver man inte läsa det jag skriver. 😊 Jag hoppas dock att det är tillräckligt intressant för ni läsare ska komma tillbaka åtminstone ibland och läsa vad som läggs ut på min blogg. Men som jag varit inne på tidigare – man är aldrig helt eldig som bloggare, utan jag fiskar ständigt efter nya ämnen att skriva om. Jag läser tidningarna varje morgon, tittar på TV-nyheterna om kvällarna och läser en uppsjö av andra bloggar för att på så vis få inspiration till något att skriva om. Och hittills har jag lyckats fylla bloggen ganska så bra på det viset – inte minst de senaste knappa två åren, då jag faktisk lagt ut minst ett blogginlägg per dag varje dag.