Visar: 11 - 20 av 55 RESULTAT
Dagbok

Sommartid och livet är lätt!

Nu börjar det sakta bli nedräkning på allvar, om två veckor har jag semester. Det kommer bli välbehövligt, säga vad man vill. Jag är van vid en i perioder hektisk tillvaro med högt tempo, sena kvällar och tidiga morgnar. Så jag brukar kunna bli lite rastlös framåt slutet av semestern och så smått vilja återgå till en ”vanlig vardag” igen. Det är alltid oerhört skönt när semestern kommer, men faktiskt också väldigt skönt när vardagen kommer tillbaka och man kan komma tillbaka till rutinerna igen.

Dagbok Eget företag Film

Bättre att svälta i frihet än att vara en fet slav

Så var det det där med livspusslet ni vet, att få vardagen att gå ihop. Jag har faktiskt svårt att förstå hur man får det gå ihop när man har barn, husdjur och annat som ska hinnas med. För vår del har vi fullt upp med att få vardagen att fungera när vi är tå vuxna utan barn eller djur. Jag ska villig erkänna att jag jobbar långt mer än heltid, det har jag gjort sedan flera år sedan jag startade min firma för några år sedan. Men jag har gjort mig smått beroende av den extra inkomst som företaget inbringar, så det skulle vara svårt att sluta med den bisysslan. Ibland krockar det rejält och det blir ett pusslande för att tillvaron ska gå ihop. Man har haft ett fantastiskt tålamod mig på planeringen, dit jag ofta ringt och mejlat för att flytta på arbetspass när det inte går ihop med allt annat jag vill hinna med.

Dagbok

Semester är den bästa terapin

Ni vet hur det är när man varit ledig en längre tid och ska börja jobba igen. Hur vilsen man känner sig, hur svårt det är att komma ihåg vad man faktiskt ska göra. Lite så känns det för mig just nu. Jag har knappt jobbat alls i juni, men imorgon bitti är det dags. Nu ska jag jobba sex dagar i rad, vilket är ovanligt mycket – i normala fall gör vi sällan fem dagar i rad. Men nu har jag gjort en del passbyten, vilket gjort att mitt schema inte riktigt ser ut som det gjorde från början. Så nu får jag ta igen tidigare lediga dagar, men det gör å andra sidan inte särskilt mycket; jag har ju trots allt få vara ledig mer än jag skulle ha varit i normala fall på sistone.

Dagbok

Att planera är att föra in framtiden i nuet så att du kan göra något åt den nu

Jag tillhör släktet som måste skriva upp precis allt för att komma ihåg det. Min ständiga följeslagare är min filofax, där jag har halva mitt liv – och jag går i princip aldrig hemifrån utan den. Jag skriver bokstavligen upp allt i den och skulle knappt klara mig en dag utan den. Vissa veckor är extremt fullklottrade, medan andra är desto tommare. Och jag vägrar att gå över till en elektronisk variant i mobiltelefonen, som jag vet att många nyttjar nuförtiden. Jag tycker helt enkelt inte att jag får den överblick jag vill ha om jag har alla mina anteckningar i mobilen.

Dagbok

Vardagen knackar återigen på dörren efter att man blivit bortskämd ett par dagar

Så är vi hemkomna från Trosa efter att ha haft ett par fantastiska dagar i denna pittoreska stad och på det rätt kända stadshotellet. Allt var ju en del i sambons födelsedagsfirande och jag hade bokat in oss som en överraskning. Allt hon visste när vi satte oss i bilen, var att vi skulle bo på hotell någonstans i Sverige – men mer än så hade jag inte berättat. Hon fick i måndags – på sin födelsedag – instruktioner för vad som skulle packas med och framåt eftermiddagen bar det av söderut ifrån Stockholm. Och allteftersom vi närmade oss, började hon sakta ana vart vi var på väg – men det var först när vi parkerade på stadshotellets parkering som hon till fullo förstod vart det var vi skulle.

Dagbok

Lugnet före stormen

Dessa dagar har lugnet inte riktigt velat infinna sig på skärgårdsön, åtminstone inte på det vis som det brukar göra. Jag har haft en del att göra och fått hålla igång – och somliga dagar har jag till och med fått ställa väckarklockan på morgonen. Igår var en lång dag till exempel, jag var tvungen att åka hem till Stockholm i ett ärende. Strax efter sju på morgonen lämnade jag och jycken Rönnskär för att åka mot huvudstaden en sväng och var tillbaka vid åttatiden på kvällen. Både jag och hunden var supertrötta på kvällen och stupade i säng strax efter tio.

Dagbok Musik Resa

Mäktig konsert med Rammstein

Igår var det så dags för Rammstein på Ullevi och det var minst sagt en upplevelse. Det är alldeles för sällan jag går på konserter med stora världsartister, det insåg jag igår kväll. Konserter går jag på emellanåt, men det är sällan det blir stora artister. Rammstein levde verkligen upp till mina förväntningar när det kommer till spektakulära shower. Vi hade fått platser en bra bit ifrån scenen, men det gjorde ingenting i det här sammanhanget. Vi fick istället en helhetsbild som man knappast hade fått om man suttit eller stått nära scenen.
Jag brukar faktiskt föredra sittplats på konserter numera, ståplats brukar bli lite jobbigt för gubben. Vi hade sittplats uppe på läktaren, vilket passade oss perfekt. Vi hade lagom avstånd till scenen och kunde känna värmen från all pyroteknik. Efter torsdagens konsert utgick varningar om volymen under konserten, men ingen av oss tyckte att volymen var särskilt farlig. Det var högljutt, men inte för högljutt – precis som det ska vara på hårdrockskonserter.

Dagbok

Vardagspusslet 2.0

Så är vardagen igång igen och jag har jobbat mitt första pass efter semestern. Tre timmar per pass är trots allt ganska överkomligt att jobba och jag får passa på att ”njuta” så länge min sjukskrivning varar trots allt. Det är just nu lätt att kombinera jobbet med en välfungerande fritid och kunna hitta på lite annat mellan passen. Till veckan ska jag se till att komma igång med träningen igen och det passar ganska bra in i mitt nuvarande schema att just träna på dagen innan man ska iväg och arbeta på kvällen. Jag har legat på latsidan vad gäller träningen de senaste veckorna, så jag behöver verkligen komma igång igen. Sommartid brukar det bli lite si och så med träningen, så det är inget nytt direkt. Och det brukar märkas på kondisen när man är tillbaka på gymmet, jag brukar inte orka lika mycket efter sommaruppehållet som jag gör under våren. Men förhoppningsvis kommer konditionen tillbaka ganska fort igen.

Dagbok

Åter till vardagen

Så är jag hemma igen efter ytterligare några avslappnande dagar i stugan. Och imorgon börjar vardagen igen med arbete några timmar på kvällen. Det känns konstigt och ovant att återgå till vardagen igen, jag har liksom knappt varit i kontakt med arbetslivet på flera månader. Ja, bortsett från de få dagar jag jobbade innan semestern vill säga. Jag var sjukskriven från januari till juni, hade sedan några lediga dagar innan jag gjorde fem arbetspass för att sedan gå på semester. Fem dagar har jag jobbat på sex månader – dessutom bara tre timmar per arbetspass, eftersom jag fortfarande är sjukskriven på 75%.
Jag kommer fortsätta jobba deltid ett tag till, åtminstone sedan jag gjort min magnetröntgen i mitten av augusti. Eftermiddagen den 16 augusti är det dags för nästa magnetröntgen för att säkerställa att jag inte har några nya cellförändringar i nacken. Denna gång känner jag mig trots allt ganska lugn kring den kommande undersökningen. Förra gången var jag rätt nervös, inte minst inför det uppföljande läkarbesöket efter min röntgen. Men denna gång känns det trots allt helt okej.

Dagbok

Rapport från lugnet

Det känns som att jag gjorde helt rätt att åka tillbaka till skäret, även om det bara blir några få heldagar den här gången. Sent söndag eftermiddag kom jag ut och i övermorgon är det dags att åka hem igen, så det blev något av en blixtvisit denna gång. Men det känns skönt att faktiskt suga på karamellen så där lite extra och passa på att vara här så mycket som möjligt. Framförallt med tanke på att jag inte kommer att hinna ut nånting under augusti. Det kommer bli först i början av september jag har möjlighet att åka hit igen, vilket känns lite konstigt när det är så pass långt kvar av sommaren trots allt. Oftast brukar jag ha sen semester, helst i augusti, så det känns ovant att börja jobba i slutet av juli.