Under ett läsår har jag haft förmånen att heltid ägna mig åt mitt skrivande. Det har verkligen känts som en enorm förmån att under ett helt läsår kunna ägna sig åt något som brinner så mycket för och samtidigt ”få” (det är trots allt ett lån till största delen, som med tiden ska betalas tillbaka – därav citationstecknen) pengar från CSN för att kunna göra det. Jag har drillats i att skriva, lära mig både det ena och det andra om litteratur liksom att ge och få respons på texter. Det har blivit mycket skrivande och jag känner att jag utvecklats i mitt skrivande, inte minst har jag blivit mer noggrann med mina texter innan jag lämnar dem ifrån mig. Tidigare har jag slarvat mycket när det kommer till exempelvis korrekturläsning, inte minst när det kommer till mina blogginlägg. Numera kan ett blogginlägg ta flera dagar att färdigställa eftersom jag går igenom dem gång på gång innan de publiceras. Ibland missar jag förstås – fortfarande – vissa stavfel och syftningsfel, men inläggen innehåller långt mer färre fel idag än innan jag gick Skrivarlinjen.
När det kommer till bloggen, har jag lärt mig att inte skriva inlägg i affekt när man är upprörd över något. Istället knåpar jag ihop ett inlägg, som jag sedan korrekturläser i lugn och ro några gånger innan det slutligen publiceras. Det har varit gånger då jag skrivit ihop inlägg i all hast, men som i slutändan innehållit en del stavfel och syftningsfel vilket lett till att somliga blogginlägg misstolkats totalt av många läsare.
