allkonstnarenSå är ett avstamp i livet avklarat. Igår avklarades sista dagen på skolan och jag har fått mitt examensbevis i handen. Det har varit ett konstigt år ur pandemisynpunkt med mycket studier via Zoom från hemmaplan. Men det har också varit otroligt lärorikt, spännande, intensivt och utmanande. Det gångna läsåret har gått extremt fort och det känns bokstavligen som att det var igår det hela började och vi var nya på skolan. Jag minns fortfarande de första, trevande dagarna på skolan innan vi i klassen börjat känna varandra och man kommit in i rutinen att börja plugga igen.
Jag har utmanats i mitt skrivande och mitt skapande av texter, jag har utvecklats enormt i mitt skrivande under det gångna året och har ett helt annat skapande än när jag påbörjade utbildningen på Skrivarakademin för några månader sedan. Det har blivit många timmar framför datorn, febrilt skrivande på texter, inlämningsuppgifter, slutuppgifter och manus. Lika många timmar har jag lagt på att plöja igenom mängder av litteratur för att få en inblick i genrer, kännedom om författare och en inblick i litteratur i stort. Det har blivit många sena kvällar, många helger som offrats för att ligga i fas med det tempo som utbildningen har hållit.
Det känns konstigt och ovant att inte återvända till den lilla bubbla som klassen och utbildningen utgjort på måndag. Nu avslutar jag ett kapitel i livet och påbörjar ett annat. Det har varit en fantastisk klass att gå i, med bra och respektfull stämning där alla fått komma till tals och alla respekterats.
Men jag har i många bemärkelser inspirerats att fortsätta skriva, att fortsätta skapa texter och manus. Jag har inte haft den tid jag hoppats på att arbeta särskilt mycket med mitt romanmanus under det gångna året. Men nu hoppas jag ha tiden och energin att fortsätta arbetet med det och i slutändan ha ett färdigt manus att skicka in till förlag. Jag har under det gångna året inspirerats till fullo att faktiskt fortsätta med mitt skrivande och peppad att satsa på det. Om jag en dag kommer att bli publicerad vet jag givetvis inte, men om jag inte försöker kommer jag jag absolut inte att bli det.
Nu byter jag jobb och hoppas att mina nya arbetstider kommer ge mig möjligheten att ägna mig åt mitt skrivande. Det har varit svårt att kombinera kontorstider med att också ha tid och ork att skriva särskilt mycket, men nu hoppas jag på att kunna lägga mer energi på mitt skrivande. Jag kommer ha regelbundna långledigheter, som till stor del kommer ägnas åt att färdigställa det manus jag arbetat på de senaste åren.
Det är få som läst det material jag hittills producerat, fram tills jag började på skrivarlinjen i höstas. Nu har jag under utbildningens gång fått mycket värdefull respons på det jag skrivit och många inputs för det fortsatta skrivandet. Så nu gäller det att få in all inspiration i det fortsatta skrivandet för att en dag bli klar med manuset.
Som ni märker, är jag rätt lyrisk över det gångna årets studier. Det har verkligen varit otroligt givande och även om jag ibland svurit över det höga tempot, ångrar jag inte för en sekund att jag hoppade på utbildningen när jag fick antagningsbeskedet förra sommaren. Nu ser jag fram emot en tillvaro med en fritid utanför jobbet som är mer givande än den fritid jag kunnat ha med kontorstider. Jag ser verkligen fram emot att ha lite längre ledigheter, att ha ett arbete som ger en den fritid som enligt mig själv är meningsfull. En fritid som ger möjligheten att göra sådant jag brinner för. Förutom skrivandet, kommer jag ha större möjligheter att ägna mig åt de filminspelningar jag brukar delta vid. Jag kommer helt enkelt kunna vara lite mer kreativ än jag kunnat vara under den gångna tiden.
Och det är alltid roligt med variation i vardagen, att kunna ges möjligheten att prova på nya saker. Som nu, med nytt jobb, nya kolleger och arbetstider.
