Din tankesmedja i etern
Jag hade egentligen börjat fila på ett annat blogginlägg till idag, men inser att jag får tänka om och fortsätta på temat från igår. Gårdagens inlägg handlade om min minst sagt tvivelaktiga uppsägning från Trafikverket häromdagen och det var ett inlägg som fått större genomslag och spridning än jag ens vågat hoppas på. I skrivande …
Man får nog erkänna att detta är en höst då det inte är helt lätt att klä sig när man ska iväg på morgnarna. Det är kyliga morgnar och kvällar medan det är nästintill högsommarvärme på dagarna. Det är ofta jag småhuttrar när jag går till tunnelbanan på morgonen, medan jag är genomblöt av svett …
Den senaste veckan har jag känt mig som en tvättäkta student, trots att jag varit på jobbet på dagarna. På dagtid har jag undervisats i konststycket att bli trafikledare och på eftermiddagar och kvällar har det varit ryska och rysk kulturhistoria som gällt. Jag har inte hunnit hem mellan jobbet och föreläsningarna som hålls på eftermiddagarna, utan istället sett till att ha min dator med mig och satt mig på ett fik för att vara med på föreläsningarna via Skype. Som tur är, finns ett litet fik runt hörnet från jobbet, där jag kunnat sätta mig för att spara lite tid. Jag har inte haft tiden att ta mig någon längre sträcka mellan jobbet och föreläsningarna, utan fått utnyttja varje liten sekund.
Jag kan bli så trött på folk som inte lägger manken till för att sköta sitt jobb ordentligt. I vårt hus har hissen krånglat en del på sistone och den har felanmälts flera gånger. Och jag är tämligen säker på att hyresvärden Stockholmshem gör vad de kan för att ordning på hissen. Så det är liksom inte är skon klämmer egentligen. Utan snarare hur exempelvis tidningsbudet sköter sitt jobb de gånger hissen stått stilla.
Jag är verkligen glad att jag inte längre bor längs någon av pendeltågslinjerna, utan sedan många år håller mig inom tunnelbanenätet. Däremot jobbar jag längs en av pendeltågslinjerna så jag drabbas ändå av de ständigt strulet med pendeltågen som rått de senaste veckorna. Och det börjar minst sagt gå mig på nerverna att inte veta om tågen går som de ska när man ska till eller från jobbet. Varje gång får jag gå in i SL:s app och kolla vilket tåg jag kan ta för att inte bli sen. Och det omvända när jag ska hem, för att slippa stå i kylan och vänta på ett tåg som kanske inte dyker upp. Inte minst på helgmorgnarna är det extra gissel, eftersom tågen går glest som det är enligt tidtabellen. Ställer man därtill in en massa tåg blir det extra besvärligt och man kan få vänta en bra stund om man precis missar ett tåg.
För en gångs skull känns det inte helt motigt att semestern snart är över. Visst att jag föredragit att vara ledig hela sommaren, det tänker jag inte sticka under stol med en endaste gång. Men den förmånen är det få som har, det är bara att erkänna – jag får vänta tills jag går i pension innan jag kan vara helt långledig oavsett tid på året. Istället börjar nu min nya anställning ta form och jag har fått mitt första schema. Om allt går som det ska, börjar jag min nya anställning den första juli och kommer gå dubbel några dagar innan jag påbörjar mitt eget schema och arbetar på egen hand.
Igår åkte jag till Trafikverkets kontor i Solna för att tömma mitt skåp. Jag har hunnit samla på en del bråte i skåpet under de få år jag varit på Trafikverket och tömningen tog lite mer tid än jag tror att jag räknat med. Allt arbetsmaterial liksom jobbdator och jobbtelefon skulle returneras på ett ställe, min kommunikationsradio på ett annat. Sen fyllde jag en hel påse med saker som kunde slängas.
Så har jag hunnit göra lite över en månad på Trafikverket med kontorstider och hela paketet. Det är fortfarande väldigt ovant att vara uppe tidigt varje morgon och ha måndag till fredag uppbokad varje dag. Efter 20 år som skiftarbetare sitter det liksom i ryggmärgen att ha minst en vardag ledig varje vecka, att oftast inte behöva vara uppe tidigt mer än 3-4 dagar i sträck – men framförallt att slippa trängas med alla andra, utan att kunna välja att åka till stan när det är som minst folk i farten.