allkonstnarenJag kan bli så trött på folk som inte lägger manken till för att sköta sitt jobb ordentligt. I vårt hus har hissen krånglat en del på sistone och den har felanmälts flera gånger. Och jag är tämligen säker på att hyresvärden Stockholmshem gör vad de kan för att ordning på hissen. Så det är liksom inte är skon klämmer egentligen. Utan snarare hur exempelvis tidningsbudet sköter sitt jobb de gånger hissen stått stilla.
Vi prenumererar på flera morgontidningar och inte minst på helgerna är det en rejält bunt tidningar som hamnar i brevinkastet. Då kommer nämligen DN, SvD, Di och Dagens ETC. Och det är liksom en lördagsritual att få läsa igenom denna lunta tidningar, inte minst när man är ledig på helgerna. Men de gånger hissen stått stilla, då har tidningsbudet inte orkat komma upp till oss på femte våningen med tidningarna. Istället har de lämnats i en blöt hög i porten. Detta trots att det givetvis även finns trappor man kan ta.
Jag har själv jobbat både som tidningsbud och brevbärare och vet frustrationen när hissen inte funkar i ett hus med många våningar. Men det tillhör jobbet att man då helt enkelt får ta trapporna, även om det naturligtvis inte är särskilt roligt. Det är klart man inte jublar om man måste ta trapporna till femte våningen för att dela ut några tidningar, men det är liksom så jobbet ser ut.
Självklart har jag kontaktat både respektive tidning liksom distributionsföretaget Premo för att uttrycka mitt missnöje med att jag inte får tidningarna levererade i brevlådan, så som jag trots allt betalar för att de ska levereras. Något svar har ännu inte kommit, men jag hoppas att man tar tidningsbudet i örat och talar vad vederbörandes jobb trots allt går ut på. Jag har som brevbärare och tidningsbud varit med om trasiga hissar i tolvvåningshus. Det är verkligen inte roligt att ta trapporna i det läget, men vad ska man göra? Det är bara att bita i det sura äpplet och börja springa. Lite träning har man inte dött av.
Så sakteliga har det börjat ta form med studierna och jag har börjat skriva ut det material som behövs inför uppropen och de första föreläsningarna. Det är en hel del text att plöja igenom så det kommer bli tufft att hinna med vid sidan av jobbet – men jag är bestämd att ge det hela ett försök i alla fall. Funkar det inte, så får jag avbryta, svårare än så är det trots allt inte.
Men rysk idé- och kulturhistoria verkar vara en otroligt intressant kurs som helst och jag ser verkligen fram emot kursen. Det ska bli kul att förkovra sig i rysk kultur, något som jag fascinerats av väldigt länge och gärna vill lära mig mer om. Även ryskan ska bli intressant, men där vet jag givetvis mer om vad kursen går ut på, nämligen att jag förhoppningsvis så småningom ska kunna prata lite ryska. Så den kursen är lite mer förutsägbar om man säger så. 😉
Men det känns kul att vara igång igen med studierna och att vara tillbaka i livet som student, även om det numera är på deltid. Jag har pluggat väldigt mycket genom åren och listan över utbildningar jag gått är lång vid det här laget. Målsättningen är trots allt att den ska bli ännu längre, för jag älskar verkligen att förkovra mig i nya kunskaper.
Nu har jag gjort sista passet på Securitas och på måndag påbörjar jag min anställning på Trafikverket. Det känns förstås oerhört kul och spännande att påbörja en ny anställning med allt vad det innebär. Men också lite konstigt att lämna tillvaron inom bevakningsbranschen, som varit min vardag de senaste två åren. Helt kommer jag dock inte lämna den tillvaron bakom mig, utan har gjort dealen att jag kommer jobba lite extra som skyddsvakt även framledes. Jag känner att det vore bra med en liten sidoinkomst åtminstone för en tid framöver, så det passar ganska bra att jobba lite extra emellanåt. Och fördelen med att jobba extra, är att jag själv kan bestämma antalet pass och helt enkelt tacka nej till pass om jag känner att det blir för mycket.
Jag har samlat på mig ett antal krediter på sistone som jag nu tänkt att jag ska bli av med. Det är inga jättestora summor det rör sig om, men det underlättar med en extrainkomst för att helt enkelt bli av med dem lite fortare. Vi har dessutom haft en hel del stora utgifter på sistone med flytt och sjukskrivningar, vilket tärt en hel del på sparkontot – så nu kanske ekonomin äntligen kommer på fötter igen om jag ser till att tjäna lite extra varje månad. Dessutom kommer jag gå upp lite i lön i och med min anställning på Trafikverket, vilket ju inte gör ont. Så det kommer se bättre ut ekonomiskt framöver vilket är väldigt skönt.
Det är verkligen luttrande att åka pendeltåg i Stockholm, tålamodet testas verkligen mer eller mindre varenda gång. Det är faktiskt så att det till sist blir lite komiskt, man orkar inte längre bli irriterad utan det ligger närmare till hands att bara skratta. Det är spårfel, hala spår, signalfel, växelfel, olyckshändelser, obehöriga i spårområdet – och så vidare, och så vidare. Det mest komiska var häromdagen då jag jobbade natt. Första kvällen var det kraftiga förseningar i pendeltågstrafiken, som ledde till att jag tvingades ta taxi från centralen för att komma i tid till jobbet. När jag sedan åkte hem på morgonen, var det en olyckshändelse som gjorde att tågen plötsligt började vända i Farsta strand vilket gjorde att jag fick byta till tunnelbana redan där för att kunna ta mig hem. På kvällen när jag återigen skulle åka samma sträcka, var det återigen förseningar och denna gång på grund av spårfel. Det var slutligen så illa att jag inte orkade bli irriterad, utan mer eller mindre bara stod och skrattade åt det hela. Någonstans känns det som att vi kan flyga till månen, men det där med att få tågen att gå i tid är tydligen en total omöjlighet.
Sen är det givetvis så att allt inte är SL:s eller Trafikverkets fel. Olyckor kan inträffa, att folk springer i spårområdet kan man inte belasta SL eller Trafikverket för och så vidare. Men alla spårfel, signalfel, växelfel och så vidare som uppstår – kan man skylla på eftersatt underhåll och konstiga prioriteringar? Kan Trafikverket åtminstone delvis belastas för att man inte underhållit järnvägen ordentligt? Visserligen är det delvis politiska beslut, men det är ändå Trafikverket som är ansvarig myndighet.
Från och med måndag kommer jag inte behöva åka pendeltåg när jag ska till jobbet, då är det bara tunnelbana som gäller – vilket ska bli otroligt skönt. Tunnelbanan kan man oftast lita på, det är ytterst sällan det är något större strul när man åker med den. Dessutom kommer jag ha mycket kortare resor till jobbet, vilket givetvis inte gör ont. Jag kommer ha resor på en knapp halvtimme från dörr till dörr, vilket med stockholmska mått mätt är väldigt bra.
