Visar: 21 - 29 av 29 RESULTAT
Dagbok

Vardagspusslet 2.0

Så är vardagen igång igen och jag har jobbat mitt första pass efter semestern. Tre timmar per pass är trots allt ganska överkomligt att jobba och jag får passa på att ”njuta” så länge min sjukskrivning varar trots allt. Det är just nu lätt att kombinera jobbet med en välfungerande fritid och kunna hitta på lite annat mellan passen. Till veckan ska jag se till att komma igång med träningen igen och det passar ganska bra in i mitt nuvarande schema att just träna på dagen innan man ska iväg och arbeta på kvällen. Jag har legat på latsidan vad gäller träningen de senaste veckorna, så jag behöver verkligen komma igång igen. Sommartid brukar det bli lite si och så med träningen, så det är inget nytt direkt. Och det brukar märkas på kondisen när man är tillbaka på gymmet, jag brukar inte orka lika mycket efter sommaruppehållet som jag gör under våren. Men förhoppningsvis kommer konditionen tillbaka ganska fort igen.

Dagbok

Åter till vardagen

Så är jag hemma igen efter ytterligare några avslappnande dagar i stugan. Och imorgon börjar vardagen igen med arbete några timmar på kvällen. Det känns konstigt och ovant att återgå till vardagen igen, jag har liksom knappt varit i kontakt med arbetslivet på flera månader. Ja, bortsett från de få dagar jag jobbade innan semestern vill säga. Jag var sjukskriven från januari till juni, hade sedan några lediga dagar innan jag gjorde fem arbetspass för att sedan gå på semester. Fem dagar har jag jobbat på sex månader – dessutom bara tre timmar per arbetspass, eftersom jag fortfarande är sjukskriven på 75%.
Jag kommer fortsätta jobba deltid ett tag till, åtminstone sedan jag gjort min magnetröntgen i mitten av augusti. Eftermiddagen den 16 augusti är det dags för nästa magnetröntgen för att säkerställa att jag inte har några nya cellförändringar i nacken. Denna gång känner jag mig trots allt ganska lugn kring den kommande undersökningen. Förra gången var jag rätt nervös, inte minst inför det uppföljande läkarbesöket efter min röntgen. Men denna gång känns det trots allt helt okej.

Dagbok

Jag har inte tid att vara sjukskriven

Under eftermiddagen har jag suttit och planerat våren 2022. Någonstans börjar jag inse att jag inte riktigt har tid att vara sjukskriven på heltid, jag har alldeles för många olika projekt att stå i. 😃 De börjar dra ihop sig för övningar och utbildningar genom hemvärnet och lite andra saker framåt vårkanten, vilket sätter vissa käppar i hjulen för min sjukskrivning. Det allra mesta är ändå så pass sent rent tidsmässigt att det inte är några problem med sjukskrivningen – så länge den inte blir förlängd.
Nu har jag lagt tid på att boka biljetter och hyrbilar för de saker jag vet datum för redan. Det kommer bli en dyr vår och försommar ur flera aspekter, det är väl bara tur att jag får ersättning får en del av mina resekostnader.
Jag brukar föredra att ha en rätt fulltecknad kalender och tycker om en tillvaro där det händer lite grejer. En vanlig vardagstrall är liksom inte riktigt min grej om man säger så, utan jag vill att det händer saker lite här och där. Det var bland annat därför jag en gång i tiden gick med i Hemvärnet, för att få lite variation i tillvaron.

Dagbok Kampen mot cancer

En lugn vecka 11

Så är det söndag och och vi kan lägga ytterligare en vecka till handlingarna. Jag har känt mig allt piggare ju mer tiden gått och börjar nu sakta känna mig redo att börja jobba igen om en vecka. De senaste nätterna har jag återgått till sova mer normala antal timmar och vaknat i bra tid då jag känt mig utvilad. Just sömnen har annars varit en av de biverkningar jag känt av mest under och efter behandlingen. Jag har haft ett enormt sömnbehov och sovit tio till tolv timmar per natt. Nu är jag tillbaka på mer normala åtta till nio timmar per natt och känner mig fullt utvilad när jag vaknar på morgnarna.
Jag tyckte till en början att det kändes mycket att ha så många veckors sjukskrivning efter avslutad behandling, men det har faktiskt behövts. Jag har varit jättetrött och haft en glupande aptit när det kommer till mat. Jag är i vanliga fall rätt stor i maten, men den gångna tiden har det varit värre än någonsin. Jag har ätit omåttliga mängder mat, vilket väl inte är jättebra för midjemåttet.

Dagbok Statist

Allt har ett slut

En hektiskt period börjar lida mot sitt slut och det är med blandade känslor jag snart går tillbaka till en mer normal tillvaro där jag ”bara” jobbar heltid och ingenting annat. Under några veckor har jag agerat återkommande statist i en TV-produktion på mer eller mindre heltid. Utöver det har jag jobbat vissa pass på jobbet också, även om jag tagit ledigt en del dagar för att kunna vara med som statist. Det har varit långa dagar och vissa dygn har jag bokstavligen bara varit hem, ätit lite och sovit några timmar innan det varit dags för nästa inspelningsdag.
Men det har också varit fruktansvärt roligt att på heltid få ägna sig åt att filma och agera framför kameran. Jag är på något som mitt esse när kameran går igång och det är tagning. Dagarna har sprungit iväg och det har varit många skratt både mellan och under tagningarna.
Det har varit lite ovant att vara tillbaka till att jobba dagtid under en period, men samtidigt också skönt att faktiskt vara hemma på kvällarna och få sova i sin egen säng om nätterna. Till skillnad från när jag jobbar som vanligt och sover under dagarna istället.

Dagbok Statist

Business as usual

Jag är ibland lite för duktig på att åta mig saker och ständigt ha en fullspäckad kalender. Oftast trivs jag som allra bäst när det är lite happening i tillvaron. Jag har en tendens att börja känna av viss tristess när man bara åker mellan jobbet, hemmet och affären eller något hämtmatställe för att ordna middag. Jag har på sistone fått en hel del uppdrag på min firma och jobbat en bra bit över heltid. Det är inte utan att jag skulle behöva lite flera timmar än dygnets totalt 24. Men jag trixar med de timmar som står tillbuds och får det oftast att gå runt ändå.
Sen har jag inte lika fullspäckat schema som jag vet att somliga andra kan ha. Jag får min sju till åtta timmars sömn varje natt (ibland till och med mer) och har till exempel inga barn att ta hänsyn till. Det skulle vara en nästintill omöjlig ekvation att få ihop om jag hade småbarn som passas, skjutsas, hämtas och lämnas på olika håll. Sen har jag fördelen att jobba väldigt ”komprimerat” när jag väl jobbar. Jag kör 12-timmarspass och jobbar 4-5 dagar för att sedan vara ledig lika mycket. Och det är mycket tack vare mina arbetstider som jag kan ha den tillvaro jag har.

Dagbok

Åter till vardagen

Så är det dags, jullovet är oåterkalleligen över och imorgon drar vardagen igång igen. Nu gäller det att ställa om från semestermode till att återigen återgå till vardagen. Jag måste vänja mig av med att sjava runt i mjukiskläder en stor del av dagen, fördelar som sovmorgon och att själv kunna styra över sin tid.

Dagbok

Så börjar vardagen igen

Det är alltid lika motigt när vardagen drar igång igen. Men den här veckan – som varit min första arbetsvecka efter helgerna – har känts omänskligt lång och jobbig.
Efter att ha tagit i lite för mycket vad gäller jobb och att ha saker vid sidan av jobbet, har jag varit sjukskriven merparten av november och december med utmattningssymtom. Detta har förstås gjort att jag inte varit uppe före åtta i princip en enda morgon under de gångna två månaderna.

Dagbok

Vardagspusslet 2.0

Jag undrar ibland på fullaste allvar hur folk får tillvaron att gå ihop. Att jobba hela dagarna och dessutom hinna och orka med barn, fritidssysselsättningar, hemmet – ja, ni vet ju…
Här hemma är i vi totalt två vuxna, inga barn, inga husdjur och inte jättemånga fritidsaktiviteter. Vi bor i hyresrätt, en lägenhet på två rum och kök. Så inte mycket boende att sköta ens en gång.