Visar: 21 - 29 av 29 RESULTAT
Dagbok

Lyckliga gatan

Så har lugnet lagt sig över skäret. Under några dagar har vi varit många släktingar samlade i sommarstugan, vilket givetvis är jättekul men också lite rörigt. Det är inga stora ytor vi har att röra oss på här, så det blir gärna lite trångt. Men det är också riktigt bra att vi varit många, eftersom vi haft en hel del jobb som ska utföras. Panelen på en vägg ska bytas och en annan vägg ska målas om. Mycket har blivit gjort, men det är fortfarande en hel del kvar att göras. Nu har släktingarna åkt hem och det är bara jag och sambon kvar i stugan ytterligare några dagar innan det är det dags att åka hem och börja jobba igen.
Vi kommer fortsätta lägga panel på den dåliga väggen och hoppas hinna bli klara innan vi åker hem på fredag. Det är lite småkul att ha något att pyssla med på dagarna när man är här, annars har tiden en tendens att gå lite långsamt nr man är här en längre tid. Nu har vi fått lite snits på att lägga panelen och vet ungefär hur vi ska göra för att få brädorna på plats och få det rakt. Det var inte helt lätt till en början, men efter ett tag kom vi in i tänket och då gick det riktigt fort. Nu är det bara några få plankor kvar som ska på plats, sedan är knutar och fönsterfoder som ska upp också. När allt väl är på plats ska väggen målas ytterligare en gång.

Dunkla rum Internet

Lika mysigt som ett obemannat dårhus

Det är några år sedan jag senast hade anledning att vara medlem på någon internetdejtingssajt. Under ganska många år fram till 2016 var jag med på olika dejtingsajter och jag hann gå på en hel del dejter innan jag träffade rätt person. Så här i efterhand undrar jag varför jag inte gav upp för länge sedan under mina år som internetdejtare – liksom att jag ångrar att jag inte skrev ner historierna kring de knäppgökar jag råkade ut för. Jag vet att jag för några år sedan skrev ett långt blogginlägg om de värsta psykfallen jag dejtat, men inlägget har försvunnit i någon flytt mellan olika bloggportaler. Vilket är synd eftersom det så här i efterhand är något man kan skratta lite åt, faktiskt tycka är lite roliga minnen på något makabert sätt. Det är inte något av dessa psykfall som utsatt mig för misshandel eller liknande, utan de har mest varit knäppa i största allmänhet bara.
Några sticker dock ute lite extra och har en extra plats i mitt minne. Några personer som trots sitt beteende lärt mig saker om livet, om att vara lite uppmärksam på saker och att vara duktigare på att sätta gränser för vad jag själv tolererar. Jag skulle idag inte tolerera bråkdelen av vad jag gick med på då, för drygt åtta år sedan.

Resa

Det är svårt att vara miljövänlig när man reser

Medan jag pluggade i Kalmar, reste jag en hel del mellan Kalmar och Stockholm. Som fattig student tog man givetvis det färdmedel som var billigast, även om det innebar längre restid eller större miljöpåverkan, så enkelt var det. Tåget tog cirka fem timmar och man hade minst ett byte någonstans på vägen, oftast kostade tågresan runt en tusenlapp enkel väg – det vill säga ett par tusen tur och retur. Tog jag däremot flyget, kunde jag komma väsentligt mycket billigare undan – oftast fick jag en flygbiljett för bara några hundralappar. Och tjänade dessutom någon timme i restid, även om man räknade in tid för incheckning och väntan på bagage när man väl kom fram.
Billigast var det dock allt som oftast att åka buss, men det tog istället ganska många timmar eftersom bussen skulle stanna vid varenda mjölkpall på vägen. Minst sex timmar fick man räkna med om man åkte buss till Stockholm.

Dagbok

Semestermode

Några dagar har gått i sommarparadiset och sakta börjar man falla in i semestermodet på skäret. Vädret har inte varit fullt lika bra som dagarna kring midsommar, men har ändå varit helt okej med undantag för några regnskurar om kom i måndags. I övrigt har vi kunnat vara utomhus större delen av dagarna och solen har värmt riktigt bra. Jag har en tendens att bränna mig minst en gång per år, men i år har jag faktiskt klarat mig och inte blivit röd som en kräfta det varma vädret till trots. Och då har jag varit utomhus väldigt mycket sedan i midsomras, då sommarvädret slog till med full kraft.

Dagbok

Fulltecknad kalender ända in i kaklet

Häromdagen satt jag och gick igenom kalendern för att försöka se när jag har möjlighet att åka till stugan nästa gång efter semestern. Jag har i mitt schema en rad långledigheter inlagda och borde därmed inte ha några problem att hitta något lämpligt tillfälle att åka ut. Men det är bara att inse att kalendern är fulltecknad samtliga långledigheter framöver. Visserligen inte med bara tråkiga måsten, utan en hel del kul också. Det är konserter, kryssning och en del annat som är inplanerat, så jag ska väl inte direkt klaga egentligen.
Det är i princip bara en av långledigheterna som jag har ett tråkigt måste inplanerat – och det är en magnetröntgen i augusti. Den funderar jag faktiskt på att försöka boka om så att jag får en långledighet fri och kan ta en sväng till stugan, men det återstår att se om det är möjligt. Jag har skickat en förfrågan via 1177 om en ombokning, så vi får se vad de säger.

Alkohol

Man ska hålla på traditionerna

Enligt svensk alkoholkultur finns det kort sagt tre tillfällen då du är ursäktad att avstå alkohol. Det är om du är gravid, kör bil eller är nykter alkoholist. I övrigt är det inte riktigt socialt accepterat att helt avstå alkohol. Inte i bantningssyfte, inte för att du inte tycker om alkohol eller någon som helst annan anledning är socialt accepterad. Man anses snarare vara en tråkmåns eller nästan något av en alien om man avstår alkohol av någon annan anledning än dessa tre.
Och folk tar sig de mest konstiga friheter att fråga rent ut varför man avstår från att dricka alkohol. Jag brukar välja att avstå i perioder, av diverse olika anledningar. Just nu för att helt enkelt gå ner i vikt och ingen annan anledning. Men genom åren har jag under mina helnyktra perioder fått de mest konstiga frågor om mina alkoholvanor, om saker som folk faktiskt inte har med att göra. Bland annat har folk frågat rent ut om jag haft problem med alkoholen eftersom jag låter bli att dricka.

Dagbok

Highway to paradise

Så är vi tillbaka i stugan igen, vi stod helt enkelt inte ut med att vara kvar i stan i värmen. Från början hade vi planerat att åka tillbaka först måndag eller tisdag, men den tryckande värmen i stan gjorde att vi helt enkelt inte stod ut. Så i förmiddags satte vi oss i bilen och körde de 25 milen till Söderhamn och tog sedan båten ut till vår lilla paradisö. Det kändes som en riktig befrielse att lämna storstan bakom sig och bege sig ut till skärgården istället. Resan var riktigt behaglig med tanke på den eminenta AC:n i bilen och att sedan få sätta sig i en båt, där det fläktar skönt när man åker.
Är det något vi lärt oss den hårda vägen, så är det just att det är värt att betala några kronor extra för att få en bra hyrbil. Någon enstaka gång har vi nappat på extraerbjudanden när det kommer till hyrbilar och har då fått fallfärdiga skrotbilar, där varken AC eller radio fungerat tillfredsställande. Och just en fungerande AC vill man ha sommartid, inte minst när det är varma somrar som denna hittills har varit. Annars hade vi inte stått ut med tanke på hur många timmar vi spenderar i bilen under en semester.

Dagbok

Tropisk hetta och ytterligare ett orosmoln

Trots att jag knappt jobbat alls under våren och försommaren känns det oförskämt skönt att ha semester. Nu behöver jag inte tänka lika mycket på vad jag gör eller inte gör, utan kan hålla igång lite mer som vanligt trots allt. Under sjukskrivningen var jag livrädd att ta i för mycket och att kanske Försäkringskassan skulle få reda på det och dra in sjukpenningen – något som hade varit en total katastrof.
Hittills har vi i alla fall inte kunnat klaga på vädret under vår semester. Det har varit varmt och soligt dagarna igenom, nästan för varmt till och med. Ni vet så där tropiskt varmt och fuktigt som det brukar kunna vara nere vid Medelhavet och liknande breddgrader. Så det har varit riktigt påfrestande att vara i stan, man har liksom längtat efter att vara vid havet, där det oftast fläktar litegrann och är lite svalare. Vi har ju en badplats inte långt ifrån oss, men problemet är att det inte går att köra bil dit och det är tillräckligt långt för att man ska bli svettig igen när man promenerar hem.

Dunkla rum

Någon jag trodde var min vän

Det känns ibland som att jag väljer helt fel personer att bli mina vänner, jag har liksom en tendens att hitta vänner som senare helt bryter kontakten helt utan vidare anledning. Det har hänt flera gånger och man borde kanske kunna ana ett mönster någonstans, men det gör jag faktiskt inte.
Första händelsen var för flera år sedan, medan jag fortfarande kvar i min förortstvåa i Upplands Väsby. Jag umgicks då ganska flitigt med M – som vi kan kalla honom. Vi reste ihop, åkte på festivaler ihop, gick ut mycket tillsammans och så vidare – vi umgicks helt enkelt väldigt regelbundet och gjorde väldigt mycket ihop. Så en fredagseftermiddag ringde M och frågade om jag ville hitta på något samma kväll. Jag hade inget inplanerat och tackade ja. M skulle jobba och visste inte riktigt när han skulle komma ifrån jobbet, men vi kom överens om att han skulle höra av sig när han visste mer så skulle vi bestämma något.