Månad

augusti 2022

Hem 2022 augusti (Sida 2)
Visar: 11 - 20 av 24 RESULTAT
Dunkla rum Kampen mot cancer

Det går mig på nerverna

När jag opererade mig för snart åtta år sedan, fick jag beskedet att jag i värsta fall kunde få nervskador efter operationen. Det värsta som kunde hända, var att jag fick svåra nervskador och blev rullstolsbunden – och eftersom operationen skedde i nacken, kunde förlamningen vara från hakan och ner om det ville sig riktigt illa. Men det var verkligen worst case scenario, man gjorde bedömningen att risken för förlamning var väldigt liten. Och alternativet fanns liksom inte, att avstå från operation. Tumören som skulle bort satt illa till bland nerverna i ryggmärgskanalen i nacken och skulle börja slå ut viktiga kroppsfunktioner om den fick sitta kvar. Bland annat skulle andningen slås ut och det skulle förmodligen vara det första som skedde – med andra ord riskerade jag att kvävas till döds om tumören inte togs bort.

Dagbok

Jobbhelg och högsommarvärme

Så börjar denna jobbhelg att lida mot sitt slut. Jag har jobbat sedan i torsdags och även om jag bara jobbar några timmar per dag, så tar det på krafterna. Jag lägger ungefär lika mycket tid på att resa till och från jobbet som jag lägger på att vara där i dagsläget, så det känns lite konstigt på något vis. Drygt två timmar tar resan tur och retur till jobbet och tre timmar spenderar jag på jobbet innan det är dags att bege sig hemåt igen. Till en början kändes det lite ”onödigt” att lägga så mycket tid på resande till och från jobbet när jag ändå jobbar så pass lite som jag gör. Men nu börjar jag vänja mig och det känns trots allt helt okej.

Eget företag

Det där med att vara egenföretagare

Det är inte alltid helt lätt att vara egenföretagare, det är liksom en hel del att koll på. För att hålla nere på kostnaderna, har jag och min redovisningsbyrå till exempel gjort dealen att jag ska göra en del bokföring på egen hand. Givetvis med stöd från dem, eftersom det är de som kan det där med redovisning. Och även om jag inte har några uppdrag just nu på firman – i och med min sjukskrivning – så har jag fortfarande en hel del utgifter att hålla koll på. Räkningar ska betalas och kvitton på inköp ska redovisas, även om jag inte har några inkomster för tillfället.

Författarskap

Ett nytt kapitel i tillvaron

Jag har varit alldeles för slapp med mitt skrivande på sistone. Ambitionen när jag gick ut skrivarutbildningen för ett drygt år sedan, var ambitionen att färdigställa det bokmanus jag påbörjade för väldigt länge sedan. Jag har dessutom kommit ganska långt med mitt manus, jag skulle tippa på att jag kommit ungefär halvvägs – om inte längre. Så det är många timmars arbete som ligger bakom de hundratals sidor jag skrivit.
Men inspirationen har någonstans inte riktigt velat infinna sig och manuset har blivit liggande. Det skulle kännas jättetråkigt om det inte blev något av en grej jag lagt så jäkla mycket arbete på. Många valda delar har jag dessutom fått respons på under min skrivarutbildning, där vi varje vecka hade textsamtal. Dessa samtal byggde på att alla lämnade in texter som man sedan fick respons på av klasskamraterna. Mycket givande, då det är ytterst få som faktiskt läst mina texter. Oftast lämnade jag in texter från mitt bokmanus, eftersom jag gärna ville veta vad folk tyckte om det.

Tobak

En ful vana jag verkligen inte saknar

Jag betecknar mig inte som särskilt gammal, men kan minnas somliga saker från när jag var liten som gör att det känns som att man växte upp på stenåldern. Jag minns hur det blossades och röktes hejvilt i min omgivning, nästan alla vuxna jag kände rökte i någon utsträckning. Själv började jag röka när jag var 14 år och tyckte det var superballt med rökning. Det var liksom något alla gjorde och jag ville inte vara sämre. Hur mycket jag än hostade, lik förbaskat skulle jag lära mig att dra halsbloss – och hade väl någon konstig föreställning om att tjejerna tyckte jag var jätteball. Vilket de förmodligen inte gjorde, men det fattade ju inte jag.

TV, radio och public service

The holy ghost

På sistone har jag fastnat för Spökjägarna, som finns på streamingtjänsten Discovery. Serien handlar om ett gäng personer som åker runt till olika hu i Europa, hus som sägs vara hemsökta. Och det hela går ut på att fastställa om husen verkligen är hemsökta eller ej. Det de gör, är att de riggar en massa utrustning i de rum som sägs vara mest hemsökta – såsom kameror och ”energimätare” – för att sedan se om de kan fastställa att något finns i huset, som inte går att förklara.
För någon som inte tror på den här typen av fenomen kan nog serien framstå som lite larvig och töntig, men jag har verkligen fastnat för den! Jag kan inte låta bli att faktiskt tro att det finns saker vi inte kan förklara, att det finns saker vi inte helt kan uppfatta.
Det är inte mycket man lyckas fånga på bild i serien, det ska jag villigt erkänna. Mycket av det man fångar skulle kunna gå att förklara på ett eller annat sätt med korsdrag, dåligt byggda hus och så vidare. Men visst, man har fångat dörrar som rör sig på konstiga sätt, ljud som är svåra att förklara och så vidare. Den ”utrustning” man har med sig – som sägs mäta energier och liknande – vet jag inte om jag tror på särskilt mycket. Men andra saker som visas i serien har jag desto svårare att förklara.

Dagbok

Det gäller att vara alltmer prismedveten

Det pratas mycket om hur mycket priserna har gått upp på sistone, inte minst på somliga matvaror. För många som inte har så stora marginaler är det säkerligen kännbart när matpriserna går upp. Vi, som bara är två och dessutom med hyfsat okej inkomster, har det inte varit fullt lika kännbart att priserna gått upp. Vi har inte behövt ändra våra matvanor särskilt mycket, däremot är det klart att man blivit lite mer prismedveten på sistone. Man tittar mer på kilopriser, köper storpack och jämför olika märken. Jag vet ungefär vilka märken jag tycker är bra och vad jag kan tänka mig att köpa eller ej.
Så även om vi inte ändrat våra matvanor särskilt mycket, har vi som många andra börjat titta lite på priserna när vi handlar. Det blir mer storpack och vi letar mer på nätet efter billiga varor. Bland annat köper vi storpack med kaffe från ett ställe med lägre priser, från ett annat beställer vi bland annat ris.

Dagbok

Vissa vanor att ändra på

Jag tycker verkligen att det är exceptionellt tråkigt att laga mat när jag är ensam. Inte för att jag inte kan laga mat, utan för att det är tråkigt när man är ensam helt enkelt. Och då har jag ändå levt ensam till och från under ganska många år och lagat mat i princip varje dag. Men sen jag blivit sambo för ett antal år sedan, har jag helt kommit av mig när det gäller att laga mat när jag är ensam någon kväll. Istället blir det oftast hämtmat av något slag när jag är gräsänkling.
Och det funkar ju om man är ensam någon gång här och där, men här hemma går vi om varandra ganska mycket, vilket gör att det blir hämtmat lite väl ofta med tanke på vikt och ekonomi. Jag försöker att hålla mig ifrån pizza och hamburgare under veckorna, men det blir istället rejält tilltagna portioner av thai, sushi eller kinamat som det också finns utbud av nere i centrum.

Dagbok

Undantag och Stockholm Pride

Det är tråkigt att banta och ständigt tänka på vad som är bra för midjemåttet eller ej. Även om det givetvis är kul när det ger resultat och man märker att midjemåttet minskar och kläderna sitter allt bättre på kroppen. Någonstans är det ju förstås det jag strävar efter och det jag trots allt vill uppnå. Men jag saknar också mycket. Jag saknar att kunna ta en öl, jag saknar pizza och hamburgare – ja, väldigt stora delar av mitt gamla leverne. Det enda jag känner att jag inte har några större problem att hålla mig ifrån är sötsaker, det saknar jag inte särskilt mycket.
Det värsta är att jag vet att jag lätt kommer att glida tillbaka i gamla vanor om jag tummar för mycket på mina uppsatta ”levnadsregler”. Börjar jag frångå dem för mycket, är jag snart tillbaka i gamla spår igen. Och då går jag miste om allt jag kämpat med de sista veckorna, alla de kilon jag gått ner är inga svårigheter att gå upp igen på nolltid.

Dagbok

Den bästa träningen är den som faktiskt blir av

Tre gånger i veckan försöker jag ta mig iväg till gymmet, med en vilodag mellan varje pass. Oftast blir det måndag, onsdag och fredag som det bär iväg – och jag försöker verkligen hålla stenhårt på min tre träningspass i veckan. Även om jag en dag känner att jag har dålig dagsform, så försöker jag ta mig iväg för att prestera någonting på gymmet i alla fall. Det är lätt att känna sig nedslagen de dagar man av någon anledning inte lyckats prestera så mycket som man är van vid – åtminstone är det så för min del. Jag förväntar mig liksom på något vis att det ska gå bättre och bättre för varje träningspass, att formen och konditionen ska förbättras för varje gång. Men så är det givetvis inte alla gånger, det är många yttre faktorer som påverkar hur man presterar på gymmet. Hur man har ätit, sovit och vad man gjort innan man kommer till gymmet. Har jag gjort något annat fysiskt påfrestande, orkar jag helt enkelt inte lika mycket under träningspasset. Sen påverkas åtminstone jag själv av vädret, är det varmt och hög luftfuktighet blir det jobbigare att träna och prestera än om det är svalt och torrt.