Andra sprutan tagen

Jag har väldigt svårt att förstå de personer som är skeptiska till att ta vaccinationen mot covid-19. Det går liksom bortom mitt förstånd att man inte är villig att göra vad man kan för att vi ska få ner smittspridningen i samhället. Här gäller det inte bara att följa de restriktioner och rekommendationer som myndigheterna kommer med – som att hålla avstånd, använda munskydd och undvika sociala kontakter. Det gäller också att ta vaccinationen när erbjudandet kommer. Personligen har jag full tillit till att ett vaccin inte skulle godkännas om det vore rent hälsovådligt eller inte tillräckligt effektivt. Någonstans är det ju trots allt så att det ställs ganska höga krav på läkemedel och vad som helst släpps inte igenom för att användas inom sjukvården.
Men sådana argument tycks inte bita på antivaxxarna, som gärna gastar sig hesa om vi inte ska lita på myndigheterna och läkemedelsföretagen. Istället kommer man med egna, hemmasnickrade argument om olika konspirationsteorier som nästan gör en lite mörkrädd och skraj inför vart mänskligheten är på väg. Minns ni demonstrationerna som hölls i våras, både i Stockholm och andra delar av världen? Trots att man inte tillät folksamlingar på fler än åtta personer, samlades man till demonstrationer mot restriktionerna och den stundande vaccineringen. Själv undrar jag faktiskt hur står till på hjärnkontoret hos somliga när man är så verklighetsfrånvänd som dessa demonstranter trots allt är. Jag skulle nog våga hävda att man inte har särskilt mycket innanför pannbenet när man till och med hävdar – som somliga av demonstranterna gjorde – att det inte ens förekommer någon pandemi.

Nåja, nu har jag i alla fall dragit mitt strå till stacken och varit och tagit min andra dos av vaccinet. Så från och med idag kan jag beteckna mig som fullt vaccinerad mot covid-19. Efter första dosen var jag lite öm i vänster överarm – det var just där man stack mig – men kände i övrigt inte av några biverkningar överhuvudtaget. Jag håller nu tummarna att det går lika bra denna gång.
Och jag måste säga att jag är sjukt imponerad över den stora organisation man dragit igång för den massvaccination som pågår just nu. Min första spruta tog jag på Kistamässan, där man smällt upp ett stort antal bås med två personer i varje bås som hjälptes åt att vaccinera varje person som kom dit. På vägen in till mässan stod gott om folk som guidade alla rätt för att hela apparaten skulle flyta på så smidigt som möjligt. Man fick visa leg och guidades smidigt igenom de stora lokalerna för att slutligen få en spruta. Sen hade man gjort i ordning ett stort väntrum, där man fick sitta en stund efter att man fått sin spruta för att säkerställa att man inte fick någon reaktion på vaccinet.
Ett liknande scenario möttes jag av idag, när jag tog min andra spruta. Idag blev det inte Kistamässan jag åkte till, utan en kyrka mitt i Stockholm city. Men samma sak gällde som i mässlokalerna i Kista för snart två månader sedan. Mycket personal på plats och tydliga skyltar som visade vägen för att allt skulle flyta på så bra det bara gick. Och det var verkligen otroligt smidigt! Trots att det var mycket folk på plats som skulle vaccinera sig, tog hela proceduren inte många minuter. Jag var där knappt tio minuter innan min bokade tid, kom in fort och blev tilldelad ett bås dit jag skulle gå för att få sprutan. Snabbt och smidigt stack man mig och jag fick även denna gång sätta mig i ett väntrum i 15 minuter innan det var dags att bege sig därifrån.
Jag undrar verkligen hur mycket hela apparaten kring vaccination faktiskt kostar samhället?! Det måste vara rätt rejäla summor vi pratar om, med tanke på vilken organisation det är som man dragit igång.

Nu firar jag min vaccination genom att sätta mig i Kulturhusets fik för att ta en kaffe latte innan det är dags att bege sig till jobbet för första nattpasset av fyra denna vecka. Det finns inte riktigt tid att åka hem emellan, så det får bli ett par timmar på fiket istället. Men det gör mig ingenting, det är ganska skönt att sitta på ett fik och titta på alla människor som rör sig över Sergels torg i eftermiddagsrusningen. I den mån man kan kalla det eftermiddagsrusning i början av augusti, när så många fortfarande har semester – och vi dessutom har en pågående pandemi, som gör att folk i större utsträckning jobbar hemifrån.
Jag har till vis del återupptagit min vana att inte alltid sitta hemma och skriva, utan istället sätta mig på ett fik eller i en bar med datorn som sällskap. Det blir lite miljöombyte jämfört med att ”bara” sitta hemma vid skrivbordet. Jag har en favoritbar, där jag ibland sätter mig för att skriva – på ett hotell på Södermalm, där man har en väldigt mysig cocktailbar i anslutning till lobbyn. Det är en ganska lugn plats, där det inte blir särskilt ”stimmigt”, ens ganska sent på kvällen. Många hotellgäster går dit och tar en drink innan middagen, andra går dit för en afterwork. Dessutom har man anpassat baren just för att folk ska kunna sitta där och jobba. Man har eluttag vid de flesta av borden, vilket givetvis är rena drömmen om man har sin dator med sig.
Det är givetvis en lockande tanke att ta en drink för att fira vaccinationen, men med tanke på att jag ska jobba om bara några timmar, så är det förstås inte helt lämpligt. Så den där drinken får vänta till en annan gång helt enkelt.