Arbetslösheten är av livsviktig betydelse, speciellt för de arbetslösa

Sex jobb per månad ska jag söka för att vara Arbetsförmedlingen till lags. Det är en tämligen lätt kvot att fylla känns det som och jag har redan sökt långt fler än sex jobb denna månad. Handläggaren på Arbetsförmedlingen lät rätt positiv under mitt planeringssamtal i veckan – och även jag måste väl påstå att jag inte direkt är orolig för ifall jag får jobb eller ej. Det är nog mest en fråga om hur lång tid det tar egentligen. Än så länge har jag inte fått något besked vad gäller någon av de intervjuer jag varit på, men hoppas på att det snart kommer. Ju längre tiden går, ju större är ju tyvärr risken att man inte har gått vidare – det går inte att komma ifrån. Jag har inte riktigt koll på när de sista intervjuerna skulle hålla i respektive process, så det kan ju fortfarande finnas chans att beslutet inte är taget. Jag har varit med om besked alltifrån någon dag efter intervjun till att det tagit månader.
En av de potentiella arbetsgivarna har jag mejlat och frågat hur det går, men i skrivande stund inte fått något svar. Återstår att se vad de säger. Det är alltid svårt att veta hur ”på” man ska vara, hur ofta och tätt inpå man ska höra av sig efter en intervju. Självklart kan man höra av sig och fråga, det är väl i sig inget konstigt. Men sen finns det säkerligen en gräns då man istället upplevs som jobbig och kanske därför inte går vidare i processen. Jag hoppas dock att det upplevs som något positivt när man hör av sig och frågar, att det är ett bevis på att man är intresserad av den tjänst man sökt.

Just som arbetssökande, blir man lite mer angelägen om snabba puckar, om att besked kommer lite fortare. Åtminstone jag söker de jobb som dyker upp och man är behörig till, men vissa är mer lockande än andra jobb – så är det bara. Och då vill man förstås ha snabba besked så att man vet huruvida man går vidare eller ej. Sen måste man har förståelse för att det tar tid ibland, att det inte blir besked inom några dagar. Några av de jobb jag sökt är på statliga myndigheter och där vet man ju att det kan ta tid, att det är många hjul som ska mala innan beslut kan tas. Jag har upplevt att det går mycket fortare när man söker jobb hos privata företag, processerna där är ofta mycket snabbare än hos statliga myndigheter.
Så man får utrusta sig med en stor dos tålamod när man söker jobb, så är det bara. Man får ha visst tålamod när det kommer till att vänta på besked, inte minst när man söker jobb hos myndigheter. En annan intervju skulle jag få vänta till slutet av februari innan besked kommer – och man har lovat besked i oavsett hur det går i processen. Och just sådant uppskattas oerhört mycket, att få besked oavsett hur det går. Annars blir det så lätt att man går och väntar alldeles i onödan, det är så sällan man vet hur lång tid det tar innan besked eventuellt kan komma.

Jag har i alla fall lagt om strategin en aning i mitt arbetssökande sedan jag pratat med Arbetsförmedlingen i veckan. Jag har någonstans trott att man behöver söka långt fler än sex jobb i månaden för att uppfylla kraven som arbetssökande. Sex jobb i månaden känns inte som några större problem att uppfylla och jag kommer vara lite mer kräsen i mitt jobbsökande än jag hittills varit. Jag kommer i större utsträckning att hålla mig till att söka jobb som verkligen intresserar – och inte bara söka jobb för att uppfylla kraven från Arbetsförmedlingen. Sex intressanta jobb ska jag nog kunna hitta varje månad, det känns inte som några konstigheter. Sedan är jag inte särskilt kräsen när det kommet till jobb och kan även tänka mig att pendla till exempelvis Uppsala eller Södertälje. I värsta fall får man kosta på sig att skaffa en bil för att få jobbresorna att fungera, det är inte helt självklart att man får klara sig utan bil ens i Stockholm.
Att pendla till Uppsala funkar i vissa fall utan bil, men då under förutsättning att man jobbar relativt centralt i Uppsala. Jag sökte för en massa år sedan jobb i Uppsala, men det visade sig då att jag skulle jobba i utkanten av stan. När jag började titta på att resa kollektivt till jobbet insåg jag att det skulle ta mig nästan två timmar enkel väg vilket ju inte är aktuellt. Då jag skulle gå ner i lön om jag tog jobbet, var det inte aktuellt att skaffa bil heller. Så jag valde att dra mig ur rekryteringsprocessen och dra tillbaka min ansökan. Så givetvis beror det på vad det är för jobb jag söker; är det alltför lågavlönat kommer jag inte ha råd med bil och då får man låta bli att söka. Men stämmer det med avstånd, lön och arbetstider så ser jag inga konstigheter i att pendla en bit.