Att vara ung är ett fel som dagligen bättrar sig

Tillvaron går sin gilla gång och det är återigen fredag. Vi har gått några dagar in i oktober vilket verkligen känns i luften – och jag njuter av att hösten är här. Jag jobbar, går på filminspelningar och stretar på med företaget. Nu är det snart dags för kvartalsredovisning, vilket innebär att det är dags att gå igenom räkenskaperna för juli, augusti och september. Redovisningsbyrån gör det tyngsta jobbet med redovisningen, men även jag måste gå igenom räkenskaperna litegrann innan. Det är kvitton som ska laddas upp och kategoriseras rätt i redovisningssystemet och det kan vara nog så mycket att stå i. Jag har ännu inte hunnit gå igenom allt, men har ytterligare några dagar på mig att göra det så jag kommer hinna få allt gjort. Å andra sidan har jag på sistone varit duktig när det gäller att ta tag i redovisningen, så det är inte så hemskt mycket jag behöver ta tag i inför kvartalsredovisningen.
Ibland känner jag att det skulle kunna hända något mer spännande i tillvaron än att bara gå till jobbet, filma, sköta hemmet och firman. Det kanske inte är världens mest spännande tillvaro man har alla gånger, utan den fylls mest av arbete och vardagssysslor. Å andra sidan är det ju så det är för de allra flesta, vardagen är inte så hemskt spännande utan man hankar sig fram så gott det går. Sen flyger tiden fram, det går inte att komma ifrån – kalendern är oftast fullklottrad från måndag till fredag för min del och tiden försvinner i den dundrande fart.

Nu har jag i alla fall fått en roll som återkommande statist i en produktion och är uppbokad några dagar i veckan ett antal veckor framöver, vilket känns jättekul. Dels för att jag tycker om inspelningarna naturligtvis, men också för ekonomin – jag behöver få in pengar på firman och det här är en bra inkomstkälla. Som jag sagt förut, blir man inte rik på att vara statist – men många bäckar små heter det ju. Räknar jag dessutom per arbetad timme när det kommer till just denna inspelning, så är timlönen trots allt helt okej. Jag har genom åren haft viss flax vad det gäller just detta att bli anlitad som återkommande statist, något jag blivit flera gånger. Och det är alltid lika roligt att bli en del av ett sammanhang på detta vis i en inspelning, man jobbar väldigt tajt under en inspelning och lär känna varann oerhört väl. Och det är så jag hoppas att det blir även under denna inspelning, även om det inte är särskilt många timmar åt gången vi kommer att jobba.
Så nu har jag ett antal dagar framöver inbokade för inspelningen och ser fram emot det hela – det är ända fram till december som jag är inbokad för detta. Som vanligt kan jag inte säga så mycket mer än så när det kommer till vad det rör sig om – utan det kan jag säga först i efterhand. Och det är ibland lite frustrerande, för man vill ju kunna berätta om vad det är man gör om dagarna. Men så är det när det kommer till filmbranschen, det är mycket hemlighetsmakeri och hyschpysch innan slutresultatet faktiskt visas på bio eller TV. Och som statist är det bara att finna sig i det hela. Jag börjar dock vänja mig vid att inte säga så mycket – och allra minst lägga ut information i sociala medier om vad jag gör.

Nu är det i alla fall helg och även om jag jobbar en del av helgen, så är det skönt med en stundande sådan. Det spelar liksom ingen roll ifall man jobbar eller är ledig på heltid, det är alltid skönt när helgen kommer av någon anledning. Och jag saknar inte att ha kontorstider då man är ledig varje helg, jag skulle ha svårt att förlika mig med en sådan tillvaro. Tro mig, jag har testat att jobba på kontor – och det var verkligen inte min grej! Så nu är jag sedan några år tillbaka i skiftgången igen och trivs hur bra som helst. Det är trots allt tur att vi är olika, jag vet många inte förstår min inställning till att jobba skift kontra kontorstider. Själv förstår jag inte att man föredrar kontorstider framför skift, så där har vi en stor olikhet mellan mig och många andra.
Som det ser ut just nu, har jag ledigt fredag och lördag och kommer sedan jobba söndag kväll. Så jag får ut en hel del av helgen i alla fall, trots att jag jobbar. Under några år i början av 2000-talet hade jag förmånen att få lägga mitt eget schema och då lade jag ofta ledigt fredag och lördag för att sedan jobba söndag kväll eller natt. På så vis tyckte jag mig få ut mer av helgen helt enkelt. Och det gäller att utnyttja sin tid så mycket som möjligt för att hinna och orka med allt. Nu ska jag njuta av helgen så mycket som möjligt och passa på att koppla av lite.

I veckan var det dags för en utgift som jag inte har så ofta längre, men det var dags att beställa mer snus. Jag har för vana att jämföra priser på det allra mesta, inte minst de lite större utgifter man har under året – och dit hör bland annat snuset. Under flera år har jag beställt från Snusbolaget, som jag tyckt haft bra priser – men efter att ha jämfört litegrann, har jag insett att det blir väsentligt mycket billigare att beställa direkt ifrån tillverkaren Swedsnus, som har just det snus jag använder. Jag har räknat ut att jag sparar cirka 300 kronor i månaden genom att beställa den vägen. Det är inte det billigaste snuset jag snusar, men ändå kostar denna ovana mig inte mer än ungefär 400 kronor i månaden som det är just nu. Mycket för att jag beställer storpack och beställer ungefär fyra månaders förbrukning varje gång. Det blir en stor klumpsumma åt gången, men samtidigt blir det i längden billigare på det viset. Jag beställer för ungefär 1.600 kronor var fjärde månad, vilket visserligen är en kännbar klumpsumma men slår jag ut det per månad, blir det trots allt inte så mycket. Jag betalar 15,20 per dosa, medan en snusdosa i butik kan kostar runt 60 kronor – ja, ni förstår att jag beställer via nätet, eller hur?!
Snusar man inte så mycket kanske priset inte spelar någon större roll, men jag snusar nog en dosa om dagen – om inte mer – så då blir det viktigt att hålla koll på priset. Sedan beställer jag på ”lösvikt”, det vill säga stora påsar med snus och sedan har jag en dosa som jag fyller på allteftersom det behövs. Inte bara billigare, utan dessutom mycket miljövänligare än plastdosor som slängs när de är tomma. Och det där med att tänka på miljön är ju trots allt väldigt inne just nu, så det är inte fel att försöka vara miljövänlig även när det kommer till ovana som att snusa.

Sen kan man förstås tycka att det är en onödig utgift att lägga 400 kronor i månaden på något som att snusa. Det är trots allt 4.800 kronor om året som jag skulle kunna lägga på något helt annat. Så man kan vända och vrida på allt, det är klart att man skulle kunna lägga dessa pengar på annat – samtidigt är det både billigare och hälsosammare att snusa än att röka till exempel. Idag när man känner röklukten – och inte minst hur rökaren själv luktar – får jag allt svårare att förstå denna hemska ovana. Och då har jag själv ändå rökt under väldigt många år. Men jag kommer nog att hålla mig till snus ett tag till, så länge jag kan köpa snus så pass billigt som jag gör just nu i alla fall. Visst har jag ibland funderat på att sluta snusa, men har inte haft karaktär nog att göra det. Så jag håller nog på ett tag till, sen får vi se.
Jag är i alla fall glad att jag lyckats sluta röka och faktiskt kunna hålla mig ifrån den ovanan under i runda slängar 15 år. Under en tid feströkte jag, men slutade helt röka när jag för tio år sedan fick cancer. Då bestämde jag mig för att aldrig mer hålla i en cigarett, något som jag hållit sedan dess. Men det är nog också mycket tack vare att jag började snusa, som jag lyckats sluta röka och dessutom lyckats hålla mig ifrån den ovanan. Numera är jag så medveten om riskerna med röka – och skulle bli så besviken på mina syskonbarn om jag kom på dem med att börja röka. Det är så otroligt dumt med tanke på alla sjukdomar man kan få. Samtidigt har jag förstått att rökningen bland unga har gått ner ganska mycket sedan jag var i tonåren för runt 30 år sedan. Då var det rökrutor, rökkort i skolan – och ingen åldersgräns för att köpa tobak. Saker som skulle vara helt otänkbara idag.

Man kan tycka att mycket man gör i tillvaron är onödigt. I vårat hushåll går till exempel stora mängder kaffe och vi gör garanterat av med långt över ett paket i veckan. Kaffe må inte vara särskilt hälsovådligt men frågan är om det skulle bli godkänt om det kom idag, med tanke på sina beroendeframkallande effekter. Detsamma gäller naturligtvis alkohol, som absolut inte skulle bli godkänt om det kom som nytt fenomen idag. Men både kaffe och alkohol är så djupt rotade i vår kultur att det inte finns på världskartan att de skulle förbjudas idag. Vad jag lägger på besök på Systembolaget varje månad, vill jag gärna inte tänka på heller, men det är X antal hundralappar. Och samma sak där – det kan upplevas som en onödig utgift, även om det inte är ett missbruk eller ens daglig användning som när det exempelvis kommer till snuset.
Så det är mycket man skulle kunna dra ner på och lägga pengarna på annat istället. Och i ärlighetens namn lägger jag nog mer pengar på öl och vin varje månad än jag lägger på snus, hur tragiskt det än må låta. Så ska jag dra ner på ovanor, då är det i första hand alkoholen jag ska dra ner på innan jag börjar tänka på att dra ner på snusandet – för det är nog den dyraste ovanan jag har i kronor räknat.