Det är som att ta en ny älskare när man byter bil

I alla år har jag avstått från bil, till och med när jag bodde avsides i utkanten av Upplands Väsby och hade närmare en timme med kollektivtrafiken för att ta mig in till stan. Visserligen började jag resignera litegrann efter några år i Väsby och började så smått titta på bil, men jag insåg samtidigt att det skulle bli väldigt dyrt – bara försäkringen på en begagnad Volvo skulle då, för drygt 20 år sedan, kosta mig cirka 14.000 om året. Så trots att jag verkligen skulle ha behövt en bil där och då, så blev jag tveksam eftersom det skulle kosta mig så otroligt mycket pengar – inte minst med de försäkringskostnaderna. Men med en timmes resväg till stan och lika mycket till jobbet, hade livet varit väsentligt mycket enklare med bil. Innan jag dock hann ta beslut i bilfrågan, fick jag en lägenhet i Bagarmossen och vips hade jag 20 minuter till stan – inklusive promenad. Plötsligt var jag inte alls i behov av bil, utan vardagen fungerade alldeles utomordentligt utan att dra på sig de kostnader och bekymmer som en bil innebär. Sedan har jag i alla år jobbat så pass nära Bagarmossen att en bil bara skulle vara onödiga bekymmer. Jag och ett ex hade bil medan vi bodde tillsammans – men den användes nästan aldrig. Vi använde bilen så lite att vi till och med fick parkeringsböter för att ha haft den ”långtidsuppställd” – vilket ju säger en hel del om hur lite bilen användes. När vi sedan separerade, behöll mitt ex bilen och jag själv brydde mig inte om att skaffa någon. Och jag har helt enkelt inte saknat en bil, utan hyrt de gånger jag helt enkelt inte klarat mig utan en. Något som fungerat alldeles ypperligt bra.
Och idag, med klimatförändringar och klimatångest som vardagsmat så har det också blivit något av ett ställningstagande att inte äga en bil. Med all påverkan på miljön som en bil trots allt innebär, så känns det bara idiotiskt att köpa en om man verkligen inte måste. och hitintills har jag verkligen inte varit i behov av en bil heller, det har helt enkelt inte funnits någon anledning till att skaffa någon. Vi har numera ganska exakt tre minuters promenad till tunnelbanan, som tar oss in till stan på en dryg kvart. Ingen av oss har haft det avståndet till jobbet att bil varit att tänka på – ingen av oss skulle tjäna på att ta bilen till jobbet, det skulle tvärtom bara bli krångligare än kollektivtrafiken. Så det har helt enkelt varit både miljövänligare och mer ekonomiskt att hyra de gånger vi faktiskt behövt en bil – den skulle annars mest bli stående och kosta pengar snarare än att vara till någon nytta.

Men sedan i somras har jag sakta börjat fundera på det där med bil igen. Numera pendlar jag ju från Bagarmossen till Södertälje, en resa som tar en dryg halvtimme med bil – men en dryg timme från dörr till dörr om jag ska åka kollektivt. Dessutom klaffar inte tågen med mina arbetstider, utan ska jag exempelvis jobba förmiddag går inga tåg alls – de har helt enkelt inte börjat gå än. Istället måste jag gå hemifrån strax efter fyra på morgonen för att krångla mig till Södertälje med hjälp av de sista nattbussarna – något som är både krångligt och tidsödande. Jag tar mig visserligen fram, men att gå hemifrån vid fyra på morgonen är inte så lockande, framförallt inte med tanke på att jag sparar en hel timme på att ta bil. Och den tiden på dygnet spelar en timme hit eller dit tämligen stor roll, en timmes sömn är ganska viktig på morgonen. Åtminstone för mig, som inte är någon morgonmänniska och helst inte stiger upp mitt i natten för att ta mig till jobbet.
Sedan i höstas har jag haft privilegiet att få låna en bil av en släkting, vilket varit fantastiskt förmånligt. Jag har verkligen fått en försmak av hur bekvämt det trots allt kan vara med bil, att det i många situationer är väldigt behändigt när man ska ta sig fram. Inte minst när man har långt till jobbet och jobbar på obekväma tider, då är det väldigt skönt att tjäna in den tid som det innebär att man gör när man slipper kuska fram med pendeln. Dessutom slipper man allt tågstrul och alla förseningar som drabbar pendeln, utan vet att man i princip alltid kommer i tid till jobbet – det ska liksom mycket till att man blir sen om man åker bil. Åtminstone på de tider jag åker till och från jobbet.

Hade det inte varit för att jag börjat jobba i Södertälje, hade jag överhuvudtaget inte tänkt tanken att skaffa en bil – då hade jag fortsatt som tidigare och hyrt bil de gånger det helt enkelt inte funkar annars. Men att hyra bil flera gånger i månaden eller under en längre period, det funkar liksom inte rent ekonomiskt. Jag har tittat lite lätt på leasing av bil, men kommit fram till att jag faktiskt skulle tjäna på att åka taxi till och från jobbet istället – jo, det är faktisk sant. Så det säger ju en hel del om vad det kostar att leasa en bil. Visst är det bekvämt med taxi, men jag känner att även det är ohållbart i längden. Men lite smått har jag börjat fundera på att köpa en begagnad bil att ha till jobbet, trots allt skulle det vara oerhört bekvämt – även om det kommer kosta några tusenlappar i månaden att ha en bil, om man räknar med att man får ta ett lån för att köpa den. Jag sparar så pass mycket tid i vardagen att det skulle vara värt de pengarna känns det som. Plus att man blir väldigt mycket friare med bil, det går liksom inte att komma ifrån – även om hyrbil är ett fantastiskt komplement till att åka kollektivt eller att själv äga en bil.
Som det varit de senaste månaderna, när vi haft tillgång till bil, har det i princip bara varit mina jobbresor som tagit bilen i anspråk. När vi varit lediga har bilen mest stått oanvänd. Har vi åkt till stan har det bara varit krångligt med bil och att leta parkering, då är det klart mycket enklare att ta tunnelbanan. Så det är liksom jobbresorna jag vill åt, det är då jag känner att jag behöver en bil – på fritiden klarar jag mig finfint utan. Så lite smått har jag börjat ögna igenom olika sajter där man säljer begagnade bilar, bara för att få en uppfattning om vad det skulle kunna tänkas kosta oss med en bil. Jag vill liksom kunna göra en kalkyl först innan jag bestämmer mig. Kommer jag fram till att blir alltför dyrt, då får jag helt enkelt återgå till att åka kollektivt när den nuvarande bilen ska lämnas tillbaka.

Sedan känner jag mig själv och vet att jag inte vill ha en alltför gammal bil, jag vill inte dra på mig alltför många bekymmer med en bil som kanske får för sig att krångla stup i kvarten. Till historien hör dessutom att jag är totalt oteknisk och helt ohändig när det kommer till bilar och andra tekniska prylar. Är man lite händig funkar det att mecka själv med bilen om den krånglar – men mina kunskaper sträcker sig till att fylla på olja och spolarvätska, mer än så klarar jag inte av. Så just därför vill jag ha en lite nyare bil så jag förhoppningsvis slipper en massa bekymmer. Det behöver inte vara en sprillans ny bil, men inte alltför många år på nacken ska den ha. Samtidigt blir det ju ett högre inköpspris på en nyare bil, det är den krassa verkligheten. Ibland frågar jag mig själv hur folk har råd att köpa och äga en ny bil, det kostar ju en mindre förmögenhet i månaden. För att inte tala om vad man får lägga i inköpspris för en ny bil – det är flera hundra tusen, ja det där vet ni ju. Har man sedan villa eller bostadsrätt, är man snabbt uppe i skyhöga lån för sitt leverne. Där har vi det ganska bra, som bor i hyresrätt och inte har några lån på vårt boende, Visserligen betalar vi en ganska hög hyra för vår trerummare, men vi slipper ha en massa skulder att betala på.
Samtidigt känner jag att jag har en del lån redan som jag vill bli kvitt innan jag skaffar en bil, men de lånen kommer jag inte hinna betala av helt och hållet innan det är dags att skaffa en bil till våren. Så där ligger väl dilemmat litegrann, att jag redan är lite skuldsatt och helst inte drar på mig fler lån. Men jag ska som sagt kolla över den ekonomiska biten lite och se hur det hela går att lösa kanske kan man lösa det på något lämpligt vis. Nu får jag ju också en fast anställning snart, vilket nästan är en förutsättning för att man ska få lån och krediter numera. Komma och säga att man har ett timvikariat med osäker inkomst höjer knappast chanserna att få ett lån på kanske 100.000. Även om jag uppvisa att jag haft en skaplig inkomst de senaste månaderna.